De senaste decennierna har miljöfrågor blivit mer och mer aktuella och kommuner i Sverige har idag ett ansvar att arbeta för hållbarhet och med miljöaspekter. Detta försvåras av att begreppet hållbar utveckling är vagt och därmed är öppet för tolkningar om var tyngdpunkten ska ligga när det gäller de sociala, ekonomiska och ekologiska aspekterna. Inom en kommun sker arbete inom många olika verksamhetsområden och ofta finns övergripande styrdokument, till exempel miljöpolicys eller visioner som gäller miljöpåverkan och som syftar till att miljöhänsyn ständigt ska finnas närvarande i all verksamhet. En vanlig arbetsform inom kommunal verksamhet är i dag att arbeta i projekt, vilket gör att projektledare då har möjlighet att inom ramen för projektet kunna påverka miljöaspekter. En del projekt har som uttalat syfte att ha en positiv miljöpåverkan, men den här studiens inriktning är projekt där miljökopplingen inte vid en första anblick är så uppenbar. Studiens teoretiska ramverk utgår från teorier och modeller om hållbar utveckling i projekt, men handlar också om vilka faktorer individer påverkas av när det gäller vad som hindrar eller möjliggör för dem att bete sig på ett miljövänligt sätt. Studien använder sig av kvalitativ metod och utgår från tre olika kommuner där sex projektledare har intervjuats om deras upplevelser av hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i sina projekt. Flera av respondenterna upplevde att det fanns goda möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. De visade själva en positiv attityd och upplevde att det generellt fanns god vilja för miljöarbete, både hos politiker, ledning och medarbetare, samtidigt var detta svårare att koppla till projekt för en del respondenter, då det inte alltid framgick tydligt i styrdokument och arbetsuppdrag och hälften av respondenterna upplevde inga förväntningar på att ta in miljöaspekter i det aktuella projektet. De hinder som framkom var projektets ekonomiska ramar, brist på detaljerad miljökunskap, brist på kommunikation men också att det fanns motsättningar, vilket också kunde påverka att andra, både inom projektgrupp, i verksamheten eller bland kommuninvånarna har olika syn på vad som bör prioriteras. Även projektets förutsättningar kunde innebära både hinder och möjligheter för att ta in miljöaspekter i projekt. Inom den dagliga verksamheten fanns inom vissa områden rutiner och vanor etablerade av miljöskäl, men när det gällde hur miljöaspekter skulle tas in i projekt var förutsättningarna sämre. I studien redovisas också förslag på hur utvecklingsområden som skulle kunna förbättra förutsättningarna för kommunala projektledare att ta in miljöaspekter i sina projekt och som kan göra att en del hinder kan övervinnas. Enligt respondenterna är dessa mer kunskap, utbildning och stöd, fler konkreta hjälpmedel men också mer diskussion kring miljöfrågor för att de ska kunna få högre prioritet. / Over the recent decades environmental issues has become increasingly more relevant and municipalities in Sweden carry the responsibility to strive for the attainment of sustainability and environmental aspects. This work is however obstructed by the difficulty to define the term sustainable development which leads to a hesitancy of which aspect to focus on when it comes to social, economic and environmental aspects. Within a municipality, work is often performed within several branches and there are often regulating documents, environmental policies or visions which aim for the environmental aspect to always be included. Projects are common within municipality work, which means that project managers have an opportunity to influence the environmental aspect within their respective project. Some projects have a clear purpose to attain an environmental effect, though the purpose of this study is to examine projects where the environmental aspect is not clearly stated. The theoretical framework in this study is based on theories about sustainable development within projects, as well as the factors affecting individuals when it comes to behaving in a fashion that is environmentally plausible.This study make use of a qualitative method and was conducted in three municipalities with six project managers interviewed about their experiences of obstacles and possibilities to work with environmental aspects within their projects. Several of the respondents had good experiences of working with environmental aspects in their projects. These respondents showed a positive attitude and had the general conception that there was a positive attitude towards environmental aspects among politicians, the management and co-workers alike. For some respondents though, this was not the case. They had difficulties connecting environmental aspects to their projects. Partly because there were no clear instructions in the regulating documents or assignments, but also because they perceived no expectations of such. Obstacles that were observed were uncovered economical hindrance, lack of detailed environmental knowledge and lack of communication. There were also issues of disagreement within the project staff, the branch or between the residents of the municipality of what to prioritize. Even the prerequisites of the project would sometime be a hindrance, as well as promotive, to the environmental aspects. Within the daily work there were routines and habits established because of environmental reasons, though when it came to how environmental aspects were to be included in projects the conditions were worse. This study also suggest development areas that could improve the conditions for project managers within municipalities to include environmental aspects. According to the respondents these are knowledge, education and support, concrete support as well as more discussions concerning environmental issues with the purpose of increasing their priority.

One of the largest environmental threats believed to be facing us today is global warming due to the accumulation of green house gases (GHG). The concentrations of GHG in the atmosphere are a result of the net strength of different sinks and sources. Forests, in this context, are of particular interest because of their dual role as both sinks and sources. Most forests are net sinks for CO2 but others, such as drained forests, may be significant sources of both CO2 and N20. Consequently, it is essential to understand the fluxes of GHG between drained forests and the atmosphere in order to obtain accurate estimates of national GHG budgets. The findings reported in this thesis and the accompanying papers are based on dark chamber flux measurements of soil GHG fluxes and modelled annual net primary productions in five drained forest sites and two undrained sites situated on organic soil. Temporal variations in forest floor CO2, release could be explained, to a large extent, by differencies in temperature and groundwater level. The within-site spatial variation in soil GHG fluxes could only be explained to a very small extent by distance to tree stems. Much of the among-site variations in soil CO2 and CH4 release could be caused by differences in the mean annual groundwater table, while N20 emissions were strongly correlated to the carbon-to-nitrogen ratio of soil organic matter. Most poorly drained forested areas are probably net sinks for GHG as the CO2 uptake by trees more than compensates for the soil GHG emissions. However, the total drained forested area in Sweden was estimated to be a net source of GHG. The CO2 release from decomposition of soil organic matter stored before drainage was estimated to be substantial. Corresponding to 15% of the CO2 release from the consumption of fossil fuels. / <p>On the day of the public defence of the doctoral thesis the status of the articles I and II was: Conditionally accepted; article III was: Submitted and articles IV and V was: Manuscript. The title of article III was on the day of the public defence "Can the distribution of trees explain the spatial variation in N2O emissions from boreal forest soils?".</p>

There is always a need to study the properties of complex input–output systems, properties that may be very difficult to determine. Two such properties are the output’s sensitivity to changes in the inputs and the output’s uncertainty if the inputs are uncertain. A system can be formulated as a model—a set of functions, equations and conditions that describe the system. We ultimately want to study and learn about the real system, but with a model that approximates the system well, we can study the model instead, which is usually easier. It is often easier to build a model as a set of combined sub-models, but good knowledge of each sub-model does not immediately lead to good knowledge of the entire model. Often, the most attractive approach to model studies is to write the model as computer software and study datasets generated by that software. Methods for sensitivity analysis (SA) and uncertainty analysis (UA) cannot be expected to be exactly the same for all models. In this thesis, we want to determine suitable SA and UA methods for a road traffic emission model, methods that can also be applied to any other model of similar structure. We examine parts of a well-known emission model and suggest a powerful data-generating tool. By studying generated datasets, we can examine properties in the model, suggest SA and UA methods and discuss the properties of these methods. We also present some of the results of applying the methods to the generated datasets. / Det finns alltid behov av att studera egenskaper hos komplexa input-output-system, egenskaper som kan vara mycket svåra att få fram. Två sådana egenskaper är ut fallets känslighet mot förändringar i ingångsvärdena och utfallets osäkerhet om ingångsvärdena har osäkerhet. Ett system kan formuleras som en modell-en mängd funktioner, ekvationer och betingelser som tillsammans liknar systemet. Vi vill egentligen studera och lära oss det verkliga systemet, men med en modell som approximerar det verkliga systemet bra kan man studera modellen istället, vilket i de flesta fall är enklare. Det är oftast enklare att bygga en modell som en mängd kombinerade delmodeller, men bra kunskap om varje delmodell leder inte omedelbart till bra kunskap om hela modellen. Det enklaste tillvägagångssättet för modellstudier är oftast att studera datamängder som genererats av modellen genom ett datorprogram. Metoder för känslighetsanalys (SA) och osäkerhetsanalys (UA) kan inte förväntas vara likadana för varje modell. I den här avhandlingen ska vi studera SA- och UA-metoder och resultat för en emissionsmodell för vägtrafik, men metoderna kan även användas för andra modeller av liknande struktur. Vi undersöker en välkänd emissionsmodell och föreslår ett kraftfullt verktyg för att generera data. Genom att studera genererade datamängder kan vi undersöka egenskaper i modellen, föreslå SA- och VA-metoder och diskutera metodernas egenskaper. Vi visar också några resultat när man tillämpar metoderna på de genererade datamängderna.

Climate change has become a subject that is frequently reported in the media. There is an increased awareness and interest among consumers about environmental issues. Therefore, companies try to adapt their business to work in a more sustainable way. The ISO 14001 standard is a helpful tool to structure an environmental management system. It is an established framework on how companies can continuously improve their business to minimize the climate footprint.    This report is based on a company that aims to become certified according to ISO 14001. The company is ISO 9001 certified, and several areas are addressed in both standards, which is beneficial for the implementation of their environmental management system according to ISO 14001. The goal off this study is to prepare the company by identifying gaps in their current environmental management system compared to the ISO 14001 requirements.    The GAP-analysis determined the significance of the gap, by dividing gaps in three categories: Minor, Major and Critical. The result showed that almost half of the requirements is considered as minor gaps, which means that the company with minor actions can meet the requirements. The other half is categorized as major and critical gaps, which will need significant actions and resources to meet the requirements. The result from the GAP-analysis shows that the company, due to the similarities between ISO 14001 and ISO 9001, have a good potential to meet the requirements. To start their certification process, the study presents 18 actions based on the result from the gap-analysis for the company to consider.   The purpose of ISO 14001 is not only for a company to get a certificate, but also to continuously improve their environmental management system. Therefore, the company must develop and increase their knowledge of the standard to fully understand it and there by fulfill its purpose. / Klimatförändringar har kommit att bli ett centralt område som det frekvent rapporteras om i media. Medvetenheten och intresset för miljöfrågor har ökat hos konsumenter. Detta innebär att många företag behöver och vill anpassa sin verksamhet så att de arbetar på ett hållbart sätt. Som hjälpmedel för att styra upp företagets miljöledningssystem går det att använda standarden ISO 14001. Detta är ett väletablerat ramverk för hur företaget kan ständigt förbättra sin verksamhet inom miljöarbetet. Företaget i denna rapport har som målsättning att bli certifierade enligt ISO 14001. Företaget är i dagsläget ISO 9001 certifierade och flera punkter berörs helt eller delvis i båda standarderna, vilket är av fördel för implementering av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001.    Studien ingår som en för-analys på företaget genom att identifiera de gap som finns i företagets miljöledningssystem gentemot kraven i ISO 14001. Detta för att förbereda företaget inför certifiering enligt standarden.     I den genomförda GAP-analysen på företagets miljöledningssystem, kategoriserades identifierade gap i tre kategorier; Grön (Minor), Gul (Major) och Röd (Critical). I dagsläget kategoriseras närmare hälften av de krav i Grön, vilket innebär att gapet inte existerar eller kan överbryggas med mindre åtgärder. Resterande krav kategoriseras antingen som Gul eller Röd, vilket innebär att de berörs delvis eller saknas helt. Det kommer krävas större åtgärder för att leva upp till kraven som är ställda i dessa kategorier. Resultatet från GAP-analysen visar att företaget, med hjälp av bland annat sitt kvalitetsledningssystem, har en bra utgångspunkt att möta kraven i standarden. Studien presenterar 18 åtgärdsförslag för att inleda arbetet för företaget att överbrygga gapen och påbörja deras certifieringsprocess.     Studien ger en helhetsbild över de brister som identifierats gentemot kraven i ISO 14001, samt förslag på åtgärder för att överbrygga dessa. För att företaget ska bli certifierade enligt ISO 14001 är de presenterade åtgärderna en bra början. Företaget behöver utveckla och fördjupa sina kunskaper om standarden för att fullt förstå den. Syftet är inte att endast bli certifierade utan även ständigt förbättra företagets miljöledningssystem.

Human food consumption has changed from the late 19th century to the turn of the millennium, and so has the need for resources to sustain this consumption. For the city of Linköping, situated in southeastern Sweden, the environmental imprint of an average inhabitant’s food consumption is studied from the year 1870 to the year 2000. The average consumer is the driving factor in this study, since changes in food consumption have a direct influence on the environmental imprint. This thesis analyses the environmental imprint of human food consumption from a historical perspective, by applying two different methods. An analysis of the average Swedish food consumption creates the basis for a material flow analysis of nitrogen and phosphorus, as well as a study of the spatial imprint. Emissions of nitrogen and phosphorus into the hydrosphere have decreased over this period for the system of food consumption and production for an average consumer, while the input via chemical fertilizer has increased significantly. The efficiency of this system could be increased if for instance more phosphorus in human excreta would be reused within the system instead of large deposition and losses into the hydrosphere. The spatial imprint of human food consumption shows, given the changing local preconditions, that less space would be needed for regional production of the consumed food. However, the share of today’s import and thus globally produced food doubles this spatial imprint. The results of this study show not only a strong influence of the consumption of meat and other animal products on the environmental imprint, but also great potential in the regional production of food. In the context of an increasing urban population, and thus additional billions of people who will live at an increasing distance from the agricultural production land, concern for the direct effects of our human food consumption can be of decisive importance for future sustainable food supply.