Det ökade antalet äldre tillsammans med kravet på en högkvalitativ och personcentrerad vård är en utmaning för vårdpersonal inom äldreomsorgen. Forskning visar att aktivitet har en positiv effekt på äldres livskvalitet och vårdboenden organiserar aktiviteter för att främja äldres hälsa och välbefinnande. Samtidigt finns det teorier som pratar om disengagemang och låg aktivitet som en viktig och naturlig del av åldrandet. Övergripande verkar ändå aktivitet vara något eftersträvansvärt hos både personal och äldre, men det är inte alltid tydligt vad det är i aktiviteten som egentligen eftersöks från de äldre eller vilka faktorer som spelar in i huruvida aktiviteten upplevs som positiv. Syftet med studien är att förtydliga vad det är i aktivitet som bidrar till positiva upplevelser och erfarenheter hos äldre. De aktiviteter som undersöks finns inom kontexten vårdboende och innefattar allt som de äldre gör utöver en personlig allmän daglig livsföring. Studien är en systematisk litteraturstudie där insamlad data analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier med faktorer som antingen främjar eller hindrar positiv upplevelse av aktivitet. Det finns påverkande faktorer som är svåra att ändra på för vårdpersonalen, som till exempel ekonomiska begränsningar, men mycket ligger inom vårdpersonalens kontroll genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt. För att undvika negativa erfarenheter och upplevelser kring aktiviteter på boenden bör graden av anpassning för den äldre minimeras och en lyhördhet kring individuella önskningar och behov bör vara utmärkande i vårdarbetet. Nyckelbegrepp: aktivitet, meningsfullhet, omvårdnad, vårdboende, äldre / The increased number of elderly people together with the requirement of a high qualitative and person-centered care is challenging for healthcare professionals in the field of care for the elderly. Research shows that activity has a positive impact on the quality of life of older people and nursing homes organize activities to promote the health and well-being of elderly people. At the same time, there are theories that speak of disengagement and low activity as an important and natural part of aging. Overall, however, activity seems to be something desirable for both staff and the elderly, but it is not always clear what it is about the activity that is desirable for the elderly or what factors that influence whether the activity is perceived as positive. The purpose of the study is to clarify what it is about activity that contributes to positive experiences for the elderly. The context of the activities is care homes and include everything the elderly do in addition to personal general daily living. The study is a systematic literature study and the collected data was analyzed using qualitative content analysis. The study resulted in two main categories with factors that either promote or prevent the positive experience of activity. There are factors that are difficult to influence for healthcare staff, such as financial limitations, but much is within the staff's control if they use a person-centered approach. In order to avoid negative experiences regarding activities at care homes, the degree of adaptation for the elderly should be minimized and individual desires and needs should be prioritized in the care work. Keywords: activity, care home, elderly, meaningfulness, nursing

Bakgrund: Den psykiska ohälsan fortsätter att vara ett stort hälsoproblem i Sverige och antalet sjukskrivningar för reaktioner på svår stress som exempelvis utmattningssyndrom ökade mest mellan 2010 och 2015.Världshälso-organisationen (WHO) varnar för att hälso- och sjukvården globalt inte är rustat för det ökande antalet personer med psykisk ohälsa. Utmattningen kommer av att hjärnan belastas av långvarig stress utan möjlighet till återhämtning. Att återhämtas innebär att återta kontrollen och fokus ligger på livsstilsförändringar med målet att gradvis komma tillbaka till ett fungerande liv. Tydliga och evidensbaserade riktlinjer saknas och osäkerheten om vilken behandlingsmetod som är mest effektiv illustrerar bristen på forskning om hur stressrelaterade sjukdomar ska behandlas. Syfte: Att belysa upplevelser och erfarenheter av återhämtningsfaktorer hos personer som diagnostiserats med utmattningssyndrom. Metod: Kvalitativ empirisk intervjustudie med elva informanter. Materialet har analyserats enligt Bergs analysmetod för kvalitativ forskning. Resultat: Informanterna hade blivit sjuka av för mycket stress och att känna gränsen för sin egen sårbarhet utgjorde kärnan i återhämtningen. Temat som därför utkristalliserades var Betydelsen av att förstå sin egen sårbarhet och följande kategorier framkom: Behovet av omgivningens stöd, Betydelsen av acceptans, Att känna kravlöshet och Att omvärdera sig själv. Slutsats: Förutsättningen för att återhämtas från utmattningssyndrom var att förstå och acceptera sin sjukdom. Att känna gränsen för sin sårbarhet och vara tillfreds med den person förändringsprocessen resulterat i, utgjorde kärnan i återhämtningen. / Background: Mental illness continues to be a major health problem in Sweden and the number of sick leave for reactions to severe stress, such as fatigue syndrome, increased most between 2010 and 2015. The World Health Organization (WHO) warns that health care is globally not equipped for the increasing number people with mental illness. The fatigue is a reaction when the brain is stressed by prolonged stress without the possibility to recover. The recovery process means regaining control and focusing on lifestyle changes with the goal of gradually returning to a functioning life. Clear and evidence-based guidelines are lacking and the uncertainty about which treatment method is the most effective illustrates the need for research on how to treat stress-related diseases. Purpose: To highlight experiences of recovery factors in people diagnosed with fatigue syndrome. Method: Qualitative empirical interview study with eleven informants. The material has been analyzed according to Berg's analysis method for qualitative research. Results: The informants had gotten sick of too much stress and knowing the limit of their own vulnerability was the core of the recovery process. The theme that became apparent was: the importance of understanding your own vulnerability and the following categories emerged: the need for environmental support, importance of acceptance, feeling permissiveness and reassessing yourself. Conclusion: The condition for recovery from fatigue syndrome was to understand and accept the disease. Knowing the limit for your vulnerability and being content with the person that the change process resulted in, was the essence of the recovery process.

ABSTRAKTSöderholm, P. Sjuksköterskors uppfattning gällande aspekter som har betydelse för teamarbete. Examensarbete i (omvårdnad) 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för (vårdvetenskap), 2019.Bakgrund: Sjuksköterskeprofessionen har tydliga riktlinjer att följa, vilka utgörs av ett påtagligt ansvar i omvårdnaden av patienter samt krav på att uppfylla en roll som ledare i arbetsteam. Trots riktlinjer och krav uppfattar många sjuksköterskor att de saknar förutsättningar för att klara av att axla rollen som en adekvat och fullgod ledare. Utvecklingen och forskningen visar att goda kunskaper i kommunikation är ett verktyg som främjar samarbete och leder till patientsäker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors uppfattning gällande aspekter som har betydelse för teamarbete. Metod: En litteraturstudie utfördes i syfte att sammanställa kvalitativa studier. Litteratursökning skedde i tre databaser: PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklar valdes utifrån syfte och problemformulering. Artiklar kvalitetsgranskades enligt SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik. Analys genomfördes av studierna genom kodning och tematisering, vilket ledde till litteraturstudiens resultat. Resultat: Litteraturstudien gav en bred bild av sjuksköterskors uppfattning gällande aspekter som har betydelse för teamarbete. Flertalet teman framkom som visar vilka styrkor och brister sjuksköterskor uppfattar förekomma i teamarbete. Dessa teman var kommunikation, samarbete, personliga relationer, kompetens och organisation. Kommunikation mellan samt kunskap om olika professioner spelar en viktig roll. Bristande kunskap gällande sjuksköterskeprofessionens ansvar och krav råder mellan olika professioner. Konklusion: Sjuksköterskor behöver utrustas med rätt förutsättningar inför sin yrkesroll och dess ansvarsområden. Kunskap om vad sjuksköterskeprofessionen innebär måste etableras tydligare. Detta är en viktig utmaning för att stärka professionen. Framtida studier som fokuserar på hur denna kunskap kan implementeras mer framgångsrikt inom vården skulle vara av intresse.Nyckelord: kvalitativ, samarbete, sjuksköterska, teamarbete och uppfattning. / ABSTRACTSöderholm, P. Nurses´perception regarding aspects that matters when it comes to teamwork. Degree Project in (nursing) 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of (Care Science), 2019.Background: The nursing profession has distinct guidelines to follow whom represent a significant responsibility in the caregiving regarding patients as well as filling the roll as a leader in a team. Despite guidelines and requirements, a lot of nurses percieve that they lack the preconditions to be able to shoulder the role as an adequate and substantial leader. Development and research show that adequate knowledge in communication is a tool that promotes collaboration and leads to a safer care for the patients. Aim: The aim of this literature review was to examine nurses´perception regarding aspects that matters when it comes to teamwork. Method: A literature review has been done with the purpose to collect and compile qualitative research studies. The search for literature was performed by using three different databases, PubMed, Cinahl and PsycINFO. Articles were chosen on the basis of the aim and question formulation. Articles went through quality appraisal according to SBU:s guide for quality appraisal of studies with qualitative research method. Analyses of the studies were done by coding and thematising, which lead to the result of the literature review. Result:The literature review provided a wide view regarding nurses´perception of aspects with significance to teamwork. Several themes emerged that show the strength and flaws which the nurses percieved existing in teamwork. These themes were communication, collaboration, personal relationships, competence and organisation. Communication between and knowledge of different professions played a substantial part. There is a lack of knowledge regarding the nursing professions responsibility and demands, among other professions. Conclusion: Nurses need to be equipped with the proper preconditions for their professional role and its requirements. Knowledge regarding the nursing profession needs to be established more evidently. This is an important challenge for further strengthening of the profession. Future studies and research with the focus on how such knowledge can be implemented in health care could be of interest.Keywords: collaboration, nurse/nurses, teamwork, perception and qualitative.

Bakgrund: Felaktig läkemedelshantering är ett stort problem då det kan resultera i ett ökat lidande, morbiditet (sjuklighet) och mortalitet (dödlighet) för patienten. Läkemedelshantering är en av sjuksköterskans ansvarsuppgifter och som ingår i det dagliga arbetet. Mycket av sjuksköterskans tid varje pass går åt till att förbereda läkemedel och administrera läkemedel. Det finns riktlinjer och rutiner för säker läkemedelshantering som sjuksköterskan måste följas vilket leder till ökad patientsäkerhet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av fel vid läkemedelshantering inom slutenvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Vid sökningarna har databaserna CINAHL och PubMed använts. Efter sökning i databaserna valdes fem studier med hög kvalitet och fem studier med medelhög kvalitet har använts och ligger till grund för resultat. Artiklarna analyserades sen enligt Fribergs analysmodell (Friberg 2012).Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier som är fel vid läkemedelshantering, dålig arbetsmiljö och kompetens med tillhörande underkategorier.Konklusion: Inom läkemedelshantering vilar ett stort ansvar hos sjuksköterskan att säker vård ges. Riktlinjer och rutiner är vitala för att bibehålla patientsäkerheten dock måste arbetsgivaren ge sjuksköterskor möjlighet att göra ett bra arbete. Kompetensutveckling är en förutsättning för att förbygga fel vid läkemedelshantering och för en hög patientsäkerhet.Nyckelord: erfarenhet, fel, läkemedelshantering, Sjuksköterska, patientsäkerhet / Background: Medication errors is a big problem that can result in an increase patient suffering, morbidity and mortality. Medication administration management is one of the nurses' responsibilities and is part of the daily routine. A lot of the nurse's time each shift is spent preparing and administering medication. There are guidelines and routines for safe medication management that the nurse must follow, which increases patient safety.Aim: The aim of this literature study was to highlight the Nurses' experiences of medication administration errors inpatient care.Method: The study was conducted as a literature study with qualitative focus. The searches were done in the databases CINAHL and PubMed. After searching the databases five of high quality studies and five of medium quality studies have been used and are the basis for results. The articles were then analyzed according to Friberg (2012) model of analysis.Result: The result is presented on three main categories that are errors in medication management, poor work environment and lack of competence.Conclusion: In medication management, a great responsibility rests with the nurse that safe care is provided. Guidelines and procedures are vital for maintaining patient safety, but the employer must give Nurses' the opportunity to do a good job. Skills development is a prerequisite for preventing errors in medication management and for high patient safety.Keywords: errors, experience, medication management, nurse, patient safety

Bakgrund:​ RETTS-PSY är ett triageinstrument som sjuksköterskan använder vid triageprocessen för att genomföra prioriteringar och bedömningar av patienter på psykiatriska akutmottagningar. ​Syfte:​ Att undersöka sjuksköterskornas upplevelser av att bedöma patienter vid triagering med RETTS-PSY på en psykiatrisk akutmottagning. ​Metod:​ En kvalitativ deskriptiv studie gjordes och tretton sjuksköterskor och psykiatrisjuksköterskor från de större regionsjukhusens akutpsykiatriska mottagningar i Skåne intervjuades om RETTS-PSY bedömningsinstrumentet. Intervjuerna analyserades utifrån Burnards manifesta analysmodell. ​Resultat: ​Fyra kategorier och åtta subkategorier beskriver akutsjuksköterskors upplevelser av triagearbete. Dessa kategorierna är: ​Att känna stöd och trygghet, Känslor av god samstämmighet och överensstämmelse,​ ​Vikten av en professionell bedömning och Betydelsen av personliga egenskaper. ​ Triageskalan utgör en trygghet och ett arbetsredskap för sjuksköterskans triagearbete. Det krävs kunskap om bedömningsinstrumentet för att den akutpsykiatriska sjuksköterskan ska kunna erbjuda god patientsäkerhet på mottagningen samt undvika dubbel dokumentation. Nackdelen är att triageskalan inte täcker alla tecken och symtom som patienten uppvisar. ​Slutsats:​ Triageprocessen med RETTS-PSY upplevdes som positiv men kräver professionalism. Triageinstrument bör utvecklas och detaljeras​ ​så att sjuksköterskan får möjlighet att utnyttja hela sin kompetens och därigenom öka patientsäkerheten. Nyckelord:​ Akutpsykiatriska, Psykisk ohälsa, RETTS-PSY, Triagering, Upplevelse / Background: ​RETTS-PSY is a triage instrument used by the nurses during the triage process to implement priorities and assessments of patients in psychiatry care. ​Aim: ​To investigate the nurses' experiences of assessing patients with RETTS-PSY at a psychiatric emergency service. ​Method:​ A qualitative descriptive study was conducted, and thirteen nurses and psychiatric nurses were interviewed about using the RETTS-PSY as an assessment tool. Interviews were performed at major regional hospitals psychiatric emergency units in Scania, Sweden. The interviews were analyzed by Burnard, a qualitative content manifest analysis. Results​: Four categories and eight subcategories described experiences of triage work. The categories were: ​Feeling support and safety, Feelings of consistency and conformity, Importance of professional assessment and Importance of personal qualities. ​ The Triage scale RETTS-PSY was experienced as a safety tool for the nurse's triage work. Triage work requires knowledge and experience to provide good patient safety care and avoid duplication of documentation. One disadvantage was experienced, namely that the instrument does not cover all patient signs and symptoms. ​Conclusion:​ The triage with RETTS-PSY requires professionalism. The triage scale should be developed and refined so that the nurse is given the opportunity to practice all her skills for the safety and benefit of the patient. Keywords​: Emergency psychiatry, Experience, Mental illness, RETTS-PSY, Triage,

Bakgrund: Då befolkningen blir allt äldre ökar även demenssjukdomarna. I Sverige lever idag cirka 160 000 personer med en demenssjukdom. Då siffrorna stiger ju äldre befolkningen blir ökar också behovet av att vårda denna patientgrupp. Demenssjukdom är en komplex sjukdomsgrupp med såväl psykiska som fysiska symptom och det krävs kunskap inom flertalet områden för att tillgodose den omvårdnad som krävs av sjuksköterskan. Sjukdomen går inte att bota men det går att lindra med hjälp av olika insatser. Sjuksköterskan är den som är ansvarig för omvårdnaden av patienter med demenssjukdomar. Omvårdnaden ska utföras utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda palliativa patienter med avancerad demenssjukdom.Metod: Författarna valde att göra en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Databaserna som användes var CINAHL och Pubmed där det valdes tio artiklar som bedömdes och analyserades genom kvalitetsgranskning och tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenhet av omvårdnaden hos palliativa patienter med demenssjukdom bottnar i fyra olika kategorier, kommunikation, sjuksköterskans omvårdnad, brister och etiska dilemman.Konklusion: Utbildning, kommunikation, gott teamarbete, personcentrerad vård och resurser från olika håll krävs för att vården av palliativa patienter med avancerad demenssjukdom ska bli så god som möjligt. Det krävs också att sjuksköterskan skapar en god relation med patienter med avancerad demenssjukdom. Det är viktigt att ta hänsyn till patienternas individuella behov och till etiska aspekter i varje beslut som tas angående vården.Nyckelord: Avancerad demens, kvalitativ, litteraturstudie, omvårdnad, palliativa patienter. / Background: As the population grows older, dementia also increases. About 160,000 people currently live with a dementia disease in Sweden. Dementia is a complex disease with both mental and physical symptoms, and more knowledge is required in several areas to fulfil the nursing care required by the nurse. The disease cannot be cured but its symptoms can be relieved with the help of various efforts. Patients with advanced dementia have a greater need for care depending on the course of the disease. The nurse is the one responsible for the care of patients with dementia. Nursing should be guided by a person-centered approach.Purpose: The purpose of this study was to highlight the nurse´s experiences of nursing palliative patients with advanced dementia.Method: Literature study with qualitative approach was chosen as a method. The databases which were used was CINAHL and Pubmed. Ten articles were selected which were assessed and analyzed through quality review and thematic analysis.Result: The result shows that the nurse´s experience in the care of palliative patients with advanced dementia is based on four different categories, communication, the nurse´s care, shortcomings and ethical dilemmas. The categories were selected based on various themes such as needs, communication, family and relatives, pain/symptoms and nurses perspective.Conclusion: The conclusion shows that education, good teamwork, person-centered care and resources from different directions are required for the care to be as good as possible for palliative patients with advanced dementia. It requires the nurse to create a good relationship with the patient with advanced dementia. It is important to take into account the individual needs of the patients and to take into account the ethical of every decision that is made regarding the care.Keywords: Advanced dementia, literature study, palliative care, nursing, qualitative.

Bakgrund: Onkologisjuksköterskor vårdar, stöttar och har tät kontakt med sina patienter och patientens familj dagligen. Därför är de en av de yrkesgrupper som är utsatta för stress och utbrändhet. Utbrändhet är kopplad till arbetsrelaterad stress och definieras som ett tillstånd orsakat av långvarig stress i yrket med tät människokontakt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av utbrändhet inom onkologisk vård.Metod: En litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Datan insamlades genom databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna analyserades för att kunna besvara på studiens syfte. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av utbrändhet hos sjuksköterskor som arbetade inom onkologisk vård identifierades och uppdelades i tre olika kategorier och sex subkategorier. De identifierade kategorier var: Upplevelse av utbrändhet hos onkologisjuksköterska som individ, Upplevelse av utbrändhet som är relaterad till relationen mellan onkologisjuksköterskan och patienten, Upplevelse av utbrändhet relaterad till arbetsplatsen och organisationen. Erfarenhet, Överdrivet engagemang, Stress i privatlivet, Nära kontakt med patienten, Emotionella påfrestningar, Brist på kunskap, Arbetsrelaterad stress var de underkategorier som identifierades. Konklusion: sjuksköterskor som jobbade inom onkologiskvård upplevde utbrändhet när de vårdade svår sjuka patienter, blev utsatta för långvarig stress och jobbade i en stressig miljö. Utbrändhet hade också negativ inverkan på deras privata liv.Nyckelord: Medkänsleutmattning, Onkologisk vård, Sjuksköterskor, Upplevelser, Utbrändhet. / Background: Oncology nurses care, support and have daily close contact with patients and their family. Therefore, they are one of the professional groups who are exposed to stress and burnout. Burnout is linked to stress and is defined as a condition caused by prolonged stress in the profession with close human contact.Aim: The main aim of this literature study was to highlight the nurses' experiences of burnout in oncological care. Method: This study based on ten scientific articles used as a basis for this study in a qualitative design. The articles collected from PubMed and CINAHL's databases to answer the aim of the study. Result: Nursing experiences of burnout were identified and divided in three different categories and six sub-categories. The identified categories were: Burnout experience of oncology nurse individually, Experience of burnout related to the relationship between the oncology nurse and the patient, Experience of burnout related to the workplace and the healthcare organization. Work experience, Excessive Engagement, Stress in Private Life, Close Contact with the Patient, Emotional Stress, Lack of Knowledge, Stressful job were sub-categories identified. Conclusion: Oncology nurses experienced burnout by caring to critical cancer patients. They were also exposed to prolonged stress effected by stressful environment. Burnout had a negative impact on their private lives, too.Keywords: Burnout, Compassion Fatigue, Experience, Nurses, Oncology nursing.

Bakgrund: Miljön är viktig för patientens välmående och möjlighet att påverka denna genom personcentrerad vård har visat sig ha positiva effekter på tillfrisknandet. Kvantitativ forskning i enkel- och flerbäddsrum visade att patienter och sjuksköterskor i högre utsträckning föredrog enkelrum. Privathet uppgavs av patienterna vara viktigt och det kunde vara svårt att dela rum med någon som upplevdes som störande. Känslor av ensamhet var en risk i enkelrum, patienterna uppgavs dock öppna sig lättare under ronden i enkelrum som också var något längre än ronden i flerbäddsrum. Sjuksköterskorna upplevde att det kunde vara svårt att ha överblick i både enkel- och flerbäddsrum men att risker som felmedicinering och sjukhusförvärvade infektioner minskade i enkelrum. Syfte: Syftet med denna studie är att sammanställa den forskning som finns om patienters och sjuksköterskors upplevelser av enkel- och flerbäddsrum. Metod: En litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar och en artikel som använde sig av mixed method gjordes där meningsbärande delar ur artiklarna plockades ut och sedan tolkades och delar med liknande budskap sattes ihop till kategorier. Resultat: Flerbäddsrum ansågs tillgodose patientens behov av sällskap, gjorde det lättare för sjuksköterskan att ha överblick över patienterna och ingav även trygghet för patienterna genom att sjuksköterskan var mer synlig för dem. Enkelrum gjorde det möjligt för sjuksköterskan att bevara patienternas sekretess och patienterna upplevde en större privathet. Konklusion: Resultatet av denna studie visar att varken enkel- eller flerbäddsrum lever upp till de krav som ställs på vården genom lagar och inte heller målet om en personcentrerad vård. Istället behöver fokus ligga på hur det kan skapas nya typer av rum som tar till vara på både enkelrummens erbjudande av privathet och flerbäddsrummens möjligheter till sällskap och trygghet.

No description available.

No description available.