The purpose of this project work is to evaluate and update Saab Training Systems’ environmental objectives and to propose recommendations for its continuing environmental work. Since the company is ISO 14001 certified the work is based on that standard. To be able to update the objectives and propose new ones; the environmental aspects where first updated.   The results of the work are; an evaluation of the company’s current environmental objectives, new environmental aspects, new environmental objectives and some suggestions for its continual environmental work.   The results follow the current aspects and objectives when it comes to disposition but the content is updated. The company does not have industrial manufacturing or other activities that is usually associated with environmental impact but it still affects the environment in many ways. The many differences and additions the results show compared to the company’s own aspects and objectives show that it can be a good thing to look at things from a new perspective. / Syftet med det här examensarbetet är att utvärdera och uppdatera Saab Training Systems miljömål samt att ge förslag för det fortsatta miljöarbetet. Företaget är ISO 14001 certifierat och arbetet bygger därför på den standarden. För att kunna uppdatera de befintliga miljömålen och föreslå nya uppdaterades först miljöaspekterna.   Resultatet av arbetet är; en utvärdering av företagets nuvarande miljömål, nya miljöaspekter, nya miljömål samt vissa förslag för det fortsatta miljöarbetet.   Resultaten följer de befintliga aspekterna och målen när det gäller disposition men innehållet är uppdaterat. Företaget bedriver ingen industriell tillverkning eller har någon annan verksamhet som vanligtvis förknippas med miljöpåverkan men det påverkar ändå miljön på många sätt. De många olikheter och tillägg resultatet visar jämfört med företagets egna aspekter och mål visar att det kan vara bra att se på saker från ett nytt perspektiv.

<p>Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter. Detta verktyg testas och utvärderas genom en fallstudie som genomförts på SÅBI Pellets AB i Valbo våren 2006.</p><p>Resultaten vi fått, främst genom intervjuer med personal inom organisationen, visar på att motivation och kunskap om miljöledningssystem ökat i det undersökta fallet. Detta är ett bevis på att verktyget som vi konstruerat fungerat och varit ett uppskattat arbetssätt bland personalen. De åsikter som framkommit vid intervjuerna har även lett fram till förbättringsförslag till verktyget som modifierats för att ännu bättre kunna involvera personalen i framtagandet av ett miljöaspektsregister. I enlighet med vår förförståelse fanns en tillräcklig kunskap om organisationens miljöpåverkan för att personalen inom ramen för verktyget själva kunde peka ut de viktigaste miljöaspekterna.</p>

Syftet med studien är att kartlägga innehållet hos vätskorna i de indirekt energiöverförande kylsystemen och att uppskatta deras potentiella miljöpåverkan vid utsläpp.   På vätskeprover från system 5 till 8, som är tagna i returledningen på köldbärare 1 i respektive system, har det uppmätts hög syrgashalt, konduktivitet och COD (chemical oxygen demand), vilket ger stor risk för nedbrytning och korrosion. Dessa systemvätskor borde avgasas eller bytas ut. Systemvätskan från system 3, 7 och 8 överskrider gränsvärdena för zink och nickel och de skulle ha toxisk/ - mycket toxisk effekt på vattenlevande djur och växter. Koppar, zink och nickel är nitrifikationshämmande vilket innebär att de påverkar det biologiska reningssteget vid avloppsreningsverket negativt ifall vätskan släpps ut till det kommunala avloppsledningsnätet.   Det framgick utifrån den använda värderingsmallen att de sju största miljöaspekterna är relaterade till föroreningsvariablerna: COD (chemical oxygen demand), zink, syrgas, kväve, järn, nickel och pH. Miljöeffekterna uppträder i form av påverkan från metaller och utarmning av naturtyper, biotoper, arter etc. I samband med exponering skulle metallerna ha mycket toxisk effekt på de flesta vattenlevande djur och växter. / The aim of the study is to identify the contents of the fluids in indirect cooling systems and to assess their potential environmental impact of emissions. System fluid that was collected from system 5 to 8 in the return conduit on brine 1 in each system has high oxygen content, conductivity and chemical oxygen demand (COD), which gives great risk of degradation and corrosion. These systems should be degassed or replaced. System fluid from the system 3, 7 and 8 have shown that zinc and nickel concentrations have exceeded the limit values which could have toxic / very toxic effects on aquatic animals and plants. Copper, zinc and nickel inhibits nitrification, which means that they affect the biological treatment stage, out in the wastewater treatment plant negatively. It was revealed by the valuation model that there are seven main important parameters/components namely, COD (chemical oxygen demand), zinc, oxygen, nitrogen, iron, nickel and pH which have shown elevated concentrations in the fluid. Environmental impact is primarily in the form of the influence of metals and degradation of habitat, species etc. In conjunction with the release, metals would have very toxic effect on most aquatic animals and plants.

Detta arbete har genomförts i samarbete med Vägverket Region Mitt med syfte att utvärdera hur bedömningen i de samlade  effektbedömningarna är genomförda. En samlad effektbedömning är ett dokument som ska sammanfatta vilka effekter ett vägprojekt kommer medföra utifrån befintliga dokument. Bland annat brukar den samlade effektbedömningen bedöma miljöeffekter utifrån en upprättad miljökonsekvensbeskrivning. I den samlade effektbedömningen ska både de effekter som kan värderas monetärt och de som inte kan värderas ingå. Ett flertal miljöeffekter som påverkan på naturmiljö, markanspråkstagande och barriäreffekter är svåra att värdera monetärt och hamnar då under ej prissatta effekter. Dessa ska utifrån det som framgår av exempelvis miljökonsekvensbeskrivningen bedömas. Då bedömningen blir individberoende utförs de med varierande kvalitet. Handledningen för den samlade effektbedömningen säger att ej prissatta effekter av betydelser ska ingå och att en motivering ska ges. Det medför att upprättaren av den samlade effektbedömningen själv måste sortera ut de effekter som bör ingå. Det gör att de samlade effektbedömningarna blir subjektiva då påverkan av en effekt kan tolkas olika. Den samlade effektbedömningen upprättas av konsultfirmor på uppdrag av Vägverket och i denna studie har två regioner, Mitt och Sydöst med respektive konsultfirmor jämförts. 16 projekt ingick i studien, 8 projekt från Region Mitt och 8 projekt från Region Sydöst. I studien låg fokus på de miljöeffekter som påvisades och de dokument som granskades var miljökonsekvensbeskrivningar samt de miljöeffekter som finns beskrivna i de samlade  effektbedömningarna. För att systematiskt ta fram vilka effekter som beskrivs i miljökonsekvensbeskrivningarna har en innehållsanalys använts. Resultatet från studien visar att ingen samlad effektbeskrivning fullständigt speglar de effekter som framgår i  miljökonsekvensbeskrivningarna. Majoriteten av de samlade effektbedömningarna har bedömningar som godkänts med anmärkning medan några blev underkända. Det går utifrån studien inte att påvisa någon större skillnad mellan regionerna utan den handledning som finns för den samlade effektbedömningen används likartat i båda regionerna. Vissa brister i den samlade effektbedömningen kunde påvisas som bland annat att begränsningen av antal sidor sänker kvalitén, att vissa indikatorer som används är för omfattande samt att måluppfyllelsebedömningen för miljömålet är svårgenomförbar som den i dagsläget är utformad. Vägverkets verksamhet ska sträva efter att uppnå de transportpolitiska målen och de projekt som genomförs bör därför bidra mot de långsiktiga målen. Några av de åtgärdsförslag som rapporten mynnade ut i var att sidantalet och där med innehållet bör ökas. Detta för att få ett mer utvecklar innehåll som på ett representativt sätt kan avspegla de effekter som vägprojektet medför. Andra förslag var att hänvisningar till miljökonsekvensbeskrivningen skulle underlätta granskningen av den samlade effekt beskrivningen, att några indikatorer som används bör delas upp då de i dagsläget är för omfattande samt att  måluppfyllelsebedömningen för miljömålet bör ses över då dess omfång är för stor.

De miljöproblem som har uppstått till följd av mänskliga aktiviteter uppmärksammas alltmer och itakt med detta ökar kraven på företag gällande transparens och hållbarhet. Många företag har därförvalt att börja arbeta systematiskt med miljöfrågor. Syftet med denna rapport är att bidra till ettförestående miljöarbete enligt ISO 14001 på ett medelstort företag inom tillverkningsindustrin,genom kartläggning och analys av dess miljöaspekter. Företaget i fråga hålls anonymt i denna rapport och de resultat som presenteras är sammanfattade och generaliserade. Ett antal avgränsningar behövde göras, där bland annat systemgränsen sattes till att enbart inkludera produktionen i en avföretagets anläggningar. Med grund i en litteraturstudie genomfördes kartläggningen av företagets miljöaspekter genom rundvandringar tillsammans med produktionspersonal. Miljöaspekterna identifierades inom fyra huvudprocesser inom produktionen: förbehandling, maskiner, kvalitetskontroll, och övrigbehandling. Analysen av miljöaspekterna delades upp i två delar. Den första delen innehöll en bedömning av de kartlagda miljöaspekternas betydelse med hjälp av fyra produktionsledare. Följande miljöaspekter bedömdes som de tre mest betydande för företaget: råmaterialanvändning (inom huvudprocessmaskiner), kemikalieanvändning (övrig behandling), och energi (maskiner). Endast råmaterialanvändningen bedömdes som hög miljörisk medan de andra två bedömdes som måttlig. Sett till hela bedömningen så bedömdes majoriteten av miljöaspekterna som måttlig, pågränsen till låg, miljörisk. Den andra delen av analysen bestod av en jämförelse med resultat från Sustainability Accounting Standards Board (SASB), Global Reporting Initiative (GRI), samt från en studie av industrier i Indien. SASB har identifierade miljöaspekter som är betydande för investerare inom olika industrikategorier. För den kategori som företaget i fråga går in under, överensstämmer resultaten av betydande miljöaspekter bra. Det samma gäller angående de av GRI identifierade miljöaspekterna somindustrier rapporterar mest om. Studien av industrier i Indien och de miljöaspekter som där bedömdes som mest betydande överensstämmer även de bra med produktionsledarnas ranking. Utöver dessa betydande miljöaspekter identifierades även en del andra områden som företaget börundersöka vidare, exempelvis: hantering av visst avfall, lokalisering av outsourcade tjänster, samttjänster som kan hjälpa till att säkerställa att lagar efterlevs. Det finns ett flertal aspekter som har påverkat resultaten i denna rapport, där de med störst inflytande är de avgränsningar som gjordes samt den subjektivitet som är förknippad med bedömningen. Subjektiviteten är svår att komma ifrån då bedömningen utförs av personer och deras egna åsikter, erfarenhet, och kunskap spelar in. Då resultaten överensstämde bra med övriga källor anses resultaten i denna rapport ändå vara tillräckligt pålitliga för att kunna användas som en grundav företaget vid ett eventuellt fortsatt miljöarbete. Det är dock viktigt att företaget i ett första steg kompletterar kartläggningen med de delar av produktionen som exkluderats i detta projekt. De måste även besluta om modellen för bedömning anses vara den man vill arbeta efter samt om manvill inkludera fler anställda eller andra intressenter. / The environmental issues that have arisen due to human activities are being increasingly acknowledged in society. As a result, the expectations on companies regarding transparency andsustainability have increased. Many companies have therefore chosen to work systematically with environmental issues. The purpose of this report is to contribute to a forthcoming environmental work, according to the ISO 14001, on a medium-sized company within the manufacturing industry, by mapping and analysing the company’s environmental aspects. The company in question is kept anonymous in this report and the results that are presented are summarised and generalised. A number of delimitations had to be made, including that the system boundary was set to include onlythe production in one of the company’s facilities. Using a literature study as a basis, the mapping of the company's environmental aspects was carried out through tours guided by production staff on the production site. Environmental aspects were identified within four main processes within the production: pre-treatment, machines, qualitycontrol, and other treatment. The analysis of the environmental aspects was divided into two parts. The first part contained an assessment of the significance of the mapped environmental aspects andwas carried out by four production managers. The results of this assessment showed that the threemost significant environmental aspects for the company is: raw material use (within the mainprocess machines), chemical use (other treatment), and energy (machines). Only the raw materialuse was assessed as high environmental risk, while the other two were assessed to be of moderate environmental risk. Overall, the majority of the environmental aspects were assessed to be ofmoderate (almost low) environmental risk. The second part of the analysis consisted of a comparison with results from the Sustainability Accounting Standards Board (SASB), the Global Reporting Initiative (GRI), and a study investigatingindustries in India. SASB has identified environmental aspects that are significant for investors indifferent industry categories. For the category that is most similar to the company, the results ofsignificant environmental aspects are consistent with those from the production managers’assessment. The same applies to the environmental issues identified by GRI as the ones that industries report the most. The environmental aspects that were deemed to be the most significantin the results of the study that investigated industries in India are also consistent with the productionmanagers' assessment. In addition to these significant aspects, a number of other areas wereidentified that the company should investigate further, such as: waste management of certainmaterials, location of outsourced services, and services that can help ensure compliance with lawsand regulations. Several aspects have influenced the results of this report, where the most influential are the delimitations that were made and the subjectivity associated with the assessment. The subjectivity is difficult to eliminate, since the assessment is performed by people who all have their own opinions, experience, and knowledge, that affect them in the assessment. However, as the results of the assessment matched well with the results of other sources, they could still be considered to bereliable enough for the company to use them as a basis in the possible forthcoming environmentalwork. It is, however, important that the company as a first step complements the mapping with theparts of production that were excluded in this project. They must also decide whether they want to use the model for assessment used in this report, and whether to include more employees or other stakeholders.

Examensarbetet kartlägger vilken nytta företag inom ytbehandlingsbranschen har av att arbetaenligt miljöledningssystem (MLS), i detta fall ISO 14001. Utöver detta presenteras även påvilket sätt ytbehandlingsindustrier arbetar med sina miljöfrågor, såsom miljöaspekter ochmiljömål, samt författarens slutsatser om huruvida ett miljöcertifierat företag genomsyras avhögre grad av miljömedvetenhet jämfört med ett ej miljöcertifierat. Projektet har utförts isamarbete med Svensk ytbehandlings förening (SYF).Studien omfattades av ett antal ytbehandlingsföretag varav några av dem var certifieradeenligt ISO 14001 och några av dem arbetade utan miljöledningssystem. Insamlingen avinformation har innefattat intervjuer, interna revisioner av deltagande företags MLS,enkätundersökning samt litterära studier.Resultaten visade att företag som arbetar enligt miljöledningssystem troligtvis har svårt attgöra så stora kostnadsbesparingar på det rent praktiska miljöarbetet, att dessa täcker deutgifter som hänger samman med införande, underhåll och certifiering av ett MLS. Dock ärfaktumet sådant, att dagens konsumenter i stor utsträckning kräver att deras leverantörer kanbevisa att de inriktar sig på att arbeta enligt ett miljöanpassat sätt. Därav blev slutsatserna fråndetta examensarbete att det är värdefullt för ytbehandlingsindustrierna att sträva efter attarbeta enligt miljöledningssystem.

<p>Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen.</p><p>Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.</p>

Flygbranschen är en global industri som expanderar snabbt och i och med detta ökar också belastningen på miljön genom flygets miljöpåverkan. Ett verktyg som kan användas för att försöka förändra kursen mot en mer hållbar verksamhet är miljömärkning. I Sverige är flygbranschen ett område som det inte existerar några miljömärkningar inom och LFV i Sverige har blivit intresserad av att införa någon typ av miljömärkning av flygplatser. Syftet med den här uppsatsen är att utarbeta ett utkast till kriterier för en miljömärkning av Grön flygplats som baseras på flygplatsernas mest betydande miljöaspekter. Studien bygger på RPS-modell, material från enkäter, intervju och dokument. Fenomenet Grön flygplats analyseras sedan med hjälp av teorin om ekologisk modernisering för att få en förståelse för detta fenomen. Ekologisk modernisering kopplar ihop ekonomisk tillväxt och miljöhänsyn, inom denna teori anses vetenskapen och teknologin som viktiga och tillräckliga medel för att lösa och kontrollera miljöproblemen. Resultatet av flygplatsernas mest betydande miljöaspekter blev totalt sju stycken. Orsaken till att dessa sju blev de mest betydande miljöaspekterna tolkas som att dessa beror på den centrala plats som en flygplats har med mycket människor i rörelse samt dess geografiska läge. Utefter de betydande miljöaspekterna har kriterierna för Grön flygplats utarbetats vilka totalt blev 17 stycken. Kriterierna skulle kunna överföras på flygplatser inom Norden då flygplatsernas geografiska läge har ett liknande klimat. En flygplats kan dock inte uppnå en hållbar verksamhet enbart på kriterier utan en förståelse måste även fås om att flygbranschen inte kan fortsätta växa som den gör idag. Visionerna om Grön flygplats bygger i likhet med ekologisk modernisering på ekonomisk tillväxt och industriell effektivisering.

Stålindustrin förser såväl människor som samhället med många nödvändiga byggstenar. I Sverige finns tolv ståltillverkande anläggningar och hela 80 % av stålet exporteras. Som alla andra tillverkande industrier har den flera miljöaspekter att ta hänsyn till, men stålets nytta väger tungt och därför är det av stor vikt att genom forskningsprojektet Stålkretsloppet nå hållbar utveckling. Miljöskyddslagen, miljöbalken och ett ökande miljöengagemang har lett till arbete med miljöfrågor. Syftet med den här studien var att undersöka hur allmänhetens riskperception, attityd och oro gentemot stålindustrin ser ut. Skiljer sig kunskapen och intresset beroende på olika bakgrundsvariabler så som ålder, kön, sysselsättning, om kommunen har stålindustri eller inte, etc. Enkäten skickades till 1000 personer fördelade över fyra kommuner; två med stålverk, Luleå och Smedjebacken kommun, och två utan, Kalmar och Tingsryds kommun. Enkätundersökningens svarsfrekvens hamnade slutligen på omkring 43 %. Resultaten visade att de största skillnader finns mellan kommunerna. Respondenter med fram för allt arbetsrelaterad koppling till stålindustri är de som instämmer mest i de olika påståendena. Giftiga ämnen är det som oroar mest. Slutsatser som drogs var att skillnader mellan kommunerna med stålverk och kommunerna utan stålverk är tydligast. Kunskapen om stålindustrin är tämligen liten och allmänheten önskar mer information, inte minst om miljöarbetet. / The steel industry and its production are fundamental to our society and the modern way of life. There are twelve steel manufacturing facilities in Sweden, exporting as much as 80 % of the produced steel. Like all other manufacturing industries it is giving rise to environmental aspects, but steel’s advantage weighs heavily and it is therefore of great importance through the research programme the Steel Eco-Cycle (Stålkretsloppet) to achieve sustainable development. The purpose of this study was to examine what the general public’s risk perception, attitude and worry towards steel industry looks like. Are there any variations in knowledge and interest based on different background variables such as age, gender, employment, if the municipality has manufacturing or not, etc. The survey was sent to 1000 people spread in four municipalities, two having steel industry and two not having. The answering rate of the survey finally ended at 43 %. The results showed that the biggest differences are to find between the different municipalities. Respondents with a work related connection to the steel industry seems to agree more on the different allegations. The respondents are mainly worried about toxic substances. The most striking conclusion was that the biggest differences lay between the municipalities with steel industry and the ones without it. The knowledge about the industry is however relatively small and the respondents are therefore asking for more information, not least about the work with environmental aspects.

Hållbar utveckling är ett begrepp som flitigt används i läroplanen, utan att närmare definieras. Syftet med denna studie var att ta reda på om det finns någon skillnad på förståelsen av och inställningen till begreppet hållbar utveckling mellan de två grupperna bestående av etablerade och nyexaminerade lärare. Dessa grupper valde jag att studera då jag ville se om förståelsen för begreppet skiljer sig beroende på när i tiden lärarna studerade eller om arbetserfarenheten har betydelse för förståelsen. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ intervjustudie där respondentens egna tankar om begreppet kommer fram på ett tydligt sätt. Materialet har sedan analyserats via en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka om det finns återkommande teman i de inhämtade materialet. I studien framgår att miljöperspektivet i begreppet hållbar utveckling främst lyfts fram både när det kommer till förståelsen samt prioriteringen av begreppet. Det ekonomiska perspektivet i begreppet är det perspektiv som i störst grad är osynligt och då främst hos de etablerade lärarna. Lärarens egna förståelse är av stor vikt för hur undervisningen av nästkommande generation bedrivs.