Arbetet har handlat om att skapa ett verktyg för att komma ihåg att meditera dagligen. I en designprocess har jag tagit reda på vad som hindrar oss från att göra det vi tänkt och planerat, och vad som gör det svårt att hålla i en bra vana. Idén föddes ur att jag upplever att goda vanor kan vara svåra att hålla i under en längre tid och att dagens samhälle ställer höga krav på vår uppmärksamhet medan vi är i behov av mer verklig avkoppling. Under arbetets gång undersöktes vad det är som lockar med just meditation för att hitta fram till ett redskap som ska hjälpa användaren att nå sina mål. Informationen samlade jag i designprocessens researchfas från vetenskapliga artiklar, enkäter, intervju och observation. I det senare skedet byggdes en prototyp. För att utveckla produkten var det hjälpsamt att arbeta med en persona som man inte direkt skulle koppla ihop med kulturen kring meditation. Designprocessen ledde fram till ett verktyg som ska få meditation att kännas mer lättillgängligt genom att skapa en fysisk manifestation av en aktivitet som annars förblir osynlig, och därmed svårare att minnas.

No description available.

No description available.

This thesis aims to explore the doctrine of sukkhavipassaka (“dry-insight practitioner”) in Pāli Buddhism. The focus of the thesis is to utilize the canonical and commentarial sources of the various Buddhist schools to evaluate the position of this doctrine in the history of early Buddhism. Since the early 20th century the sukkhavipassaka doctrine and its practice have been reemphasized by eminent meditation monks in Burma, and later they spread to other Buddhist countries in Asia and beyond. Some scholars, nevertheless, have cast doubts on the authenticity of the sukkhavipassaka doctrine. They argue that it is a later development, not recorded in the Pāli Nikāyas since the form-sphere jhāna (Skt. dhyāna) is always necessary for the realization of arahantship, or even for stream-entry, the first stage of enlightenment. The first part of this thesis investigates the concept of the sukkhavipassaka in the four Nikāyas. Many suttas in the Pāli Nikāyas imply an acknowledgement of noble beings who lack form-sphere jhānas; also many meditative techniques described in the suttas can be practised in the so-called dry-insight way. However, it is in the Pāli commentarial literature, which is discussed in the second part of this thesis that the sukkhavipassaka doctrine appears in a full-fledged form. The Pāli commentaries not only specify the concentration that dry-insight practitioners use to develop insight knowledge, but also reveal the advantages and disadvantages of the dry-insight meditative approach. In the third part of this thesis, the canonical and commentarial materials related to the Susīma Sutta which are preserved in schools other than the Theravāda are investigated. This thesis reveals that the concept of arahants who lack the first form-sphere jhāna is accepted not only by the Theravāda but also by the Sarvāstivāda, the *Satyasiddhisāstra, and the Yogacārabhūmiśāstra. Since various Buddhist schools in India unanimously advocate the idea that there are arahants who have not achieved the form-sphere jhāna, this research concludes that the dry-insight meditative approach and dry-insight arahants are not an invention by Theravādin commentators, but a common heritage which was most probably handed down from the time of the Buddha and then shared by various Buddhist schools.

Mindfulness is a form of meditation commonly used as a treatment against symptoms likestress, anxiety and depression that often arises in relation to chronic illnesses like cancer. Research have yielded positive results for mindfulness as a treatment for these symptoms butalso for improvements in attention in healthy people following mindfulness-training. Thepresent study used a within-group design where participants acted as their own control, withmeasures taken before and after a two-week internet-based meditation-intervention withexercises 5 days a week. This was done to investigate if mindfulness-training had any effect onthree different subsystems of attention: alerting, orienting and conflict monitoring. Analysis ofthe results yielded a significant difference in conflict monitoring from pre- to posttest whichsuggests that participants became more resilient towards distractors following mindfulnesstraining. Future research should focus on including more participants and to control fordifferences between already existing groups, for example gender- or age-related differences. / Mindfulness är en form av meditation som vanligtvis användssom en behandling mot symptomsom stress, ångest och depression som ofta uppstår i samband med kroniska sjukdomar somexempelvis cancer. Forskning har visat positiva resultat för mindfulness som behandling fördessa symptom men även på förbättringar i uppmärksamhet hos friska människor till följd avmindfulness-träning. Denna studie använde en inomgrupps-design där deltagarna agerade somsin egen kontroll, med mätningar före och efter en två-veckors internetbaserad mindfulnessintervention med träning 5 dagar i veckan. Detta gjordes för att undersöka om mindfulnessträning har någon påverkan på tre olika subsystem av uppmärksamhet: Beredskap, Orienteringoch Konfliktövervakning. Analys av resultaten visade på en signifikant skillnad ikonfliktövervakning från för-test till efter-test vilket tyder på att deltagarna blev mermotståndskraftiga mot distraktorer vid uppmärksamhetsövningar till följd av mindfulnessträning. Vidare forskning borde fokusera på att inkludera fler deltagare och kontrollera förskillnader mellan redan existerande grupper som exempelvis köns- eller ålders-relateradeskillnader.

In der Arbeit werden die historischen Wurzeln der Mediation in der indischen traditionellen Medizin/Ayurveda und eigene Erfahrungen mit Meditation bei Patienten einer Hausarztpraxis dargestellt. Nach einer kurzen Einführung zur Rezeption der indischen traditionellen Medizin in der europäischen Medizingeschichte und zur Etablierung von Ayurveda seit den 70er Jahren des 20. Jahrhunderts in der komplementären Medizin Westeuropas wird ein Überblick über Ursprung, Effekte und Anwendungsmöglichkeiten der Meditation gegeben. Umfangreiche Metaanalysen klinischer Studien haben positive Effekte von Meditation bei zahlreichen, vor allem stressbedingten Krankheiten bewiesen; im Gehirn sind nach längerer Meditation anatomische und physiologische Veränderungen nachweisbar. Ergänzend werden in der Arbeit die positiven Erfahrungen mit Meditation bei ausgewählten Patienten der eigenen Praxis beschrieben.

This study examined meditative practices among group participants and therapists, participating in the Domestic Violence Focused Couples Treatment (DVFCT) group using the phenomenology and systems frameworks. Specifically, this inquiry explored whether or not group participants and therapists experienced intrapersonal effects as well as relational effects from meditating, both within and outside of session. Little research examines the relational impact of meditating, or the use of meditation as a strategy for helping couples who experienced intimate partner violence. Systems theory and existing research regarding mindfulness meditation contributed to the development of interview questions. Five group participants and four therapists who facilitated the Domestic Violence Focused Couples Treatment group within the last two years were interviewed. The main theme that had emerged from the study were the differences between meditating during session versus out of session for all study participants. In the study, it was noticed that group participants also experienced more relational effects then were noticed by the therapists. While the experience for the therapists and group participants varied, some similarities were found consistently through their interviews. Also included are a discussion of the connections between these themes and the existing literature, the strengths and limitations of this study, and the implications for future research. / Master of Science

No description available.

Mindfulness meditation är idag en vedertagen behandlingsform mot psykisk ohälsa där behandlingen ämnar att öka medvetenhet och närvaro. Tidigare forskning visar på en positiv effekt av mindfulness med flertalet fysiologiska och psykologiska vinster. Idag lider många svenskar av psykisk ohälsa, en oroväckande ökande trend som år 2013 kostade Sverige omkring 70 miljarder kronor. Hälsa är en stor del i den idrottsvetenskapliga utbildningen och därför genomfördes följande studie som ämnades mäta hälsovinsten av korta sektioner av mindfulness meditation, 5-20 minuter, genom en interventionsstudie på universitetsstudenter i Sverige. För att testa om mindfulness meditation kan bidra till en ökad psykisk hälsa och lägre grad av ohälsa, estimeras graden stress, ångest och depression med enkäten DASS-21. Interventionsgruppen jämfördes med en kontrollgrupp som enbart fyllde i enkäten veckovis och mellan grupperna uppmättes ingen signifikant skillnad efter interventionen för stress (P=0,667), ångest (P=0,208) och depression (P=0,525). Resultat inom interventionsgruppen visar dock på att interventionen lindrade psykisk ohälsa genom minskad stress (P=0,002), ångest (P=0,003) och depression (P=0,05) enligt graderingen i enkäten DASS-21 och därmed skapar en bättre psykisk hälsa hos studenterna. Inom kontrollgruppen kunde ingen signifikant förändring på hälsa påvisas för stress (P=0,082), ångest (P=0,905) och depression (P=0,462). Hälsovinsten som uppmättes inom interventionsgruppen kan bidra till bättre studieresultat och en högre kompetensnivå hos studenterna. Därför föreslås att fler studier genomförs på området för att fastställa ytterligare hälsovinster, effekter och orsaken till effekten som uppstår genom korta, kostnadsfria och lättillgängliga sektioner av mindfulness meditation samt studera vidare bakomliggande källa till förbättringen av hälsa.

This study sought to explore the effects of virtual reality (VR) as a technology that can potentially improve guided meditation practices; VR guided meditation sessions and audio guided meditation sessions were compared. Specifically, this study investigated VR’s impact on an individual’s self-perception of psychological factors that reflect mood or emotion; it also examined VR’s impact on an individual’s self-perception of presence and relaxation. After examination, VR guided meditation had no significant impact on an individual’s self-perception of mood and emotion or self-reported feelings of relaxation. However, guided VR meditation had a significant impact on an individual’s self-reported perception of presence; participants who meditated with VR felt “as if they were at the beach.” Although this study demonstrated that a fairly inexpensive VR system can enhance feelings of presence, that sense of presence did not enhance feelings of well-being and relaxation; this could be attributed to the novelty effect. / 2020-09-06