No description available.

No description available.

Bakgrund Cannabisanvändningen har ökat i samhället de senaste åren två decennierna, trots allt fler påvisade negativa kroppsliga effekter. Att identifiera faktorer som bidrar till uppkomsten av cannabismissbruk och inte minst hur olika droger samverkar vid beroendeutveckling är därför av betydelse för att sätta in rätt förebyggande insatser. Det finns teorier som advocerar att bruk av lättare droger kan leda till senare bruk av tyngre droger. Huruvida nikotin skulle kunna predisponera för cannabisbruk har dock ännu inte studerats. I denna tvärsnittsstudie har data från Stockholmsenkäten 2016 och 2018 använts för att besvara denna frågeställning genom logistisk regressionsanalys. Syfte Att undersöka huruvida det finns en korrelation mellan ungdomars nikotin- och cannabisbruk, samt se hur stark denna i så fall är. Vi vill även studera om det förekommer associationer mellan ålder och kön till cannabisbruk samt hur cannabiskonsumtionen sett ut över tid. Resultat Regressionsanalysen visade att oddskvoten för cannabisbruk var 9.065, 95% CI=8,612-9,519; för rökare jämfört med icke-rökare och 3.073, 95% CI=2,919-3,227; för snusare jämfört med icke-snusare. Oddskvoten utifrån kön var 0.543, 95% CI=0,5159-0,570; för flickor jämfört med pojkar, och 2.638 95% CI=2,506-2,700; för gymnasiets årkurs 2 jämfört med grundskolans årskurs 9. Slutsats Studien visade ett statistiskt signifikant samband mellan nikotin- och cannabisbruk, vilket är särskilt uttalat vid rökning, men förekommer också för snusning. Sambandet mellan nikotin- och cannabisbruk kan dock troligen inte enbart förklaras av nikotinets systemiska effekter, utan även av kända och okända omgivningsfaktorer som inte inkluderats i denna studie.Det är större odds att pojkar brukar cannabis jämfört med flickor, samt att gymnasieelever brukar cannabis jämfört med grundskoleelever. Cannabisanvändningen ökar stadigt över tid.

The work environment constitutes a key social determinant of health. Many researchers show that a psychosocial work environment has a major impact on every individual’s health, especially work-related stress. Today, many organizations work to minimize the risks of this psychosocial work-related stress. There are still many first line managers/workers who suffer from psychosocial instabilities because of high demand, less experience of control and support at work. The purpose of this thesis is to understand managers experience of the psychosocial work environment and stress when working with elderly care and retirement homes. In this thesis a qualitative data collection method has been used, in the form of semi-structured interviews with 10 managers, working with elderly care and retirement homes. The material has been analyzed based on psychosocial work environment models. Important results found were that these managers do experience a stable psychosocial work environment but there can be a high workload during different periods of the year, which leads to manager are becoming stressed. The results showed that there is often a short-term stress in managers during these periods, but the control and support both from the organization and the environment provide a buffering effect against stress.

No description available.

No description available.

ABSTRACT Background: The care of patients with dementia should be based on person-centered care. The person-centered care focuses on looking beyond the diagnosis and focuses on the person's individual needs. According to laws and governing documents, the purpose of nurses should be person-centered care. On the other hand, previous research showed that person-centered care is not necessarily applied. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of various factors of person-centered care for patients with dementia. Method: Qualitative, systematic literature study in which 13 care science articles were analyzed. Result: Two themes and six subthemes emerged. The first theme was Restrictions in care with the following sub-themes: To lack in their competence, To experience obstacles in the team and To experience a lack of time. The second theme was Factors that improve care, including three sub-themes: Creating a care relationship, Taking part in the life story and That the care environment is important. Conclusion: Nurses described limiting conditions which had an impact on person-centered care. Expand the competence of nurses, have a good collaboration between colleagues and having enough time can benefit nurses' care. The nurses also highlighted the importance of a care relationship, seeing patients as a whole and that the care environment was adapted to patients' individual needs can promote person-centered care for patients with dementia. Keywords: Experiences, nurse perspective, person-centered care, systematic literature study, qualitative

Introduktion:Farmaceutisk formulering är en process som består av flera steg, där den aktiva substansenblandas med andra hjälpämne. I nuläget använder pediatriska patienter sammaläkemedelsformer och administreringssätt som vuxna. Det finns inte tillräcklig informationom acceptansen av olika pediatriska läkemedelsformer i förhållande till barnens ålder. För attfå en effektiv och säker läkemedelsbehandling för barn måste man hitta lämpligaläkemedelsformer. Vid formulering och utveckling av barnläkemedel behöver man ta hänsyntill viktiga faktorer till exempel barnens ålder och den aktiva substansens egenskaper.Barn i olika åldrar har stora skillnader i kroppsfysiologi och organutveckling. Detta betyderatt de behöver speciella läkemedelsformer. Projektet kommer att fokusera på den fasta oralaadministrerings vägen och diskutera eventuella fördelar och nackdelar för varje formulering. Syfte:Denna studie har ett tvådelat syfte, dels att presentera viktiga exempel på barnanpassadeläkemedelsformer för oral administrering och dels att undersöka deras acceptans hos barn somär yngre än 6 år. Metod:Studien genomfördes i form av en systematisk litteraturstudie med hjälp av databasenPubMed. Resultat:Resultatet presenterade fyra typer av barnanpassade läkemedelsformer. Det redovisadesadministreringssätt, fördelar och nackdelar med varje formulering. I resultatet utvärderadesacceptansen av de nya läkemedelsformerna hos barn som är yngre än 6 år.SlutsatsAtt producera en effektiv och bra formulering som passar barn utgör en utmaning ifarmaceutisk utveckling. Det pga. etiska utmaningar i kliniska studier samt anatomiska ochfysiologiska skillnader mellan barn och vuxna. De nya fasta läkemedelsformerna som tas oraltär bra läkemedelsformer som kan administreras enkelt och passar barn och spädbarn.De nya fasta läkemedelsformerna har bra acceptans och små barn kan ta dessaläkemedelsformer säkert. Detta resultat stödjer företag för att utveckla fler barnläkemedel idessa typer av läkemedelsformer.

No description available.

No description available.