No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004. Därefter har det skett stora förändringar gällande företagets verksamhet och organisationsstruktur. Syftet med denna uppsats är att, i form av en fallstudie, uppdatera och värdera större delen av företagets miljöaspekter så att de blir aktuella för dagens verksamhet. Uppdateringen har möjliggjort en utvärdering av den miljönytta som ISO 14001 har givit företaget i form av förändrade miljöaspekter under en bestämd tidsperiod. Uppsatsen har även studerat hur ett miljöledningssystem kan effektiviseras.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att det inom ett företag som styrs av affärsintressen och som har ökat sin produktion kan redovisa förbättrad miljöprestanda. Dock kan en ökad produktion medföra att produktionsrelaterade miljöaspekter ökar i kvantitet, något som är svårt att påverka. Företaget har genomfört förändringar i sin organisationsstruktur vilket har påverkat miljöledningssystemet negativt då de anställda inte haft tillräcklig kunskap om hur systemet skall anpassas efter den nya strukturen. Organisationsförändringarna har även medfört vissa svårigheter gällande möjligheten att utvärdera den miljönytta som ISO 14001 har givit. För att kunna effektivisera ett miljöledningssystem finns det ett flertal möjligheter. Viktigast enligt denna uppsats är att företagen investerar i att förändra de anställdas attityd kring miljöledningssystem. Något som kan åtgärdas genom att årligen informera, underhålla och aktualisera deras miljökunskap, förståelsen för dagens miljöproblem samt kunskapen om miljöledningssystem. Vad gäller den framtida utvecklingen av miljöledningssystem bör mer forskning bedrivas kring hur miljöledningssystem kan anpassas till förändringar i organisation samt hur miljöledningssystem på bästa sätt kan integreras i företags övriga system och överföras till en rutin i den dagliga verksamheten.</p>

Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter. Detta verktyg testas och utvärderas genom en fallstudie som genomförts på SÅBI Pellets AB i Valbo våren 2006. Resultaten vi fått, främst genom intervjuer med personal inom organisationen, visar på att motivation och kunskap om miljöledningssystem ökat i det undersökta fallet. Detta är ett bevis på att verktyget som vi konstruerat fungerat och varit ett uppskattat arbetssätt bland personalen. De åsikter som framkommit vid intervjuerna har även lett fram till förbättringsförslag till verktyget som modifierats för att ännu bättre kunna involvera personalen i framtagandet av ett miljöaspektsregister. I enlighet med vår förförståelse fanns en tillräcklig kunskap om organisationens miljöpåverkan för att personalen inom ramen för verktyget själva kunde peka ut de viktigaste miljöaspekterna.

Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004. Därefter har det skett stora förändringar gällande företagets verksamhet och organisationsstruktur. Syftet med denna uppsats är att, i form av en fallstudie, uppdatera och värdera större delen av företagets miljöaspekter så att de blir aktuella för dagens verksamhet. Uppdateringen har möjliggjort en utvärdering av den miljönytta som ISO 14001 har givit företaget i form av förändrade miljöaspekter under en bestämd tidsperiod. Uppsatsen har även studerat hur ett miljöledningssystem kan effektiviseras. Den övergripande slutsatsen är att det inom ett företag som styrs av affärsintressen och som har ökat sin produktion kan redovisa förbättrad miljöprestanda. Dock kan en ökad produktion medföra att produktionsrelaterade miljöaspekter ökar i kvantitet, något som är svårt att påverka. Företaget har genomfört förändringar i sin organisationsstruktur vilket har påverkat miljöledningssystemet negativt då de anställda inte haft tillräcklig kunskap om hur systemet skall anpassas efter den nya strukturen. Organisationsförändringarna har även medfört vissa svårigheter gällande möjligheten att utvärdera den miljönytta som ISO 14001 har givit. För att kunna effektivisera ett miljöledningssystem finns det ett flertal möjligheter. Viktigast enligt denna uppsats är att företagen investerar i att förändra de anställdas attityd kring miljöledningssystem. Något som kan åtgärdas genom att årligen informera, underhålla och aktualisera deras miljökunskap, förståelsen för dagens miljöproblem samt kunskapen om miljöledningssystem. Vad gäller den framtida utvecklingen av miljöledningssystem bör mer forskning bedrivas kring hur miljöledningssystem kan anpassas till förändringar i organisation samt hur miljöledningssystem på bästa sätt kan integreras i företags övriga system och överföras till en rutin i den dagliga verksamheten.