Samhället har gått mot ett allt mer digitaliserat arbetssätt där många arbetsprocesser utförsdigitalt, vilket medför att allt mer information även lagras digitalt. Information är en värdefulltillgång för en organisation och behöver skyddas från olika typer av hot. Forskning har visat påatt organisationer investerar stora summor i tekniska åtgärder för att uppnå informationssäkerhet,detta trots att många incidenter snarare är att hänföra till den mänskliga faktorn.Informationssäkerhet är något som kan uppnås via lösningar där man har ett symbiotisktbetraktelsesätt rörande tekniken och människan. I detta arbete presenteras tillvägagångssätt i hurorganisationer kan arbeta med sina anställda för att öka deras medvetenhet beträffandeinformationssäkerhet och på så sätt uppnå en stark informationssäkerhet.

Forskare har under lång tid rapporterat om att den tidiga läs- och skrivinlärningen påverkas på ett positivt sätt när språkliga förmågor samverkar med språkliga sammanhang. En språklig förmåga som det forskats mycket kring är den fonologiska medvetenheten. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur fem lärare och en speciallärare anger att de arbetar för att främja läsinlärningen hos elever i skolans tidiga årskurser. I arbetet står följande frågeställningar i fokus: Hur arbetar lärarna med den tidiga läsinlärningen? Vilka aspekter anser lärarna vara särskilt viktiga i läsundervisningen? En intervjustudie genomfördes i en F-3-skola. Det framgick att lärarna arbetade på ett systematiskt sätt med läsinlärningen. Samtliga informanter började undervisningen med att stärka den fonologiska medvetenheten med hjälp av språklekar. Även om ingen av lärarna använde Bornholmsmodellens språklekar fullt ut i årskurs ett, använde de delar av materialets språklekar som lärarna ansåg att eleverna behövde träna mer på. Arbetet genomfördes i sociokulturell och pragmatisk teori som utgångspunkter. / <p>Svenska</p>

Alla barn bör ges möjlighet att delta på samma villkor i klassrumsundervisningen och känna tillhörighet i gruppen. Många läromedel i dag är gjorda för elever i mitten av normalfördelningskurvan och därför får de som inte tillhör denna grupp svårigheter att delta i den gemensamma klassrumsundervisningen.      Studiens syfte var att undersöka vilken sorts läsläror för årskurs 1 som klasslärare, speciallärare och specialpedagoger anser är välfungerande och kan användas av alla barn i klassen. En kvalitativ undersökning med hjälp av sju strukturerade intervjuer med klasslärare, speciallärare och specialpedagoger har gjorts i två olika kommuner.   Studien visade bland annat att valet av läslära är ett kollegialt beslut styrt av ekonomiska förutsättningar. Detta kan medföra att den enskilda pedagogen inte alltid kan få den läslära som är optimal för sin elevgrupp. Läslärorna är uppbyggda av antingen helordsmetoden, ljudmetoden eller en kombination av båda metoderna, därför är det av vikt att pedagogen har kunskap om dessa metoder för att kunna hjälpa alla elever i deras läsinlärning.

<p>Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.  </p>

<p>Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.</p>

<p>Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med 6 pedagoger i grundskolans tidiga skolår på två olika skolor. Genom inspiration av en fenomenografisk ansats, som utgår från människors erfaranden av ett fenomen, bearbetade vi intervjumaterialet för att kunna urskilja likheter och skillnader i lärarnas erfaranden i ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med elevers olika sätt att lära. Lärarna hade varierande arbetssätt. De nämnde multipla intelligenser och lärstilar som kanaler för lärandet. Respondenterna menade att reflektioner och diskussioner har stor betydelse för att göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att lära. Genom detta kan de finna sina egna strategier, vilket kan bidra till ett ökat ansvarstagande för sitt lärande. Reflektioner i exempelvis lärarlaget såg flertalet av respondenterna som mycket givande. Det som är det största problemet är att få tiden att räcka till.</p>

Denna uppsats behandlar chattspråk och dess påverkan på elevers skoltexter. Metoden för uppsatsen har varit en kvantitativ undersökning med en skrivuppgift och en enkät som eleverna fått besvara. Eleverna som ingår i undersökningen går i årskurs sex och nio på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet med undersökningen är att ta reda på om vana chattare producerar sämre elevtexter än elever med mindre chattvana, samt att reda ut om elever är medvetna om den kodväxling som sker mellan det svenska skriftspråket och chattspråket. Resultaten visar att elevernas medvetenhet om kodväxling ökar ju äldre de blir. Dessutom uppvisar de vana chattarnas skrivuppgifter på fler chattspråkliga tendenser än vad de ovana chattarnas texter gör. Resultaten visar också att chattspråk framförallt används under grundskolan och nyttjas allt mindre frekvent på gymnasiet.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på några lärares uppfattningar om Bornholmsmodellens styrkor, brister, effekter på läsinlärningen samt barnens upplevelser av Bornholmsmodellen. För att få kännedom om detta genomförde vi intervjuer med lärare från förskolan upp till år 2. I resultatet framkom att lärarna uppfattade Bornholmsmodellen som en god läsförberedande metod som utrustar barnen med det mesta som behövs inför läsinlärningen i skolan. Lärarna uppfattade det som så att barnen oftast upplevde Bornholmsmodellen som rolig och intressant. Bristerna visa sig i att barnen kunde bli uttråkade och trötta av olika anledningar. Arbetet med Bornholmsmodellen ger barnen möjlighet att erövra kunskaper, växa och motiveras till fortsatt inlärning.

Arbetet handlar om elevers olika sätt att lära. Vårt intresse för ämnet utvecklades och fördjupades under vår tid på lärarutbildningen. Att ta hänsyn till elevers olika sätt att lära i den dagliga pedagogiska verksamheten såg vi som en självklarhet. Vi hade emellertid en anledning att fundera över lärares medvetenhet om individers olika sätt att lära, eftersom vi av egen erfarenhet sett att det inte praktiserades i den utsträckning som vi tidigare tagit för given. Syftet med vår studie var därför att beskriva och få en uppfattning om hur lärare, för elever i de tidigare åldrarna, formulerade sina tankar kring elevers olika sätt att lära. Vi gjorde kvalitativa intervjuer med 6 pedagoger i grundskolans tidiga skolår på två olika skolor. Genom inspiration av en fenomenografisk ansats, som utgår från människors erfaranden av ett fenomen, bearbetade vi intervjumaterialet för att kunna urskilja likheter och skillnader i lärarnas erfaranden i ämnet. Resultatet visade att samtliga lärare ansåg att det är viktigt att arbeta med elevers olika sätt att lära. Lärarna hade varierande arbetssätt. De nämnde multipla intelligenser och lärstilar som kanaler för lärandet. Respondenterna menade att reflektioner och diskussioner har stor betydelse för att göra eleverna medvetna om att det finns olika sätt att lära. Genom detta kan de finna sina egna strategier, vilket kan bidra till ett ökat ansvarstagande för sitt lärande. Reflektioner i exempelvis lärarlaget såg flertalet av respondenterna som mycket givande. Det som är det största problemet är att få tiden att räcka till.

Vårt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns någon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som användes för att få fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jämförts med varandra. Undersökningarna har skett på två olika förskolor, där vi har besökt en avdelning på varje förskola. På dessa två avdelningar var barnen i åldrarna 3-5 år. Det var sex pedagoger som medverkade i studien. På den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet. På den avdelningen fick pojkarna fler förklaringar och även fler tillsägelser än vad flickorna fick. I den barngruppen var det även pojkarna som var mr framåt och som tog mer plats. På den andra förskolan var skillnaden i bemötandet mot barnen inte lika stor. I den barngruppen fanns det både pojkar och flickor som tog plats och pedagogerna förhåll sig på samma sätt till de båda könen. Resultatet visar att det fanns en medvetenhet hos pedagogerna hur de bemöter pojkar och flickor. Det har även framkommit att det inte är så stor skillnad vid bemötandet mot pojkar respektive flickor. Pojkarna fick vid några enstaka tillfällen tillsägelser av pedagogerna då pedagogerna använde sig av ett irriterat röstläge. En annan skillnad var att vid vissa situationer fick pojkarna fler förklaringar än vad flickorna fick.