No description available.

No description available.

Stress är i grund och botten hälsosamt. Stress som pågår under en längre tid däremot, kan skapa hälsofarliga stressreaktioner. Det är i samband med detta som utmattningssyndrom kan utvecklas. Utmattningssyndrom ger både fysiska och psykiska symptom, såsom minnesförlust eller näsblod. Det kan ta upp till flera år innan kroppen säger stopp och vägen tillbaka är ofta lång.   Förskolläraryrket är komplext. I förhållande till Lpfö/18 (Skolverket, 2018) förväntas förskollärare planera, ansvara och bedriva undervisning. Dock vittnar verkligheten om för stora barngrupper och hög personalfrånvaro. Förskollärare tillhör en yrkeskategori som drabbas av stress och utmattningssyndrom i mycket större utsträckning än andra yrken. Syftet med denna studie är dels  att undersöka hur förskollärare upplever stress på arbetsplatsen, dels genom att undersöka deras upplevelser av påverkningsbara och icke-påverkningsbara faktorer i yrket samt deras erfarenhet av utmattningssyndrom. Som teoretiskt ramverk används Karasek och Theorells krav-kontroll-stödmodell (1990), tillsammans med vetenskaplig forskning. I studien deltar tre aktiva och legitimerade förskollärare.   Resultatet visar att förskollärarna upplever stress när det handlar om möjlighet till planeringstid, kollegors frånvaro, möjlighet att leva upp till de ambitioner de har, praktiska arbetsuppgifter och barngruppsantal. Resultatet visar även att de påverkningsbara faktorer som förskollärarna upplever gäller främst barnen och dess dagliga planering i verksamheten. De icke-påverkningsbara faktorerna berör de större organisatoriska förändringar och utveckling som sker. Gällande utmattningssyndrom visar resultatet att förskollärarna känner personligt ansvar likväl som kollegialt ansvar. Vikten av en närvarande rektor blir även tydligt. Gällande krav-kontroll-stödmodellen kan informanterna i studien placeras in i modeller som tillhör riskgrupper för hög stress på arbetsplatsen.   Slutsatsen belyser ytterligare forskning gällande hur stress och utmattningssyndrom ska förebyggas inom förskolläraryrket samt betydelsen av en närvarande rektor i verksamheten.

No description available.

Bakgrund: Efter att en patient har genomgått en allogen stamcellstransplantation är infektionskänsligheten hög, vilket kan pågå under det första året, och därmed väntar en tid av isolering. Det är en process som är omvälvande för patienten och risken för komplikationer är stor samt att infektionskänsligheten och isoleringen skulle kunna leda till en social distansering. Det är av stor vikt att forska om patienters upplevelser av isoleringsvård och infektionskänsligheten under det första året. Detta för att sjuksköterskor ska få en ökad förståelse över vad patienten går igenom och på så sätt erbjuda en personcentrerad omvårdnad för att uppfylla en känsla av sammanhang, KASAM. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av isoleringsvård och infektionskänsligheten under det första året efter en allogen stamcellstransplantation. Metod: Studien är gjord genom en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med systematisk sökning i databaserna PubMed och CINAHL. De artiklar som hittades genom sökningarna granskades utifrån ett granskningsprotokoll av Willman et al. (2011) och efter granskningen inkluderades sex artiklar till studien. Fribergs (2017) stegmodell har legat till grund för analysen av datamaterialet. Resultat: Resultatet bygger på fyra teman och nio subteman. Det första temat Känsla av fångenskap lyfter upp patienters upplevelser av isolering och vilket psykiskt lidande det kan medföra. Betydelsefulla relationer talar för hur närvaron från familjen är samt att tryggheten från vårdpersonalen är av stor vikt. En ständig rädsla tar upp rädslan många patienter känner för att dö, för att få återfall eller för att drabbas av komplikationer. Tid för återhämtning beskriver hur patienter känner en maktlöshet gentemot processen samt hur de ska göra för att återta kontrollen och att återgå till livet igen. Slutsats: Utifrån studiens resultat kan det ge sjuksköterskor en förståelse för vikten av att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad och KASAM. Studien kan utgöra ett underlag så patienter kan få en bättre personcentrerad vård, då studien lyfter fram patienters upplevelser.

No description available.

No description available.

No description available.

Abstrakt Syfte och frågeställning: Syftet med studien är att undersöka den fysiska förmågan efter en kirurgisk behandlad akillesruptur genom att använda mätvärden från Heel-rise test,  ATRS eller angiven tidpunkt/kriterier för när löpning introducerades. Frågeställning ett; Skiljer sig den fysiska funktionen ett år efter en kirurgisk behandlad akillesruptur, enligt Akilles tendon rupture score (ATRS) eller Heel-rise test beroende på tillämpning av accelererad eller icke accelererad rehabilitering? Frågeställning två; Anges det några kriterier eller tid, för när löpning kan introduceras under rehabiliteringsperioden efter en kirurgisk behandlad akillesruptur? Metod: Systematisk litteratursökning med en meta-analys. Litteratursökning via databaserna pubmed, pedro, sportdiscus. Två sökningar utfördes, en för varje frågeställning. Kvalitetsgranskning med SBU:S mall för randomiserade kontrollerade studier och en samlad bedömning enligt GRADE. Resultat: Fem studier inkluderades i meta-analysen för att besvara frågeställning ett och en studie inkluderades för att besvara frågeställning två. Ingen signifikant skillnad i ATRS eller Heel rise index hittades mellan de som utfört accelererad rehabilitering jämfört med de som utfört icke accelererad rehabilitering efter kirurgisk behandlad akillesruptur. Löpning utförs signifikant tidigare vid accelererad rehabilitering jämfört med icke accelererad rehabilitering visar en studie. Slutsats: Fler studier behövs för att komma fram till den optimala tiden för återgång till löpning. Fler studier som undersöker ATRS och Heel-rise test tidigare i rehabiliteringen samt en tydlig redovisning av alla delar i ATRS. / Abstract Aim and question of study: The purpose of the study is to investigate the physical ability after a surgically treated achilles tendon rupture by using measurement values from Heel-rise test, ATRS or specified time/criteria for when running can be introduced. Question one; Does the physical function differ one year after a surgically treated achilles tendon rupture, according to values of Akilles tendon rupture score (ATRS) and Heel-rise test depending on the application of accelerated or non-accelerated rehabilitation? Question two; Are there any criteria or period of time, for when running can be introduced during the rehabilitation period after a surgically treated achilles tendon rupture? Method: Systematic literature search with a meta-analysis. Literature search through the databases pubmed, pedro, sportdiscus. Two searches were performed, one for each question. Quality review with SBU´s template for randomized controlled trials and an overall assessment according to GRADE. Results: Five studies were included in the meta-analysis to answer question one and one study was included to answer question two. No significant difference was found in ATRS or Heel rise index between those who performed accelerated rehabilitation compared to those who performed non-accelerated rehabilitation after surgically treated achilles tendon rupture. Running is performed significantly earlier in accelerated rehabilitation compared to non-accelerated rehabilitation. Conclusion: more studies are needed to determine the optimal time for return to running. More studies that examine ATRS and Heel rise earlier inte the rehabilitation and studies that present all parts of ATRS are needed.

No description available.