Utifrån att organisationer väljer att använda sig av medarbetarsamtal som ett verktyg med olika syften och metoder var intentionen att synliggöra hur chefer ser på syftet med medarbetarsamtal. Att se hur chefergår tillväga för att implementera sitt eget syfte och mål i samtalet för att det ska nå fram till medarbetaren. Studien bygger på sex intervjuer av mellanchefer på ett statligt företag i södra Sverige. Den empiriska datan har analyserats med utgångspunkt i didaktisk läroteori. Resultatet visar att chefer har makten att styra medarbetarsamtalet i riktning mot sitt eget individuella syfte. Syftet består av två delar: målstyrt fokus och sociala aspekter som fokus. Beroende på chef så förstoras och förminskas de olika delarna utefter vad chefen själv ansåg som viktigt att tala om under samtalet. När syftet är tydligt målstyrt leder det till grundliga förberedelser och mätningar, och när syftet är störst gentemot de sociala aspekterna så leder det till samtal styrda mot hälsa och arbetsmiljö.

Företag vill uppfattas som legitima och redovisar därför information om sitt sociala arbete, men beroende på vilken typ av information som presenteras kan företagen uppfattas på olika sätt av en intressent. Upprättandet av hållbarhetsrapporter enligt GRI:s ramverk skapar en grad av legitimitet, men inom den sociala aspekten finns utrymme för tolkning och informationen blir ofta subjektiv. Syftet med uppsatsen är att granska hur företag redovisar den sociala aspekten i hållbarhetsrapporter och ur ett intressentperspektiv identifiera möjliga problem som kan uppstå vid tolkning av informationen, som företagen väljer att offentliggöra. I den teoretiska referensramen beskrivs CSR-konceptet, organisationen Global Reporting Initiative och dess ramverk G4 samt ett antala redovisningsteorier. För studien har en kvalitativ metod används och insamlingen av data har genomförts med dokumentundersökningar. Fyra hållbarhetsrapporter från företag inom kläd- och textilbrnschen har granskats med utgångspunkt i den sociala aspekten. I det empiriska materialet presenteras hurvida företagen uppfyller ramverkets rekomendationer om vilken information som ska redovisas enligt de valda indikatorerna i rapporterna. Vidare analyseras rapporternas innehåll med hjälp av tidigare forskning. Studien visar att företag tenderar att endast delvis redovisa den information som de utger sig ha med enligt ramverket. Vid granskning av rapporterna ansågs heller inte mängden information ha ett direkt samband med rapportens trovärdighet. Den största anledningen till att företagen inte uppfyller det som GRI avser med sitt ramverk G4 är att kvantitativ data i form av siffror saknas. Studiens slutsats är således att en intressent inte har möjlighet att validera företagens arbete inom den sociala aspekten genom att endast läsa deras hållbarhetsrapport och bör granska dessa kritiskt.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledare i en Lean Production- kontext hanterar effekter på medarbetares arbetsmiljö och hälsa utifrån de sociala nyckelaspekterna kontroll, krav, social support och erkännande/belöning. Metod: Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapstradition och antar ett social konstruktionistiskt synsätt. Med en abduktiv ansats kopplas teori och empiri samman i en kvalitativ fallstudie. Studien är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer och observationer. Studiens bidrag: Studien skapar förståelse för hur ledare hanterar effekter på medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa utifrån de valda nyckelaspekterna kontroll, krav, social support och erkännande/belöning. Den belyser även vikten av att balansera dessa för att åstadkomma en så effektiv hantering som möjligt. Studien uppmärksammar också effekter på ledares arbetssituation i form av hög arbetsbelastning, samt att det i studien finns ett upplevt gap mellan ledare och medarbetare gällande kommunikation och engagemang. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studien läggs följande förslag fram som exempel till vidare forskning: Hur kan ledare i en Lean Production-kontext hantera kommunikationen med medarbetare för att den skall fungera bättre, samt att beröm och feedback skall nå fram? Hur- och vem ska hantera effekterna som uppkommer på ledares arbetsmiljö och hälsa, i en Lean Production-kontext?

Den här studien tar upp arbetet med undervisningen för hållbar utveckling bland lärareverksamma i årskurs 1-6. Material till studien har fåtts fram genom kvalitativa intervjuermed lärare som arbetar inom den nämnda kategorin. Syftet med arbetet är att få eninblick i vad lärare lägger för värderingar i begreppet hållbar utveckling och hur arbetetmed hållbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lärarna arbetarpå. Studien berör även dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hållbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna ställs sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument säger. Resultatet visar att lärareanser att begreppet hållbar utveckling är diffust och komplext. Det visar också att detfinns en vilja hos de intervjuade att integrera hållbar utveckling i sin undervisning, menpå grund av dålig kunskap i ämnet, eller rädsla för att ta upp kontroversiella ämnen iklassrummet, blir undervisningen för hållbar utveckling bristfällig. Det blir också tydligtatt ett personligt intresse och engagemang hos läraren är av vikt för att en integrering avhållbar utveckling ska ske i undervisningen. I den slutliga diskussionen funderar jagkring vad som behöver förbättras för att det fortsatta arbetet för en hållbar utveckling skafåettmerholistisktperspektivivårasvenskaskolor.

No description available.

Hur tänker pedagoger utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv angående att skapa och bygga sociala lärmiljöer på förskolor? Syftet med studien är att få syn på hur pedagoger tänker i utformandet kring en pedagogisk lärmiljö, samt vilka stora sociala faktorer som spelar roll i utformandet av en pedagogisk lärmiljö. Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger i olika utbildningsnivåer som alla är aktiva inom förskolan. Barnskötare, förskollärare, förste förskollärare samt biträdande rektor på fyra olika förskolor i södra Sverige har intervjuats. Den insamlade empirin har transkriberat och sorterats för att hitta samband och skillnader med hjälp av olika nyckelord. Genom att utgå ifrån ett närhetsperspektiv under intervjuerna så kan det framkomma ett djupare svar på frågorna hos informanterna på grund utav att den som intervjuar och den som blir intervjuad har en relation sedan tidigare. Resultatet av undersökningen har lett fram till ett synliggörande av de sociala aspekterna som framkommer i skapandet av de sociala lärmiljöerna på förskolan. Socialt samspel inte bara med barnen utan med pedagoger sinsemellan visar sig vara en hörnsten för utvecklat lärande.

Syftet med denna studie var att exemplifiera och analysera förskollärares beskrivning av sitt arbete med lärande för hållbar utveckling med fokus på sociala aspekter. För att undersöka detta intervjuades åtta förskollärare vid fyra olika förskolor. I resultatet framkom att det arbetas med för hållbar utveckling väsentliga sociala aspekter. Dessutom fanns en insikt om vikten av att göra detta. Resultatet visade dock att förståelse tenderar saknas för hur arbetet med de sociala aspekterna kan kopplas till lärande för hållbar utveckling. Avsaknaden av begreppet hållbar utveckling i förskolan läroplan framkom som ett problem. En slutsats var att begreppet hållbar utveckling bör ingå och förklaras i förskolans läroplan. Detta för att ge förutsättningar för förskollärare att utveckla förståelse för kopplingen mellan arbetet de utför och lärande för hållbar utveckling.

Rapporten är skriven i samarbete med H2 Entreprenad AB och inriktad på arbetsmiljöarbetetmed utländska underentreprenörer på den svenska arbetsmarknaden inom byggbranschen. Enomfattande litteraturstudie har gjorts och kompletterats med en intervjustudie.Byggbranschens produktionstakt är på nivåer som jämställs med miljonprogrammets dagar på60- till 70-talet, det behövs 710 000 nya bostäder mellan åren 2015 och 2025 enligt Boverket.Med ett sådant tryck på byggbranschen har företagen svårt att få tag i arbetskraft, detta är enav anledningarna till att utstationerade arbetare ökat markant i Sverige de senaste åren.Den utländska arbetskraften ger tillgång till ny kompetent arbetskraft, som oftast är billigare.Kraven på ledningen att styra de utländska underentreprenörerna som tas in ökar dockmarkant och leder till ökade kostnader. Risken för en utländsk arbetare att skadas på ensvensk arbetsplats är också 36 % högre, och risken att dö är fyra gånger så stor som för ensvensk arbetare. Detta medför att ett större fokus på ett fungerande arbetsmiljöarbete behövssom fungerar trots språkförbristningarna.De sociala och kulturella skillnaderna tas upp och analyseras i rapporten, hur hierarkier ochstyrning för yrkesarbetare sker i jämförelse mellan svenska och utländska underentreprenörer. / The report is written in collaboration with H2 Entreprenad AB and focuses on the workenvironment with foreign subcontractors on the Swedish labor market in the constructionindustry. A comprehensive literature study has been done and completed with an interviewstudy.The construction industries production rate is at levels equal to the days of the millionprogram in the 60s and 70s. 710 000 new homes are needed between 2015 and 2025according to Boverket. With such pressure on the construction industry, companies havedifficulty in obtaining labor. This is one of the reasons why posted workers have increasedsignificantly in Sweden in recent years.The foreign labor force gives access to new skilled labor, which is usually cheaper. However,the requirements of management of foreign subcontractors taken in are increasingsignificantly, leading to enlarged costs. The risk of a foreign worker being injured in aSwedish workplace is also 36 % higher, and the risk of dying is four times the size of aSwedish. This means that a greater focus on a functioning work environment is needed, whichwill operate despite language barriers.The social and cultural differences are analyzed and processed in the report, how hierarchiesand guidance for professional workers are done in a comparison between Swedish and foreignsubcontractors.

<p>Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter – i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ”sociala aspekter”?, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer. Analyser gjordes utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv. Resultatet påvisade ingen definition som utifrån WHO förklarar ”sociala aspekter”. Enkäterna uppmärksammar dock sociala aspekter genom frågor som följer upp sociala behov och bemötande, samt med frågor om påverkande kvalitetsfaktorer i mötet mellan patient och personal. Bemötandet behandlas som egen faktor, mestadels som en generell fråga. Rationella frågor dominerar över humanitära frågor, vilket analysen tolkade som ett uttryck för sjukvårdens behov av att agera för att lindra lidande.</p>