• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5129
  • 1867
  • 8
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 7008
  • 4753
  • 926
  • 824
  • 775
  • 623
  • 602
  • 596
  • 565
  • 521
  • 516
  • 509
  • 403
  • 389
  • 387
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Räkna med musik : En undersökning om elever som spelar instrument har lättare för matematik

Karlsson, Mattias January 2007 (has links)
Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lättare för matematik, än de elever som inte spelar något instrument. Den försöker också ta reda på om det är någon skillnad på de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter. Metoden jag använt är att jag har låtit 180 elever i årskurs 1 på gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg från årskurs nio de fått i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever läser på ett studieförberedande program och 121 elever läser på ett yrkesförberedande program, vilket ungefär motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har också fått ange om de spelar något instrument och i så fall även hur länge de spelat samt om de spelar efter noter. Resultatet visar att betygen är betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter än vad det är för såväl de elever som spelar ett instrument utan att läsa noter samt för de elever som inte alls spelar något instrument. Det visar också att i den här undersökningen blir betygen bättre ju längre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen är större för tjejerna än för killarna. Undersökningen visar dock inte tydligt att ökningen av betyget är större i matematik än vad det är i de andra ämnena. Emellertid visar den att spelandet av ett instrument verkar ha minst påverkan på engelska jämfört med matematik och svenska. Även om elever som spelar ett instrument har bättre betyg än de som inte spelar något instrument är det svårt att avgöra om det är de begåvade eleverna som börjar spela instrument eller om man faktiskt kan utvecklas intellektuellt genom att spela ett instrument.
22

Multiple comparison procedures based on marginal p-values

Ekenstierna, Martin January 2004 (has links)
No description available.
23

Räkna med musik : En undersökning om elever som spelar instrument har lättare för matematik

Karlsson, Mattias January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats handlar om elever som spelar ett instrument generellt har lättare för matematik, än de elever som inte spelar något instrument. Den försöker också ta reda på om det är någon skillnad på de elever som spelar efter noter och de som inte spelar efter noter.</p><p>Metoden jag använt är att jag har låtit 180 elever i årskurs 1 på gymnasiet kryssa i vilket slutbetyg från årskurs nio de fått i matematik, svenska och engelska. 59 av dessa elever läser på ett studieförberedande program och 121 elever läser på ett yrkesförberedande program, vilket ungefär motsvarar den procentuella fördelningen totalt i Uppsala. De har också fått ange om de spelar något instrument och i så fall även hur länge de spelat samt om de spelar efter noter.</p><p>Resultatet visar att betygen är betydligt högre för de elever som spelar ett instrument efter noter än vad det är för såväl de elever som spelar ett instrument utan att läsa noter samt för de elever som inte alls spelar något instrument. Det visar också att i den här undersökningen blir betygen bättre ju längre eleven spelat sitt instrument, samt att den ökningen är större för tjejerna än för killarna. Undersökningen visar dock inte tydligt att ökningen av betyget är större i matematik än vad det är i de andra ämnena. Emellertid visar den att spelandet av ett instrument verkar ha minst påverkan på engelska jämfört med matematik och svenska. Även om elever som spelar ett instrument har bättre betyg än de som inte spelar något instrument är det svårt att avgöra om det är de begåvade eleverna som börjar spela instrument eller om man faktiskt kan utvecklas intellektuellt genom att spela ett instrument.</p>
24

Elevers syn på motivation i matematikundervisningen : En undersökning gjord med elever i årskurs 3 och årskurs 6

Svensson, Jonna January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att få en bild av hur eleverna ser på motivationen under matematiklektionerna, samt om eleverna upplever någon skillnad mellan låg- och mellanstadiet i matematikundervisningen vad gäller motivationen. I bakgrunden presenteras motivation utifrån några olika definitioner. Olika begrepp inom motivation så som inre och yttre motivation, prestationsmotivation och flow beskrivs samt att tre olika teorier belyses. Studien är gjord i Kalmar och sammanlagt har 23 elever intervjuats, 11 elever från årskurs 3 och 12 elever från årskurs 6. Resultatet visar på att det är olika faktorer som inverkar på elevernas motivation men att det framförallt är elevernas inre motivation som påverkar. För att eleverna ska uppleva matematiken mer motiverande krävs dock att det används mer praktiska uppgifter så som spel och lekar i undervisningen. De elever som medverkade i undersökningen upplevde att matematiken är mer motiverande på mellanstadiet då uppgifterna är mer utmanande och eleverna ser en användning av matematiken i det vardagliga livet.
25

Nivågruppering i matematik : vad tycker eleverna?

Andersson, Martin January 2008 (has links)
Sammanfattning Ett problem som alla lärare ställs inför är hur man ska anpassa undervisningen till varje elevs individuella behov. För att belysa denna fråga har jag valt att undersöka ett specifikt fall där en skola har valt att, under en begränsad tid, nivågruppera matematikundervisningen i åk 9. De deltagande eleverna har besvarat en enkät med frågor kring hur de ser på denna organisationsform. Resultatet av undersökningen visar att en stor majoritet av eleverna har en positiv inställning till nivågruppering i detta specifika fall. Eleverna är även positiva till att deras fortsatta undervisning ska bedrivas nivågrupperat. Nyckelord: Nivågruppering, Matematik.
26

Matematikerfarenheter : en studie av hur elever i matematiksvårigheter resonerar kring matematik och matematikundervisning

Karlsson, Anna, Magnusson, Emma January 2008 (has links)
<p>Forskning visar att cirka 15 % av svenska elever har specifika matematiksvårigheter samt att många elever även har låg tilltro till sitt kunnande i matematik. Forskning åskådliggör även att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor. Om pojkar och flickor ökar sitt självförtroende lika mycket, ökar pojkars prestation betydligt mer än flickors. I vår studie har vi valt att utgå ifrån ett elevperspektiv och genomfört 12 intervjuer med elever i matematiksvårigheter för att studera vilka upplevelser de har haft av matematikundervisning. Vårt syfte med detta arbete var dels att studera hur elever i matematiksvårigheter funderar och resonerar kring ämnet samt att försöka ta reda på om det går att urskilja deras självförtroende. Vi genomförde intervjuerna enskilt på de skolor där vi arbetar. Eleverna valde vi slumpmässigt ut bland de elever som inte klarade de nationella proven i matematik i år fem. Det var 6 pojkar och 6 flickor som intervjuades. Av resultatet framgick att de flesta elever i vår studie har en negativ bild av ordet matematik. Eleverna anser sig dock ha nytta av matematiken utanför skolan. De äldre eleverna fokuserar här mer på kommande yrken och arbeten. Resultatet visade också att läraren, proven och andra elever påverkar elevernas självförtroende. Vårt arbete bidrar med att ge en tydligare bild av hur elever i matematiksvårigheter tänker och resonerar kring ämnet matematik. Denna kunskap ger pedagoger en insikt som kan vara behjälplig vid matematikundervisningen.</p>
27

Barns matematiska tänkande : Om räknestrategier med komplement som kan förekomma i grundskolans årskurs 2

Karlsson, Anna January 2006 (has links)
Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna. Den mest grundläggande strategin räkna allt och sedan från början igen har försökspersonerna i årskurs 2 gått ifrån och använder istället mer effektiva strategier.
28

Kreativ matematik / Creative mathematics

Modin, Sofia January 2002 (has links)
<p>Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen.</p>
29

Kreativ matematik / Creative mathematics

Modin, Sofia January 2002 (has links)
Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen.
30

Att skriva en ekvation. En studie av hur elever i år 9 översätter en matematisk problemtext till en ekvation / Writing equations. A study on how students translate a mathematical text into an equation

Nilsson, Daniel January 2004 (has links)
<p>Detta arbete handlar om elevers kunskaper i att översätta en matematisk problemtext till en ekvation. Jag har dels studerat tidigare forskning inom området och dels gjort en egen studie. Huvudsyftet med arbetet är att ta reda på om det finns problem för elever i årskurs nio att finna en ekvation som kan lösa en bestämd uppgift och i så fall vilka är svårigheterna för eleverna. För att uppfylla syftet med detta arbete har jag valt att göra en litteraturstudie, en kvantitativ studie samt en mindre kvalitativ studie. I litteraturstudien tar jag bland annat upp vad algebra och ekvationer är för något, algebrans betydelse i skolan och vad tidigare undersökningar säger i det område jag undersöker. I min undersökning har 49 elever i årskurs nio deltagit i den skriftliga undersökningen och tre elever gjorde en gruppintervju. </p><p>Litteraturstudien och min studie avslutas med en diskussion. I diskussionen dras det slutsatser mellan min undersökning och litteraturstudien Några slutsatser som har framkommit av undersökningen och litteraturstudien är att elever i årskurs nio har svårt med att översätta ett problem till en ekvation. Det är framförallt förståelsen för bokstäver och likhetstecknets funktion i ekvationer som är svårt för eleverna. Avslutningsvis tar jag upp några didaktiska perspektiv på ekvationer som kan vara till hjälp för lärarna i undervisningen.</p>

Page generated in 0.0703 seconds