Syftet med denna studie var att undersöka om, och i så fall hur, projektledare påverkas av en påtvingad omställning till distribuerat projektarbete på grund av Covid-19. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt intervjuades tio projektledare från tio olika organisationer. Insamlad data analyserades med hjälp av tematisk analys och analysen resulterade i tre teman; Fånga dagen, Ingen människa är en ö och Förändringens vindar. Studiens resultat visar på att det påtvingade distribuerade arbetet upplevs ha en stor påverkan. Den delade upplevelsen är att situationen har större inverkan på ett personligt och socialt plan än på själva möjligheten att leverera projektresultat. Distribuerat arbete kräver en ökad mängd samarbete och ökad digital närvaro för att kompensera frånvaron av en gemensam arbetsplats. Slutsatsen är att fördelarna med det påtvingade distribuerade arbetet främst är den flexibilitet och effektivitet som upplevs. Utmaningarna med det distribuerade arbetssättet är ökade krav på ett individ- och situationsanpassat ledarskap, behov av tydligare struktur och mer kommunikation samt upplevd brist på närhet till kollegor samt den energi och engagemang man delar tillsammans.   Nyckelord: projektledning, påtvingat distribuerat arbete, ledarskap, virtuella team / The purpose of this study was to examine whether, and if so how, project managers are affected by an imposed conversion to distributed project work during Covid-19. The study was conducted on the basis of a qualitative approach, with semi-structured interviews as the method for data collection. A total of ten project managers from ten different organizations were interviewed. Thematic analysis was used to analyse the collected data and the analysis resulted in three themes; Seize the day, No man is an island and The winds of change.  The result of the study shows that the imposed distributed work is perceived to have a great impact. The shared experience is that the situation has a greater impact on a personal and social level than on the actual ability to deliver project results. Distributed work requires an increased amount of collaboration and increased digital presence to compensate for the absence of a shared workplace. The conclusion is that the benefits of the imposed distributed work are primarily the experience of flexibility and efficiency. The challenges with distributed work are increased demands for individual and situational leadership, the need for a clearer structure and more communication and a perceived lack of closeness to colleagues as well as the energy and commitment you share together. Keywords: project management, imposed distributed work, leadership, virtual teams

Tidigare har studier funnit att människor tenderar att ha en högre motivation till att hjälpa när proportionen vi hjälper är större. Detta kallas för proportions- dominans effekten (PDE) och syftet med uppsatsen är att i två studier, systematiskt undersöka om PDE finns i tre olika bedömningssätt (separat bedömning, samtidig bedömning och påtvingat val). Studierna undersökte även PDE med antalsokänslighet, som gör att vi ibland föredrar projekt som har högre räddningsprocent, men räddar färre antal än ett projekt som har en lägre räddningsprocent men kan rädda fler antal personer. I separat bedömning visade resultaten en stark PDE, både när det innebar antalsokänslighet (respondenter föredrog att rädda 4 av 4 personer framför att rädda 6 av 100 personer) och när det inte gjorde det (respondenter föredrog att rädda 6 av 6 personer framför att rädda 6 av 100 personer). PDE utan antalsokänslighet fanns även i samtidig bedömning och i påtvingat val. Däremot upptäcktes ingen PDE i varken samtidig bedömning eller påtvingat val om PDE innebar antalsokänslighet.

Nästan samtliga organisationer använder affärssystem för att effektivisera processer, minska kostnaderna och utöka utbudet. Men det är ingen enkel process att införa ett nytt affärssystem. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem är komplex och tar tid, vilket är förenat med en hög risk för organisationer. Många affärssystemsinföranden är påtvingade, vilket innebär att organisationer tvingas att införa ett nytt affärssystem. Medarbetarna i organisationer som tvingas till att införa ett nytt affärssystem kan ha en stark ovilja att vilja använda det nya affärssystemet vilket kommer skapa problem. Ett påtvingat affärssystemsinförande skapar ofta ett missnöje bland medarbetarna eftersom de inte vill förändra sina arbetssätt och är ovilliga att anamamma ny teknik. För att organisationer ska skapa ett lyckosamt affärssysteminförande är det viktigt att de arbetar med kritiska framgångsfaktorer. Om organisationer tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna på samtliga nivåer inom organisationen förbättras möjligheterna att lyckas med införandet. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer under införandeprocessen av ett påtvingat affärssystem för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande ur ett organisationsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts som metod. Sammantaget har sex kvalitativa intervjuer genomförts med företrädare för två affärssystemsanvändande företag och ett systemimplementatörsföretag. Båda dessa affärssystemsanvändande företag är organisationer som har tvingats till att byta till ett och samma affärssystem. I fallstudien har även en företrädare för affärssystemsimplementatören under de två affärssystemsbytena intervjuats. De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att de sex respondenterna anser att det är viktigt med delaktighet från medarbetarna i organisationerna som ska införa ett påtvingat affärssystem. Att vara delaktig förbättrar möjligheten att vara med och påverka strukturen i det nya affärssystemet. Dessutom kan kundorganisationerna själva vara med i de olika stegen i införandeprocessen och ställa krav på systemleverantören. Den empiriska studien visar även att en kontinuerlig kontakt mellan systemimplementatören och kundorganisationerna är viktig. En kontinuerlig kontakt mellan parterna medför att organisationerna och systemleverantören har kontinuerlig kontakt och pratar med varandra och stämmer av hur projektet går. Om det finns en kontinuerlig kontakt minskar det riskerna för att affärssysteminförandet blir misslyckat samt att viktig information framkommer. När ett nytt affärssystem ska införas är det mycket data som ska konverteras. För att organisationer inte ska riskera att viktiga data inte kan konverteras bör det i ett tidigt skede säkerställas att de kan det. Dessa kritiska framgångsfaktorer är särskilt viktiga för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande för organisationer.

Sammanfattning Kandidatuppsats i Företagsekonomi III, Organisation 15 hp, 2FE78E, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Kalmar, VT 2021. Författare: Emelie Fredriksson, Johanna Fredriksson och Ofelia KarlénHandledare: Jasmina Beharic Examinator: Mikael LundgrenTitel: När arbetet tvingas in i hemmet - En studie om arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandeminSyfte: Syftet med studien är att ge en ökad förståelse för hur individens arbetsmotivation påverkas av ett påtvingat distansarbete till följd av Covid-19 pandemin samt vilka faktorer som kan öka eller minska arbetsmotivationen.Metod: En kvalitativ studie med en induktiv forskningsansats som behandlar ämnet arbetsmotivation vid distansarbete till följd av Covid-19 pandemin. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer där samtalsämnen avseende arbetsmotivation och distansarbete har berörts. En tvärsnittsstudie har genomförts utifrån tio individer från olika organisationer.Slutsats: Med vår studie har vi kommit fram till att faktorer såsom inflytande och ansvar över det egna arbetet, fysiska arbetsförhållanden och sociala aspekter påverkar anställdas arbetsmotivation vid påtvingat distansarbete. Det finns likheter mellan det resultat som framkommit i vår studie och tidigare forskning som inte berört den påtvingade aspekten av distansarbete. Faktorerna har således inte visat sig vara unika för just påtvingat distansarbete utan faktorerna påverkar även individens arbetsmotivation vid självvalt distansarbete. Däremot kan vi konstatera att vissa faktorer blir mer påtagliga vid påtvingat distansarbete eftersom anställda inte har möjlighet att variera mellan arbetsplatsförlagt arbete och distansarbete. Nyckelord: Arbetsmotivation, Covid-19, Distansarbete, Flexibilitet, Förutsättningar, Omställning, Pandemi, Påtvingat, Sociala aspekter, Variation.

I samband med covid-19 pandemin tvingades mängder med scrumteam att arbeta hemifrån vilket ändrade förutsättningarna för deras kommunikation. Omställningen har lett till att det inte varit genomförbart att kommunicera face-to-face i samma utsträckning som tidigare. Kommunikationen spelar en viktig roll för att ett team som arbetar agilt ska lyckas med sin utvecklingsprocess. Scrum är utvecklat för att främja samarbete och en bra kommunikation. Syftet med denna studie är att undersöka hur påtvingat hemarbete påverkat kommunikationen i scrumteam som tidigare arbetat tillsammans på kontor. Studien använde en kvalitativ forskningsansats och data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolkades utifrån Media Synchronicity Theory (MST). Resultatet visar att kroppsspråk och respons har reducerats efter omställningen till hemarbete och att den informella kommunikationen har påverkats på grund av avsaknaden av face-to-face kommunikation. Det har även framkommit indikationer på att kommunikationskanalerna som används i det dagliga scrummötet inte är de mest fördelaktiga utifrån den teoretiska analysen. / The covid-19 pandemic enforced large numbers of scrum teams to work from home, which changed the conditions of their communication. The change has led to it not being possible to communicate face-to-face to the same extent as before. Communication plays an important role for an agile team to succeed in their development process. Scrum is developed to promote good communication and collaboration. The purpose of this study is to investigate how enforced working from home has affected communication in scrum teams that previously worked together in offices. This study used a qualitative research approach. Data were collected through semi-structured interviews and interpreted based on Media Synchronicity Theory (MST). The results show that body language and feedback have been reduced after the transition to enforced working from home and that informal communication has been affected due to the lack of face-to-face communication. There have also been indications that the communication channels used in daily scrum are not the most advantageous based on the theoretical analysis.

Covid-19 pandemin har lett till flera förändringar i det svenska samhället och organisationer har behövt anpassa sig till de rådande rekommendationerna som folkhälsomyndigheten har gått ut med. Det har inneburit att flera medarbetare runt om i landet har tvingats arbeta på distans. Syftet med denna studie är att undersöka medarbetares upplevda arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation under det påtvingade distansarbetet. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Herzbergs tvåfaktor teori för att förklara samt analysera respondenternas upplevda arbetstillfredsställelse och self-determination theory för att förklara samt analysera respondenternas upplevda arbetsmotivation. Det har genomförts en kvalitativ studie där insamlingen av empiri gjordes genom fjorton semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes ett icke-sannolikhetsurval och avgränsades till svenska medarbetare som arbetar på kontor. Resultatet visar på att den största förändringen som respondenterna upplever är kommunikationen mellan arbetskollegor och chefer. En gemensam upplevelse framträdde där respondenterna beskrev att den sociala kontakten har påverkats negativt och att den fysiska kontakten med sina arbetskollegor och chefer minskat. Resultatet visar på att respondenterna upplever en större autonomi till upplägget av deras arbetsdag samt att de upplever en mer flexibilitet i att arbeta hemifrån. Det dras inte en generell slutsats men det konstateras att arbetsmotivationen förbättras kopplat till respondenters autonomi, arbetsmotivationen försämras kopplat till samhörighet och arbetsmissnöjet ökar kopplat till respondenternas relation till kollegor och chefer. / The purpose of this study is to investigate employees perceived work satisfaction and work motivation during the obligated teleworking that has emerged due to Covid-19. The study has its theoretical basis in Herzberg two-factor theory to explain and analyse the respondents perceived work satisfaction, and self-determination theory to explain and analyse the respondents work motivation. A qualitative study was conducted where fourteen semi structured interviews took place. The selection of participants was limited to Swedish employees who work in an office. The results shows that the biggest change respondents perceived was communication between co-workers and managers. The respondents describe a decline in social contact, and they perceive a negative effect regarding their relationship between co-workers and managers. The result shows a greater perceived autonomy and flexibility linked to work arrangement. The study does not draw a general conclusion but what can be stated is that the work motivation is lower due to a negative effect on relatedness and that the autonomy leads to a higher work motivation. The negative effect on respondent’s relationship between co-workers and managers leads to a higher dissatisfaction. The study is written in Swedish.

Bakgrund: Något som blivit mycket aktuellt i och med Covid-19 är distansarbete. Distansarbetehar ökat under flera år, mycket tack vare teknologisk utveckling. Men när Folkhälsomyndighetensrekommendationer kom att man skulle begränsa sina sociala kontakter var det hela arbetsplatsersom ställde om till distansarbete. Styrning är en vital del av en organisation som kan främja bådemedgång och motgång. Styrningen måste dessutom anpassas till sin omvärld, vilket ändradesdrastiskt i och med det påtvingade distansarbetet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen av kunskapsintensiva organisationer harpåverkats av påtvingat distansarbete och skapa förståelse för hur chefer hanterar dennaomställning. Genomförande: Studien har genomförts med kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Empiriskadata är insamlad genom 5 intervjuer över Teams och 4 mailkompletteringar med sammarespondenter. Respondenterna är chefer i kunskapsintensiva organisationer som vi i tidigareyrkesroller har haft kontakt med. Det har även tagits fram en teoretisk referensram som skall bistådet empiriska materialet att svara på forskningsfrågorna. Slutsats: Till att börja med har vi upplevt att samtliga respondenter haft ett väletableratkultursystem som har hjälpt dem genom distansarbetet. Ett väletablerat kultursystem innebär ävenatt organisationerna haft en hög tillit till sina medarbetare vilket enligt Baruch (2000) är enavgörande faktor för distansarbete. Detta då tillit är en nödvändig faktor för att respondenternaskall kunna låta medarbetarna styra sig själva i större utsträckning. Vi ser även att respondenternahar arbetat reaktivt med svårigheter som uppkommit i och med distansarbetet. Detta har de kunnatgöra på grund av organisationernas interaktiva arbetssätt. De små organisationerna har haft flermöten för att kompensera för bristande kommunikation vid distansarbete. Medan de störreorganisationerna fått göra större förändringar i sina organisationer. / Background: Remote work has been all but unnoticed during the Covid-19 pandemic. Remotework is a growing phenomenon, thanks to technological advancement during the last decade.When Sweden's public health authority recommended that people should limit their socialengagements, organisations were fast to get their worker’s home. Management Control inorganisations is a vital part for success. The management control systems also must fit into itssurroundings, which dramatically changed with the forced distance work. Purpose: To map how management control in knowledge intensive organisations have beenaffected by forced distance work and increase understanding for how leaders have managed thatconversion. Methodology: The study is qualitative, with an abductive approach. The empirical data wascollected through five semi-structured interviews and four e-mail conversations with the samerespondents. The respondents are five leaders from knowledge intensive organisations.Additionally, we have created a theoretical framework to support the empirical data in answeringthe research questions. Conclusion: The respondents has had strong cultural systems to help them through the remotework situation. A strong cultural system also means that the respondents trust for their employeeshas been high. Which in turn is a meaningful factor the respondents to be able to let their employeesbe able to self-govern themself during remote work. We have also seen the respondents workingreactively to solve problems that have occurred during remote work. They have been able toaccomplish this much thanks to their ability to work interactively with each other. The smallorganisations have had more meetings to compensate for flawed communications in the start ofremote working. Whereas the larger organisations have had to make bigger organisational changes.

Många organisationer har infört distansarbete för att minska smittspridningen under Covid-19 pandemin. I samband med påtvingat distansarbete har organisationer snabbt fått öka deras kunskap gällande ledarskap, effektiva och hälsosamma virtuella teamsamt digitala hjälpmedel. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ledare har upplevt att arbetet fungerat med den psykosociala arbetsmiljön under det påtvingade distansarbetet under Covid-19. Sju semistrukturerade intervjuer utfördes med ledare från offentlig förvaltning och privat sektor. Materialet analyserades med en induktiv tematisk analys, de teman som framkom var: relation till medarbetarna, kommunikation och stöd, medarbetarnas hälsa samt framtida arbetssituation. Föreliggande studie visade att ledarnas upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön för medarbetarna inte har försämrats under det påtvingade distansarbetet. Dock var resultatet motsägelsefullt då ledarna även upplevt en viss problematik med social kontakt och att det var svårt att fånga upp signaler när det gäller ohälsa bland medarbetarna på distans. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning inom psykosocial arbetsmiljö under distansarbete. / Many organizations have introduced teleworking to reduce the spread of infection during the Covid-19 pandemic. Due to forced teleworking, organizations rapidly needed to increase their knowledge regarding leadership, effective and healthy virtual teams,and digital aids. The purpose of the present study was to investigate leaders' experience of the work with the psychosocial work environment during the forced distance-work during Covid-19. Seven semi-structured interviews were conducted with leaders from public administration and the private sector. The material was analyzed with an inductive thematic analysis, the themes that emerged were relationship to the employees, communication and support, the employees' health, and future work situation. The present study showed that managers' experience of the psychosocial work environment for employees has not deteriorated during the forced distance work. However, the result is contradictory as the leaders also experienced some problems with social contact and that it was difficult to pick up signals when it comes to ill health among employees at a distance. The results are discussed in relation to previous research regarding psychosocial work environment during teleworking.