Begreppet hållbar utveckling har de senaste årtiondena varit ett aktuellt ämne. En hållbar utveckling utgörs av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella dimensioner. Länge har material och byggnader kunnat miljöcertifieras. Idag utvecklas certifieringssystem som gör att hela stadsdelar kan hållbarhetscertifieras, vilket kan vara ett led mot hållbara städer.  År 2010 startades utvecklingsprojektet HCS – Hållbarhetscertifiering av stadsdelar. Det har som syfte att utreda hur hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar kan användas i Sverige. Certifiering av stadsdelar hanterar ett bredare perspektiv och kompletterar miljöcertifieringen av byggnader. Istället för att enbart fokusera på miljömässiga förhållanden behandlas även sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden. Examensarbetet syftar till att ur ett helhetsperspektiv bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. Genom att besvara de tre frågeställningarna, • Vad innebär hållbar utveckling ur ett stadsplaneringsperspektiv? • Hur kan ett hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar tillämpas i arbetet för hållbara städer? • Hur kan en stadsdel utformas för att vara hållbar? är målet att visa förslag till hur en stadsdel kan utformas och planeras, utifrån ett hållbarhetscertifieringssystem, för att bidra till ett mer hållbart stadsbyggande. De metoder som använts i arbetet är litteraturstudie, dokumentanalys, fallstudie, intervjuer och skissarbete. Fallstudien är gjord i samarbete med Skövde kommun. Utgångspunkt för fallstudien har varit Arenaområdet i Skövde. Resultatet av arbetet visar på att en hållbar utveckling, ur ett stadsplaneringsperspektiv, innebär att arbeta tvärsektoriellt med hållbarhetsfrågor för en stad. Hållbarhetsdimensionerna måste behandlas likvärdigt och ges lika utrymme vid planering av städer och stadsdelar för att de ska bli hållbara. Egenskaper hos en hållbar stad har ofta sitt ursprung i ett lokalt sammanhang. Hänsyn behöver därför tas till den geografiska platsen och dess förutsättningar.  Rapporten visar även att om hållbarhetscertifieringssystem för stadsdelar ska tillämpas i arbetet för hållbara städer måste det göra skillnad, vara användbart, trovärdigt och anpassningsbart. Hållbarhetscertifieringssystemet fungerar vidare som riktlinjer vid utformning av stadsdelar. Grundprinciper vid utformning av hållbara stadsdelar är att de ska vara flexibla i tiden samt innehålla blandade mötesplatser och funktioner. / The concept of sustainable development has in recent decades been a topical subject. Sustainable development includes ecological, economic, social and cultural dimensions. Materials and buildings have for long been able to get environmentally certified. Today certification systems are developed that allows entire urban districts to get a sustainability certification. This could be a step towards sustainable cities.  In year 2010 the development project HCS - Sustainability Certification of urban districts was started. It aims to investigate how sustainability certification for urban districts can be used in Sweden. Certification of districts handles a broader perspective and complements the environmental certification of buildings. Instead of focusing solely on the environmental conditions the social, economic and cultural conditions are also managed. The thesis aims at a holistic approach to contribute to a more sustainable urban planning. By answering the three questions, • What does sustainable development from an urban planning perspective entail? • How can a sustainability certification system for urban districts be applied in the work towards sustainable cities? • How can an urban district be designed to be sustainable? the goal is to show proposals for how an urban district can be designed and planned, from a sustainability certification system, to contribute to a more sustainable urban planning. The methods used in this thesis are literature study, document analysis, a case study, interviews and illustration work. The case study is conducted in collaboration with the Municipality of Skövde. The basis for the case study has been the Arenaområdet in Skövde. The results of this thesis show that sustainable development from an urban planning perspective, involves working cross-sectionally with questions concerning sustainability of a city. Sustainability dimensions must be treated equally and given equal space in the planning of cities and urban districts. Characteristics of a sustainable city often have its origins in a local context. Consideration needs to be given to the geographical location and its prerequisites. The thesis also shows that to be applied in the work for sustainable cities the sustainability certification for urban districts must make a difference, be useful, reliable, and adaptable. Sustainability certification systems also work as guidelines for the design of urban districts. Basic principles in the design of sustainable urban districts are that they should be flexible in time and contain assorted places to meet and have mixed functions.

Denna uppsats utgör en explorativ fallstudie om certifieringssystemet BREEAM Communities och dess möjlighet att fungera som ett verktyg för svenska kommuner i plan- och exploateringsprocesser. Sedan ett par år tillbaka pågår de första projekten i Sverige där BREEAM Communities används. Företagen Diligentia och PEAB var först ut att använda verktyget vid utvecklingen av sina stadsdelar Masthusen och Varvsstaden i Västra Hamnen i Malmö. Uppsatsen utgörs i första hand av en kvalitativ intervjustudie med anställda vid Diligentia, PEAB och Malmö Stad, vilken genomfördes våren 2012. Studien kompletterades med två intervjuer med anställda vid Norrköpings kommun, detta eftersom Norrköpings kommun vid tidpunkten för intervjuerna, övervägde en användning av certifieringssystemet vid utvecklingen av stadsdelen Saltängen. Intervjustudien tar utgångspunkt i intervjupersonernas erfarenheter och tankar kring BREEAM Communities’ inverkan på arbetsprocessen och vilka hållbarhetsaspekter som hanteras inom de två projekten i Västra Hamnen. Därefter diskuteras om och hur en kommun skulle kunna använda verktyget i stadsutvecklingsprojekt. I Västra Hamnen kom initiativet att använda BREEAM Communities från de privata markägarna. Dessa uppger att verktyget fungerat som ett stöd i hanteringen av hållbarhetsaspekter i de pågående projekten. Uppsatsen pekar på att BREEAM Communities också kan bidra med fördelar i kommunala plan- och exploateringsprocesser. Vid dessa processer har verktyget potential att fungera som ett stöd och ge inspiration för att integrera hållbarhetsaspekter. Verktygets tillämpbarhet har påverkats av att det är ett relativt nytt verktyg som utvecklas kontinuerligt. Under hösten 2012 lanserades en omarbetad version av verktyget med ett nytt och förenklat upplägg. Utveckling av BREEAM Communities och det faktum att Sweden Green Building Council avser att svenskanpassa och översätta manualen kommer underlätta användningen framöver, oavsett om verktyget används i syfte att certifiera ett stadsutvecklingsprojekt eller endast som stöd och inspiration. / The study aims to explore BREEAM Communities’ potential to be used as a tool within municipal planning in Sweden. Since a few years BREEAM Communities is being applied in two development projects in the Western Harbour in Malmö. The use of the tool was initiated by the private landowners Diligentia and PEAB for the development of Masthusen and Varvstaden. By qualitative interviews with employees at Diligentia, PEAB and Malmö Municipality the experiences of using the tool are being explored. The interviews took place during the spring 2012 and focus on BREEAM Communities’ impacts on the process and the sustainability issues being addressed within the projects, followed by a discussion on the possibilities for a municipality to use BREEAM Communities. Additional interviews with civil servants at Norrköping Municipality gave supplementary perspectives on the possibilities to use BREEAM Communities as a tool within urban planning. Likewise the private landowners express that BREEEAM Communities has been a tool for addressing and integrating sustainability aspects in the development of Masthusen and Varvsstaden, this study indicates that BREEAM Communities has potential to benefit in municipal urban planning. The tool has potential to provide support and inspiration to integrate sustainability aspects from an early stage throughout the process. BREEAM Communities is a rather new tool, and it is continuously developing which has impacts on its applicability. In 2012 a new, simplified and more streamlined scheme was launched. The development of the scheme and the fact that Sweden Green Building Council will make a Swedish adjustment and translation of BREEAM Communities the will simplify the use of tool significantly.

No description available.