Syftet med studien är att kartlägga innehållet hos vätskorna i de indirekt energiöverförande kylsystemen och att uppskatta deras potentiella miljöpåverkan vid utsläpp.   På vätskeprover från system 5 till 8, som är tagna i returledningen på köldbärare 1 i respektive system, har det uppmätts hög syrgashalt, konduktivitet och COD (chemical oxygen demand), vilket ger stor risk för nedbrytning och korrosion. Dessa systemvätskor borde avgasas eller bytas ut. Systemvätskan från system 3, 7 och 8 överskrider gränsvärdena för zink och nickel och de skulle ha toxisk/ - mycket toxisk effekt på vattenlevande djur och växter. Koppar, zink och nickel är nitrifikationshämmande vilket innebär att de påverkar det biologiska reningssteget vid avloppsreningsverket negativt ifall vätskan släpps ut till det kommunala avloppsledningsnätet.   Det framgick utifrån den använda värderingsmallen att de sju största miljöaspekterna är relaterade till föroreningsvariablerna: COD (chemical oxygen demand), zink, syrgas, kväve, järn, nickel och pH. Miljöeffekterna uppträder i form av påverkan från metaller och utarmning av naturtyper, biotoper, arter etc. I samband med exponering skulle metallerna ha mycket toxisk effekt på de flesta vattenlevande djur och växter. / The aim of the study is to identify the contents of the fluids in indirect cooling systems and to assess their potential environmental impact of emissions. System fluid that was collected from system 5 to 8 in the return conduit on brine 1 in each system has high oxygen content, conductivity and chemical oxygen demand (COD), which gives great risk of degradation and corrosion. These systems should be degassed or replaced. System fluid from the system 3, 7 and 8 have shown that zinc and nickel concentrations have exceeded the limit values which could have toxic / very toxic effects on aquatic animals and plants. Copper, zinc and nickel inhibits nitrification, which means that they affect the biological treatment stage, out in the wastewater treatment plant negatively. It was revealed by the valuation model that there are seven main important parameters/components namely, COD (chemical oxygen demand), zinc, oxygen, nitrogen, iron, nickel and pH which have shown elevated concentrations in the fluid. Environmental impact is primarily in the form of the influence of metals and degradation of habitat, species etc. In conjunction with the release, metals would have very toxic effect on most aquatic animals and plants.

Denna rapport beskriver prototypframtagningen av syrgasflaskan LIFT som utfördes på KTH med Hybrid Design som uppdragsgivare. Den fullt funktionella prototypen som presenteras i detta arbete är resultatet av en grundlig research som ämnade att undersöka hur en syrgasflaska bör se ut och fungera för att framgångsrikt penetrera den svenska marknaden. Syrgasflaskor för konsumentmarknaden finns sedan flera år tillbaka på bland annat den amerikanska marknaden och används flitigt av idrottare och träningsentusiaster för att effektivisera sin träning. Att tillföra extra syre till kroppen är ej dopningsklassat men enligt många kontroversiellt, speciellt i Sverige som arbetet visar. För att tillverka en syrgasflaska för den svenska marknaden krävdes ett gediget förarbete inför designarbetet. Arbetet inkluderade såväl kvalitet som kvanititetundersökningar men även fokusgrupper och testpersoner. De befintliga produkterna på marknaden analyserades och utvecklingspotentialen ansågs vara enorm vilket också resultatet visar, LIFT-syrgasflaska är något helt annat, för en helt ny typ av marknad här i Sverige. Fem olika koncept av syrgasflaskor presenteras i arbetet som resulterar i två finalister som ställs inför noggrann granskning innan en av dom framställs som prototyp och anses därmed vara den syrgasflaska som är mest lämpad för den svenska marknaden. / This report describes the prototype development of an oxygen boost bottle named LIFT that was carried out at KTH with Hybrid Design as the client. The fully functional prototype presented in this work is the result of a thorough research that aimed to investigate how an oxygen boost should look and function in order to successfully penetrate the Swedish market. Oxygen boost for the consumer market have been available for several years on the US market and are widely used by athletes and fitness enthusiasts to make their training more efficient. Adding extra oxygen to the body is not classified as doping but are according to many controversial, especially in Sweden as the work shows. In order to manufacture an oxygen boost bottle for the Swedish market, thorough preparatory work was required for the design work. The work included quality as well as quantity surveys but also focus groups and test subjects.The existing products on the market were analyzed and the potential of the development was considered to be enormous, which also the result shows - LIFT oxygen boost bottle is something completely different, for a completely new type of market here in Sweden. Five different concepts of oxygen boost canisters are presented in the work which results in two finalists who are subjected to careful scrutiny before one of them is produced as a prototype and is thus considered to be the oxygen boost bottle that is most suitable for the Swedish market.

Bakgrund: Syrgas används liberalt hos vuxna endotrakealt intuberade patienter peroperativt för att ge en skyddande marginal mot livshotande hypoxi. Ett överskott av syrgas kan dock öka risken för allvarliga biverkningar med en potentiellt negativ påverkan på både morbiditet och mortalitet. Vilken mängd syrgas som skall användas peroperativt är en omdiskuterad fråga i forskningsvärlden där RCT och metaanalys-studier kommer med motstridiga uppgifter om vad som faktiskt är det optimala oxygenmålet peroperativt. Motiv: Det finns meningsskiljaktigheter kring peroperativ oxygenering där nuvarande forskning om vad som är det optimala för patienten skiljer sig från studie till studie. Författarna av denna studie anser att det behövs en djupare förståelse av den ansvariga anestesisjuksköterskans erfarenheter och tankar kring peroperativ oxygenering, framförallt då det saknas evidens att luta sig mot. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors tankar och erfarenheter av peroperativ oxygenering hos vuxna endotrakealt intuberade patienter. Metod: Individuella semi-strukturerade intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor (n=10) på två olika sjukhus i mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta och analysera datan. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier; En snäv balansgång - Att undvika hypoxi och hyperoxi, Upprätthållande av en patientsäker ventilation är ett mål och Vad är den optimala FiO2-nivån? En vilja om att arbeta evidensbaserat. Konklusion: Det är en pågående debatt internationell om vad den optimala målnivån av peroperativ FiO2 är. Med anledning av det oklara evidensläget visade det sig att anestesisjuksköterskorna arbetar efter beprövad erfarenhet när peroperativ FiO2 ställs in till patienten. De målnivåer av FiO2 som anestesisjuksköterskorna använder innehåller en säkerhetsmarginal för hypoxi och hänsyn tas till patientens sjuklighet. Rutinmässig hyperoxi förekommer inte och höga nivåer FiO2 likställs med ökad risk för komplikationer. Vidare forskning inom ämnet behövs som stöttning för patientansvarig anestesisjuksköterska i dess dagliga arbete. / Background: Oxygen is used liberally in adult endotracheal intubated patients intraoperative to provide a protective margin against life-threatening hypoxia. A surplus of oxygen can however increase the risk of serious side effects with a potentially increased long-term mortality. The use of oxygen intraoperative is a highly debated question in the scientific community, where RCT and metaanalysis studies are producing contradictory results about what the optimal oxygenation target intraoperative really is. Motive: There is a disagreement about intraoperative oxygenation where the current evidence about what the optimal target for the patient really is; this varies from study to study. The authors of this study thereby consider that there is a need for a deeper understanding of the responsible nurse anesthetist’s experiences and thoughts on intraoperative oxygenation; above all when there is no definitive evidence to lean on. Aim: The aim of this study was to describe nurse anesthetists’ thoughts and experiences of intraoperative oxygenation at adult patients who are endotracheal intubated. Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with nurse anesthetists (n=10) at two different hospitals in the middle of Sweden. Qualitative content analysis was used to process the data. Result: The analysis generated three main categories; A narrow balancing act – To avoid hypoxia and hyperoxia, Maintaining patient-safe ventilation is a goal and What is the optimal level of FiO2? A desire to work evidence-based. Conclusion: There is an ongoing debate internationally about what the optimal target level of intraoperative FiO2 is. Due to the unclear state of evidence, it turned out that the nurse anesthetists work after proven experience when intraoperative FiO2 is set for the patient. The target levels of FiO2 used by the nurse anesthetists contain a margin of safety for hypoxia and the patient's morbidity is taken into account. Routine hyperoxia does not occur and high levels of FiO2 are equated with an increased risk of complications. Further research is needed in the subject to support the nurse anesthetists responsible for the patient in their daily work.

Avdelningen Marina System på Kungliga Tekniska Högskolan har designat och konstruerat en autonom undervattensfarkost (AUV). I dagsläget drivs farkosten drivs av ett litiumpolymerbatteri. Ett bränslecellssystem bestående utav PEM-bränslecellsstackar (Polymerelektrolytbränslecell), metallhydrid och trycksatt syrgas har designats för att byta ut det befintliga litiumpolymerbatteriet. För att få ett säkert system är det utrustat med vätgassensor, trycksensor, voltmätare samt temperatursensor. Eftersom både syrgas och vätgas måste medföras i farkosten, jämfört med landgående fordon som kan utnyttja syret från omgivande atmosfär, har olika bränslelagringsmetoder undersökts. För att lagra syrgas har trycksatt gas valts, denna lagras i en tank gjord av kolfiber och ett har ett tryck på 300 bar. Vätgasen väljs att lagras i en FeTi-metallhydrid på grund av dess volymmässiga fördel. Metallhydrid är en volymeffektiv men viktineffektiv lagringsmetod, vilket gör att den är perfekt till en undervattensfarkost. Metallhydriden förvaras i en tank gjord av aluminium. Eftersom bränslecellerna producerar vatten har olika sätt att fånga upp detta undersökts. Regenerad cellulosa (disktrasa) har hög absorptionsförmåga och har därför valts för systemet. De bränslecellesstackar som införskaffades har testats med hjälp av programvaran Labview. De presterade något under vad tillverkaren hävdade, något som antas bero på effektbehov hos kontroller och fläktar. Olika driftbetingelser har undersökts för att kunna använda bränslecellsstackarnas fulla potential. Det slutgiltiga systemet får ej plats i farkosten. En teoretisk studie för när bränsleceller blir mer volymeffektiva än batterier visar att för ett helt optimerat system går gränsen vid 3 liter, vilket motsvarar att 822 normalliter vätgas måste tas med. I framtiden skulle en kemisk lagringsmetod av syrgas vara att föredra, exempelvis väteperoxid. Metallhydrid är ett bra sätt att lagra vätgas men tankmaterialet skulle kunna vara exempelvis rostfritt stål istället för aluminium så att tanken blir mer volymeffektiv på grund av den högre brottgränsen hos stålet. Ett syrgasflöde till bränslecellen istället för ut i farkostens atmosfär skulle kunna öka verkningsgraden och därmed räckvidden.

Det kommer ske en stor utbyggnad av elektrolys för produktion av vätgas i Sverigeoch övriga världen. För att sänka produktionskostnaden och därmed göra vätgasenbilligare analyserar denna rapport vilket behov av syrgas och värme som en landbaserad fiskodling har, samt hur mycket syrgas och värme fiskodlingen skulle behövaköpa från en elektrolysör. Analysen visar att de arter som används i studien - tilapia(Oreochromis, Oreochromis,. Alcolapia), regnbåge (Oncorhynchus mykiss) och lax(Salmo salar) - i en odling som producerar 40 ton fisk om året skulle förbruka cirka1,16 procent av syrgasen och cirka 0,35 procent av värmen från en 3 MW PEMelektrolysör. Försäljningsvärdet av syrgasen och värmen från en 3 MW elektrolysörberäknas till cirka 695 000 SEK/år för syrgasen och cirka 1 830 000 SEK/år för värmen. Den genomsnittliga kostnaden för syrgas och värme för arterna i studien i enodling på 40 ton/år beräknas till 8900 SEK/år för syrgasen och 6400 SEK/år förvärmen i en landbaserad fiskodling. / There will be a major expansion of electrolysis for production of hydrogen in Sweden and the rest of the world. To reduce production costs and thus make hydrogencheaper, this report analyzes how much oxygen and heat a fish farm consumes andtherefore would need to buy from an electrolyser. The analysis shows that the species used in the study - tilapia (Oreochromis, Oreochromis, Alcolapia), rainbow(Oncorhynchus mykiss) and salmon (Salmo salar) - in a farm that produces 40 tonsof fish per year would consume 1.16 percent of the oxygen and 0,35 percent of theheat produced from a 3 MW PEM electrolyzer. The value of the oxygen and theheat from a 3 MW electrolyser is calculated at SEK 694,939/year for the oxygenand SEK 1,829,813/year for the heat. The average cost for the species in the studyin a 40 tonne/year fish farm is calculated at SEK 8,900/year for the oxygen and SEK6,400/year for the heat in a land-based fish farm.

In order to keep the Paris Agreement's goal of limiting global warming to well below 2°C, greenhouse gas emissions should be reduced. However, larger measures need to be implemented as it has been established that today's measures will not be enough. The Port of Gävle has plans to install a water electrolyser for hydrogen production of either Proton Exchange Membrane (PEM) or Alkaline Water Electrolysis(AWE). The size of the electrolyser will be approximately 10 MW and will have the capacity to produce 2,000 tons of fossil-free hydrogen per year that might supply 100 heavy trucks. However, it is currently cheaper with fossil hydrogen production. Therefore, an article review is conducted containing a calculation part where the purpose is to investigate the amount of by-products produced and whether they can be sold in other areas of use to make renewable hydrogen more economically competitive. Information for the study has been retrieved from databases, search engines, companies, authorities and individuals deemed relevant to the study. The by-products from the 10 MW electrolyser in the Port of Gävle have been compared with 1,5 MW and 17 MW electrolysers, then a sensitivity analysis has also beenperformed on the 10 MW electrolysers. The potentially generated heat depends on the type of electrolyser where AWE generates 77 MWh of residual heat per day and PEM potentially generates 67 MWh of residual heat per day. Furthermore, AWE needs 64 kWh of electricity to produce 1 kg of hydrogen while PEM needs 66,5 kWh of electricity per kg of hydrogen produced. Revenues from residual heat sales for AWE were estimated annually to approximately 7 million SEK and for PEM approximately 6 million SEK. For electrolysis-produced oxygen to compete with cryogenic oxygen, the price should not exceed 108 SEK/tonne. For the 10 MW electrolyser, oxygen sales are estimated to generate approximately 1,1 million SEK annually for both AWE and PEM. Total income for AWE will annually be just over 8,1 million SEK and 7.1million SEK annually for PEM. The AWE process is then preferable as it is more economically sustainable as the income from the by-products is 12% higher than PEM due to higher production of oxygen and greater generation of residual heat. / För att hålla Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen till väl under 2°C bör utsläppen av växthusgaser minska. Däremot behöver större åtgärder genomföras då det har konstaterats att dagens åtgärder inte kommer att räcka. Gävle hamn har planer på att installera en vattenelektrolysör för vätgasproduktion av antingen Protonutbytesmembran (PEM) eller Alkalisk vattenelektrolys (AWE). Storleken på elektrolysören kommer vara ungefär 10 MW och har kapaciteten att producera 2000 ton fossilfri vätgas per år som kan försörja 100 tunga lastbilar. Dock är det i dagsläget billigare med fossil vätgasproduktion. Därför genomförs en litteraturstudie innehållande en beräkningsdel. Där syftet är att undersöka mängden biprodukter som produceras samt om de kan säljas inom andra områden för att göra förnyelsebar vätgas mer ekonomiskt konkurrenskraftig. Information för studien har hämtats från databaser, sökmotorer, företag, myndigheter och enskilda personer som ansetts relevanta för studien. Biprodukterna från 10 MW elektrolysören i Gävle hamn har jämförts med 1,5 MW och 17 MW elektrolysörer, sedan har även en känslighetsanalys utförts på elektrolysörerna. Potentialen att generera värme beror på typen av elektrolysör där AWE genererar 77 MWh restvärme per dygn och PEM genererar potentiellt 67 MWh restvärme per dygn. Vidare behöver AWE 64 kWh el för att producera 1 kg vätgas medan PEM behöver 66,5 kWh el per producerat kg vätgas. Intäkterna från restvärmeförsäljningen för AWE beräknades årligen till ungefär 7mnSEK och för PEM ungefär 6 mnSEK. För att elektrolysframställd syrgas ska kunna konkurrera med kryogent framställd syrgas bör inte priset övergå 108 SEK/ton. För 10 MW elektrolysören beräknas syrgasförsäljningen kunna inbringa omkring 1,1 mnSEK årligen både för AWE och PEM. Totala inkomsten för AWE blir drygt 8,1 mnSEK/år och 7,1 mnSEK/år för PEM. AWE processen är att föredra då den är mer ekonomiskt hållbar då inkomsten från biprodukterna är 12% högre än PEM på grund av högre produktion av syrgas samt större generering av restvärme.

The aim of the project was to develop a method to measure and studythe degree of activation of the negative electrode (MH) in a NiMH battery.This was done by characterization of the gases produced during charge of a battery – O2 and H2 – using a Gas Chromatograph. The current applied in the very first charge of the battery was varied in order to examine how this affects the gas evolution. In the developed method, batteries were charged to 8Ah with 9A, after which a gas sample was taken and analyzed with Gas Chromatography. An additional goal was to use the method to examine the difference in activation between virgin and recycled negative electrode material. A module charged stepwise with 0.07C followed by 0.2C had the lowest share of H2 after two cycles, indicated best activation. However, a higher amount of H2 in the beginning of the activation process could possibly enhance the degree of activation during the following cycles. The method indicated that the module with recycled MH was better activated than the virgin MH. To improve the technique, repeated measurements to get better statistics should be done. Gas samples should be taken at dV/dt=0 in order to take samples at same SoC. The charge current should be adjusted so that the same C rate is always used. This would make the results easier to interpret.