Inledning: Knäböj är en populär dynamisk övning som involverar bålen. Övningen kan utföras på stabilt eller instabilt underlag. Tidigare studier har visat på att bålmuskelaktiviteten mätt med EMG har varit liknande oavsett underlag. Kraftutvecklingen har däremot visat sig minska vid knäböj utfört på instabilt underlag jämfört med stabilt underlag. Ett begränsat antal studier har tidigare undersökt kraftutveckling efter en interventionsperiod på endast fyra veckor. Vidare har inga tidigare studier undersökt kraftutvecklingen i bålen mätt med Biodex efter en interventionsperiod med knäböjsträning. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur posturalt svaj samt utvecklingen av maximal styrka vid flexion och extension i bål påverkades av en träningsperiod med instabilt underlag kontra stabilt underlag vid belastade knäböj. Metod: En experimentell kvantitativ randomiserad pilotstudie gjordes. Under en fyra veckors interventionsperiod genomförde fem kvinnor och tre män en knäböjsövning två gånger per vecka. Deltagarna delades slumpvis in i två grupper; grupp 1 (n=4) utförde knäböjsövningen på stabilt underlag och grupp 2 (n=4) på instabilt underlag. Maximal bålmuskelstyrka under flexion och extension samt posturalt svaj på instabilt underlag (quiet stance) mättes innan och efter interventionsperioden. Resultat: Både träning på stabilt och instabilt underlag kan ge effekter på styrka efter en kort träningsperiod på fyra veckor. Träning på instabilt underlag kan förbättra posturalt svaj på liknande underlag. Konklusion: Sammanfattningsvis så går det att få styrkeökningar både vid träning på stabilt och instabilt underlag på en fyra veckors träningsperiod med tung belastning. Den instabila gruppen visade även stora förbättringar i posturalt svaj.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en vanlig orsak till att kvinnor upplever en försämrad livskvalité, eftersom komplikationer efter behandling kan förändra deras livssituation. Behovet av stöd är av stort värde att beskriva eftersom kvinnors upplevda livskvalité kan förbättras. Studien kan ge sjuksköterskor en ökad förståelse för kvinnors behov av stöd vid livmoderhalscancer. Detta kan leda till en ökad personcentrerad omvårdnad med målsättning att främja livskvalitén hos kvinnor som genomgår och genomgått behandling av livmoderhalscancer. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors behov av stöd under och efter behandling av livmoderhalscancer, för att uppnå livskvalité. Metod: För att besvara studiens syfte användes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys på en manifest nivå som därefter skapade resultatet. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier; kvinnors eftertraktade stöd från hälso- och sjukvården och stödet från andra drabbade och närstående. Underkategorier delades in i rådgivning är betydande för kvinnor, betydelsen av det informativa stödet, betydelsen av den skriftliga informationen, ett personcentrerat stöd är värdefullt, stödet från andra drabbade är betydelsefullt och betydelsen av stöd från närstående. Slutsats: I denna studie framkom behovet av att tillhandahålla adekvat stöd till kvinnor i samband med livmoderhalscancer. Sjuksköterskor bör i så stor utsträckning som möjligt utforma individuellt personcentrerat stöd som ges både under och efter behandlingen. Det är av stor vikt att kvinnor får rådgivning, information samt ett personcentrerat stöd av sjuksköterskan eftersom det upplevs leda till ökad livskvalité. Även stöd från andra drabbade kvinnor och närstående är betydelsefullt då det underlättar för kvinnorna att kunna hantera det dagliga livet.

No description available.

No description available.

No description available.