Syftet med studien var att undersöka hur enkäter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvård uppmärksammar sociala aspekter – i enlighet med WHO:s definition av en värdig vård. Mot bakgrund av statens utredning om värdig vård vid livets slut, som påpekar att utvärderingen av palliativ vård är eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vårdkvaliteten, ställdes tre frågor: Vad menar WHO med ”sociala aspekter”?, Vilka frågor ställs i enkäter inom palliativ hemsjukvård?, Hur följer enkätfrågorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, där 345 enkätfrågor som används i palliativ hemsjukvård inom Stockholms läns landsting bearbetades. Två teoretiska utgångspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av värdig vård och KUPP-modellens värdefaktorer. Analyser gjordes utifrån ett etiskt och existentiellt perspektiv. Resultatet påvisade ingen definition som utifrån WHO förklarar ”sociala aspekter”. Enkäterna uppmärksammar dock sociala aspekter genom frågor som följer upp sociala behov och bemötande, samt med frågor om påverkande kvalitetsfaktorer i mötet mellan patient och personal. Bemötandet behandlas som egen faktor, mestadels som en generell fråga. Rationella frågor dominerar över humanitära frågor, vilket analysen tolkade som ett uttryck för sjukvårdens behov av att agera för att lindra lidande.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället. Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta. Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening. Detta eftersom vi ville få en djup förståelse för vårt valda ämnesområde. Studien skulle kunna visa att utsträckningen av professionalitet i elitidrottsföreningar är direkt beroende av hur stor organisationen är och hur stor ekonomisk omsättning föreningen har. När det gäller styrningen av ekonomin så har föreningarna oavsett storlek en uppföljning och kontroll av ekonomi och budget som till stor del är likvärdiga. Vidare så tror vi att ju längre man har kommit i organisationens utveckling desto tydligare arbetar man med uttalade visioner och mål i styrningen av organisationen. När det gäller elitidrottsföreningarna och de sociala aspekterna upplever vi att de är väl medvetna om att de har en viktig uppgift att fylla genom sin ungdomsverksamhet. I samar-betet mellan kommun, näringsliv och föreningar så finns det mycket att utveckla. Alla har sina särintressen men eftersom man är verksamma på samma ort så har man också gemensamma intressen. Om det finns framgångsrika föreningar på orten bidrar de till den lokala utvecklingen. / The purpose with the thesis is to describe how elite sport association´s deals with economic and athletic control. From the purpose we are going to analyse how the associations works to reach their objectives. We are also going to investigate which social aspects the as-sociations have in the society. We have chosen to define the thesis to sport associations. The associations we have chosen to work with is the ice hockey association HV71, the soccer association Jonkoping’s Södra IF and the handball association IF Hallby HK which athletically and organisational turns out in different levels where HV71 is the largest one and IF Hallby HK is the smallest. We used qualitative approach where we interviewed respondents from each association. This since we wanted to have a complete and a good comprehension for the chosen subject field. The thesis has shown that the extension of the professionalism in the sport associations are immediate abundant by how large the organisation is and how large the economic turnover the association has. When it comes to the control of the economic the associations has irrespective of the size a follow-up of the economy and budget that in major are equivalent to each other. Further on it has been shown that the further the organisation has been developed the more plain the associations works with pronounced visions and goals in the control of the organisation. When it comes to the sport associations and their social aspects we experience that they are well aware of about their important task to fill through their youth activities. In coopera tion with the municipality, the industry and the associations there is a lot left to develop. They all got their special interests but since they are active in the same city they also got common interests. If there are successful associations in the city they contribute to the lo-cal development.

<p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur elitidrottsföreningar arbetar med ekonomisk och sportslig styrning. Utifrån syftet kommer vi att analysera hur föreningarna arbetar för att nå sina mål. Vi kommer även att undersöka vilken social roll föreningarna har i samhället.</p><p>Vi har valt att begränsa studien till elitidrottsföreningar. De föreningar vi valt att arbeta med är ishockeyföreningen HV71, fotbollsföreningen Jönköpings Södra IF och handbollsföreningen IF Hallby HK. De tre föreningarna befinner sig såväl sportsligt som organisatoriskt på olika nivåer där HV71 är den största och IF Hallby HK den minsta.</p><p>Vi använde oss av kvalitativ metod och genomförde personliga intervjuer med företrädare för varje förening. Detta eftersom vi ville få en djup förståelse för vårt valda ämnesområde.</p><p>Studien skulle kunna visa att utsträckningen av professionalitet i elitidrottsföreningar är direkt beroende av hur stor organisationen är och hur stor ekonomisk omsättning föreningen har. När det gäller styrningen av ekonomin så har föreningarna oavsett storlek en uppföljning och kontroll av ekonomi och budget som till stor del är likvärdiga. Vidare så tror vi att ju längre man har kommit i organisationens utveckling desto tydligare arbetar man med uttalade visioner och mål i styrningen av organisationen.</p><p>När det gäller elitidrottsföreningarna och de sociala aspekterna upplever vi att de är väl medvetna om att de har en viktig uppgift att fylla genom sin ungdomsverksamhet. I samar-betet mellan kommun, näringsliv och föreningar så finns det mycket att utveckla. Alla har sina särintressen men eftersom man är verksamma på samma ort så har man också gemensamma intressen. Om det finns framgångsrika föreningar på orten bidrar de till den lokala utvecklingen.</p> / <p>The purpose with the thesis is to describe how elite sport association´s deals with economic and athletic control. From the purpose we are going to analyse how the associations works to reach their objectives. We are also going to investigate which social aspects the as-sociations have in the society.</p><p>We have chosen to define the thesis to sport associations. The associations we have chosen to work with is the ice hockey association HV71, the soccer association Jonkoping’s Södra IF and the handball association IF Hallby HK which athletically and organisational turns out in different levels where HV71 is the largest one and IF Hallby HK is the smallest.</p><p>We used qualitative approach where we interviewed respondents from each association. This since we wanted to have a complete and a good comprehension for the chosen subject field.</p><p>The thesis has shown that the extension of the professionalism in the sport associations are immediate abundant by how large the organisation is and how large the economic turnover the association has. When it comes to the control of the economic the associations has irrespective of the size a follow-up of the economy and budget that in major are equivalent to each other. Further on it has been shown that the further the organisation has been developed the more plain the associations works with pronounced visions and goals in the control of the organisation.</p><p>When it comes to the sport associations and their social aspects we experience that they are well aware of about their important task to fill through their youth activities. In coopera</p><p>tion with the municipality, the industry and the associations there is a lot left to develop. They all got their special interests but since they are active in the same city they also got common interests. If there are successful associations in the city they contribute to the lo-cal development.</p>

Ett stort antal barn i Sverige får under sin barndom uppleva våld, fattigdom och alkoholproblematik. Av de barn som växer upp i Sverige beräknas en femtedel växa upp i en familj där minst en av vårdnadshavarnas alkoholkonsumtion anses vara en riskkonsumtion. En uppskattning som Rädda barnen har gjort visar på att 232 000 barn i Sverige lever i fattigdom. Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa hur individer skildrar upplevelsen av att växa upp i familjer där missbruk och våld förekommer. Det empiriska materialet består av tre självbiografier: Kriget är slut, När kalla nätter plågar mig med minnen av minnen av hur det var samt Kärleksbarnet. Dessa böcker skildrar en barndom under 1960 - 80talen. Det centrala i studien är självbiografierna, som utgör viktiga källor till kunskap om hur individer uppfattar sin verklighet på en detaljrik nivå. Självbiografierna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, en metod som erbjuder en möjlighet att komma nära individernas skildringar av barndomens erfarenheter och upplevelse. Den kvalitativa innehållsanalysen ledde till tre övergripande teman; vuxnas omsorg, relationer och personer och miljöer utanför familj och fosterhemsföräldrarna. Välfärdsforskaren Erik Allardts komparativa skandinaviska välfärdsmodell har i studien använts för att belysa individernas berättelser utifrån hur framställningar av deras barndom relateras till levnadsnivå samt livskvalitet. Resultatet som presenteras i studien uppvisar likheter med tidigare forskning, men visar även på ett behov av vidare forskning kring utsatta individers egna erfarenheter av en barndom i utsatta miljöer. Studien bidrar till en ökad kunskap om upplevelser av en utsatt barndom och väcker frågor om vad en socialarbetare bör ta hänsyn till i bemötandet av dessa individer.

Diss. (sammanfattning)--Lund : Lunds universitet, 2007. / Härtill 3 uppsatser.

Hållbar utveckling är ett begrepp som flitigt används i läroplanen, utan att närmare definieras. Syftet med denna studie var att ta reda på om det finns någon skillnad på förståelsen av och inställningen till begreppet hållbar utveckling mellan de två grupperna bestående av etablerade och nyexaminerade lärare. Dessa grupper valde jag att studera då jag ville se om förståelsen för begreppet skiljer sig beroende på när i tiden lärarna studerade eller om arbetserfarenheten har betydelse för förståelsen. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ intervjustudie där respondentens egna tankar om begreppet kommer fram på ett tydligt sätt. Materialet har sedan analyserats via en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka om det finns återkommande teman i de inhämtade materialet. I studien framgår att miljöperspektivet i begreppet hållbar utveckling främst lyfts fram både när det kommer till förståelsen samt prioriteringen av begreppet. Det ekonomiska perspektivet i begreppet är det perspektiv som i störst grad är osynligt och då främst hos de etablerade lärarna. Lärarens egna förståelse är av stor vikt för hur undervisningen av nästkommande generation bedrivs.

Allt fler i världen drabbas av diabetes och siffrorna förväntas öka under den närmaste framtiden. Samhällets kunskaper om orsaker till olika diabetesdiagnoser tycks vara bristande och ha skapat en syn på sjukdomen som är både dömande och ohållbar. Patienter bemöts inte alltid på ett tillfredställande sätt av omgivningen vilket leder till utanförskap på grund av särbehandling. Sjuksköterskor möter allt oftare patienter med en diabetesdiagnos och har därför en viktig roll att stödja patienten i sin nya situation. Syftet med arbetet var att beskriva hur sociala aspekter påverkar livet för personer som lever med diabetes typ 1 ur ett patientperspektiv för att få förståelse hur patienter upplever sin situation. Studien är baserad på sammanlagt åtta artiklar varav hälften hade kvalitativ metod och den andra halvan hade kvantitativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre kategorier: Betydelsen av att vara i ett sammanhang, Att förhålla sig till andras tyckande och tänkande samt Skilda åsikter om stöd. Resultatet visar att patienter generellt har behov av att bli förstådda av sin omgivning men ta emot stöd eller klara sig själv är faktorer som varierar på individnivå. Patienter mår dåligt på grund av omgivningens okunskap om sjukdomen vilket har lett till både social osäkerhet men också särbehandling i olika sociala sammanhang. I diskussionen problematiseras studiens viktigaste fynd. Sjuksköterskan har en viktig roll att ge stöd och öka välbefinnandet för patienter. Genom att vården tar hänsyn till patientens autonomi kan patienten få möjlighet att själv påverka hur vården ska se ut och ges rätt stöd för att stärka patientens förmåga att själv hantera sin situation. En viktig klinisk implikation är att öka tillgängligheten på information. Det kan uppnås exempelvis genom att hålla fler föreläsningar för allmänheten och att öka tillgängligheten för stöd till patienterna genom bland annat internetkommunikation. För att vården ska vara aktuell och följa befintliga riktlinjer bör det även ske en granskning av befintliga rutiner.

Social hållbarhet kan uppfattas svårdefinierat och dessutom har begreppet förändrats med tiden då det är sammankopplat med existerande normer och värderingar. Socialt hållbar stadsutveckling är idag en viktig fråga som dock innefattar vissa utmaningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur social hållbarhet ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen i stadsutvecklingsprojekt, dels i planeringsskedet i detaljplan, planbeskrivning och kvalitetsprogram samt dels i resultatet, i form av markanvisningsavtal och bygglovshandlingar. Studiens avsikt är också att bidra med kunskap om hur sociala frågor kan integreras i plan- och genomförandeprocessen. I denna studie har kvalitativa metoder använts för att uppnå studiens syfte och besvara dess frågeställningar, vilka innefattar en litteraturstudie och en fallstudie bestående av en dokumentstudie och intervjuer. Fallstudien har utförts i syfte att studera hur fyra stadsutvecklingsprojekt i olika kommuner har arbetat för att tillgodose social hållbarhet. Dessa stadsutvecklingsprojekt är Rosendal i Uppsala kommun, Vallastaden i Linköpings kommun, Södra Ladugårdsängen i Örebro kommun och Norra 2 i Norra Djurgårdsstaden i Stockholms stad. Dokumentstudien har genomförts med hjälp av en skapad checklista som innehåller fem sociala fokusområden: funktioner, platser, tillgänglighet, blandat boende och bebyggelse samt trygghet, vilka har formulerats utifrån litteraturstudien. Vidare har fyra semistrukturerade intervjuer genomförts med tjänstemän på de fyra kommunerna i vilka stadsutvecklingsprojekten är lokaliserade. Litteraturstudien visar bland annat att definitionen av social hållbarhet varierar samt hur social hållbarhet kan beskrivas i samband med stadsplanering och i urbana miljöer. Fallstudien och i synnerhet dokumentstudien visar att stadsutvecklingsprojekten generellt sett har lyckats bättre med att ge hänsyn till sociala aspekter inom fokusområdena funktioner, platser och tillgänglighet, främst i planeringsskedet men också till viss del i resultatet. Gällande blandat boende och bebyggelse samt trygghet visar dokumentstudien att det överlag är svårare att tillgodose dessa fokusområden då hänsynstagandet varierar mellan stadsutvecklingsprojekten, både i planeringsskedet och resultatet. I fokusområdena platser, tillgänglighet och trygghet finns vissa svårigheter i att följa upp hur social hållbarhet har bibehållits i resultatet. Vidare visar dokumentstudien att det generellt sett finns större möjligheter i att tillgodose social hållbarhet i planeringsskedet än i resultatet i majoriteten av fokusområdena, då innehållet i markanvisningsavtalen och byggloven är begränsat. Avslutningsvis visar studien att social hållbarhet kan ges hänsyn i plan- och genomförandeprocessen på flera olika sätt. Hänsyn till social hållbarhet i planeringsskedet kan ges genom många olika sociala aspekter, även om vissa aspekter är svårare eller lättare att tillgodose än andra. Det är dock något svårare att bibehålla de sociala aspekterna från planeringsskedet till resultatet. / Social sustainability can be perceived as difficult to define and, in addition, the concept has changed over time as it is linked to existing norms and values. Socially sustainable urban development is an important issue today, which, however, includes some challenges. The aim of this study is to investigate how social sustainability is considered in the ‘planning and implementation process’ in urban development projects, partly in the planning phase in the detailed development plan, plan description and quality program, and partly in the results, in the terms of land allocation agreements and building permits. The intention of the study is also to contribute with knowledge about how social issues can be integrated into the ‘planning and implementation process’. In this study, qualitative methods have been used to achieve the aim of the study and to answer its research questions, which include a literature study and a case study, consisting of a document study and interviews. The case study has been conducted to investigate how four urban development projects, in different municipalities, have worked in order to achieve social sustainability. These urban development projects are Rosendal in Uppsala municipality, Vallastaden in Linköping municipality, Södra Ladugårdsängen in Örebro municipality and Norra 2 in Stockholm Royal Seaport in Stockholm municipality. The document study has been carried out using a created checklist that contains five social focus areas: functions, places, accessibility, mixed housing and settlement as well as safety, which have been formulated based on the literature study. Furthermore, four semi-structured interviews have been conducted with employees at the four municipalities in which the urban development projects are located. The literature study shows for instance that the definition of social sustainability varies and how social sustainability can be described in the context of urban planning and in urban environments. The case study, in particular the document study, shows that the urban development projects generally have succeeded better with achieving social aspects in the focus areas of functions, places and accessibility, especially in the planning phase but also to some extent in the result. Regarding mixed housing and settlement, as well as safety, the document study shows that it in general is more difficult to consider these focus areas, since the consideration varies between the urban development projects, both in the planning phase and the result. In the focus areas of places, accessibility and safety, there are some difficulties in the follow-up on how the consideration of social sustainability has been maintained in the result. Furthermore, the document study shows that there are generally more opportunities in considering social sustainability in the planning phase than in the result in most of the focus areas, since the content of the land allocation agreements and the building permits is limited.

Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Emelie Fredriksson, Johanna Fredriksson och Ofelia KarlénHandledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael LundgrenTitel: När arbetet tvingas in i hemmet - En studie om arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandeminSyfte: Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur individens arbetsmotivation påverkas av ett påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandemin samt vilka faktorer som kan öka eller minska arbetsmotivationen.Metod: En kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats som behandlar ämnet arbetsmotivation vid distansarbete till följd av Covid-19 pandemin. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där samtalsämnen avseende arbetsmotivation och distansarbete har berörts. En tvärsnittsstudie har genomförts utifrån tio individer från olika organisationer.Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att faktorer såsom inflytande och ansvar över det egna arbetet, fysiska arbetsförhållanden och sociala aspekter påverkar anställdas arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete. Det finns likheter mellan det resultat som framkommit i vår studie och tidigare forskning som inte berört den påtvingade aspekten av distansarbete. Faktorerna har således inte visat sig vara unika för just påtvingat distansarbete utan faktorerna påverkar även individens arbetsmotivation vid självvalt distansarbete. Däremot kan vi konstatera att vissa faktorer blir mer påtagliga vid påtvingat distansarbete eftersom anställda inte har möjlighet att variera mellan arbetsplatsförlagt arbete och distansarbete. Nyckelord: Arbetsmotivation, Covid-19, Distansarbete, Flexibilitet, Förutsättningar, Omställning, Pandemi, Påtvingat, Sociala aspekter, Variation.

Generation Z är den senaste generationen att inta arbetsmarknaden och blir därför aktuell för undersökning, i syfte att förstå vad som motiverar dem. Generationen i fråga är född mellan åren 1996 och 2012 och är den första generation som har vuxit upp i närvaron av digitala medel. Det har resulterat i att deras krav och förväntningar på en arbetsplats skiljer sig från de tidigare generationernas. Generation Z anses prioritera en flexibel arbetsplats där deras personliga välmående ska stå i främsta rum. Arbetsmarknaden tenderar att fyllas av högutbildade och framåtriktade individer tillhörande generation Z som har höga sociala förväntningar på sin arbetsgivare. Därav ligger det i tiden att skapa sig en uppfattning om vad som motiverar generationen och vilka förväntningar de har på en arbetsplats.     För att få en djupare förståelse om det ovannämnda så tillämpas ett explorativt tillvägagångssätt med en kvalitativ grund.  14 semistrukturerade intervjuer har genomförts med kandidater födda mellan åren 2002 och 1997, med en påbörjad civilingenjörsutbildning. Civilingenjörer uppges ha en stor framtidspotential på den svenska arbetsmarknaden, då de formas till att utveckla en problemlösningsförmåga som är högt eftertraktad på dagens arbetsmarknad. Yrkesgruppen har även möjlighet att vara verksamma inom samtliga branscher, vilket gör de aktuella för undersökning. Under intervjuerna framkom det att generationen har ett stort fokus på sitt eget personliga välmående, det inkluderar att de inte vill begränsas av sin framtida arbetsplats. Vidare värderar generationen en arbetsplats som erbjuder möjligheten till utveckling i kombination med en stödjande arbetsmiljö bestående av trivsamma kollegor och chefer.    Sammanfattningsvis fastställdes frihet och utveckling som de framträdande sociala aspekter som främjar motivation hos generation Z. Detta grundar sig i att generationens framträdande sociala behov av att känna välbefinnande och gemenskap på den framtida arbetsplatsen. Denna slutsats baserades på intervjukandidaternas uttalanden tillsammans med tidigare forskning om generation Z i kombination med två motivationsteorier