No description available.

No description available.

Bakgrund: Tidigare forskning behandlar vad anestesisjuksköterskors uppgifter består av, miljön professionen kan utspela sig i och de patientgrupper som förekommer på operationsavdelningar. Däremot finns väldigt få undersökningar om hur anestesisjuksköterskor upplever arbetet på operationsavdelning. I takt med att behovet av specialistsjuksköterskor ökar efterfrågas också upplevelsen av övergången från allmänsjuksköterska till specialistsjuksköterska och den egenupplevda verkligheten i detta. Syfte: Syftet är att utforska nyutexaminerade anestesisjuksköterskors upplevelser av arbetet på operationsavdelning. Metod: Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av anestesisjuksköterskor arbetandes på operationsavdelning. Elva anestesisjuksköterskor arbetandes i tre olika regioner i Mellansverige intervjuades. Materialet analyserades genom manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier med tillhörande subkategorier. Informanterna upplevde att de växte med uppgiften som anestesisjuksköterska. Rollen som anestesisjuksköterska medförde en känsla av ansvar vilken kunde hanteras med hjälp av god självkännedom. Anestesisjuksköterskorna uttryckte glädje över sin egen professionella utveckling. Arbetsplatsens förutsättningar spelade in. Då främst genom vilka anestesispecifika utmaningar de möttes av i arbetet men också hur väl anestesisjuksköterskorna skolats in i verksamheten. Teamkänsla var starkt bidragande till hur anestesisjuksköterskorna upplevde arbetet på operationsavdelning. Slutsats: Teamkänsla, god självkännedom och adekvat inskolning var grundpelare för att få en bra start i yrket som anestesisjuksköterska. Nyckelord: Anestesisjuksköterska, ny på arbetet, kvalitativa intervjuer, operationsavdelning.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Introduction  Familial hypercholesterolemia (FH) is a genetic disease affecting 1 in 300 individuals, leading to elevated low-density lipoprotein cholesterol (LDL-C). Early diagnosis and initiation of lipid lowering treatment (LLT) – mainly statins and a new type of LLT; PCSK9-inhibitors – are essential to prevent atherosclerotic cardiovascular disease (ASCVD). The Dyslipidemia Unit at Karlstad Central Hospital (DCSK) was started in October 2018 to optimize identification and treatment of FH-patients.  Aim The main aim of this study was to investigate whether a specialized outpatient unit for FH could significantly lower patients’ LDL-C by changing the treatment strategy. The secondary aim was to study whether smoking, genetically verified FH, and treatment with PCSK9inhibitors affected the treatment efficacy in terms of lowering LDL-C. Methods  A retrospective review of medical records from 24 patients treated for FH at DCSK between October 2018 and November 2019 was performed. Wilcoxon signed rank-test was used to compare LDL-C at admission to LDL-C at follow-up visit (median time until follow-up: 7 months). Mann-Whitney U-tests were used to determine whether smoking, genetically verified FH, and treatment with PCSK9-inhibitors affected LDL-C. Results  LDL-C was significantly reduced when comparing levels at admission to levels after changing treatment strategies at DCSK; mean reduction was 1.2 mmol/L. The level of LDL-C reduction was not affected by smoking, treatment with PCSK9-inhibitors, or genetically verified FH. Conclusion The present study shows that patients’ LDL-C was effectively lowered after treatment modifications at DCSK. However, more aggressive LLT is needed since none of the patients were able to meet European treatment guidelines for FH.

Bakgrund: I Sverige avlider omkring 90 000 personer årligen och drygt 75 000personer är i behov av palliativ vård. Kraven på palliativ vård ökar i det attvärldens befolkning blir äldre och antal kroniska sjukdomstillstånd stiger. Palliativvård anses idag vara en del av den grundläggande sjukvården men trots dettaanses den inte vara tillräckligt tillgänglig ur det globala perspektivet. Att bibehållaoch främja patientens livskvalitet är en essentiell komponent i det palliativaskedet. För att kunna åstadkomma god livskvalitet och möta patientens behov idet palliativa skedet behöver sjuksköterskan ha kunskap och klarhet i sittomvårdnadsansvar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersökasjuksköterskans perspektiv på omvårdnadsansvar för patienter som befinner sig idet palliativa skedet. Metod: Litteraturstudie med elva vetenskapliga studier sombestår av kvalitativ ansats. Cinahl, Psycinfo och Pubmed användes som databaser.SBU:s (2014) kvalitetsgranskningsmall och SBU:s kvalitetskriterier (2017)användes vid bedömning av studiernas kvalitet och analysen utfördes med hjälpav Friberg (2017). Resultat: De elva studierna resulterade i ett huvudtema somsammanfattades av Att skapa ett värdigt döende och tre underteman som bestodav Att ha kompetens, Att se den unika personen i varje patient och Att seanhöriga. Konklusion: Sjuksköterskans perspektiv på omvårdnadsansvar förpatienter som befinner sig i det palliativa skedet anses vara viktiga för att kunnafrämja patienters livskvalitet. Sjuksköterskan anses vara en av grundpelarna i denpalliativa omvårdnaden för patienter. En kontext av att ha kompetens, att se denunika personen i varje patient och att se anhöriga ansågs som essentiella ansvar iomvårdnaden. Tidsbrist uppmärksammades som en negativ faktor som kundepåverka sjuksköterskans omvårdnad. / Background: In Sweden, around 90,000 people die annually and over 75,000people are in need of palliative care. The demands of palliative care are increasingas the world's population grows older and more chronic diseases are emerging.Palliative care is nowadays considered to be a part of the basic healthcare, despitethis, it is not sufficiently accessible from a global perspective. Maintaining andpromoting the patient´s quality of life is an essential component of the palliativestage. In order to achieve a good quality of life and to meet the patient´s needs inthe palliative stage, the nurse needs to have knowledge and clarity when it comesto nursing responsibility. Purpose: The aim of this literature study was toinvestigate the nurse´s perspective on nursing responsibility for palliative stagepatients. Method: A literature study based on eleven empiric studies consisting ofqualitative approach. Cinahl, Psycinfo and PubMed was used as databases. SBU:s(2014) quality assessment template and SBU:s criteria for quality assessment(2017) was used in assessing the quality of the articles and the data was analyzedwith help from Friberg (2017). Results: Out of eleven articles emerged one maintheme; To create a dignified dying and three sub-themes; To have competence, Tosee the unique person in each patient and To see relatives. Conclusion: Nurse´sresponsibility for palliative stage patients considered to be important in promotingpatient´s quality of life. The nurse is viewed to be one of the pillars of palliativecare for the patient. A context of; To have competence, See the unique person ineach patient and To see relatives were reviewed as essential perspectives ofnursing responsibilities. Lack of time was observed as a component that couldnegatively affect the nurse´s care of responsibility.