Titel: Leder förbättrad miljöaspekt i ESG-betyget till lägre kostnad för räntebärande skulder? En studie om miljöarbetets påverkan på kostnaden för räntebärande skulder Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Robin Olofsson och Sonia-Maria Ask Handledare: Jan Svanberg Datum: 2021 - Juni Syfte: ESG-betygets påverkan på räntebärande skulder har studerats omfattande med varierat resultat. Betygets komplexitet har lett till nyanserade diskussioner gällande betygets användbarhet och hur relevanta de olika dimensionerna i betyget är. Uppsatsen vill därför undersöka relationen mellan miljödimensionen i ESG-betyget och kostnaden för räntebärande skulder för att se om miljöarbete medför finansiella fördelar. Metod: Studien som utförts är rotad i den positivistiska forskningsfilosofin och har en kvantitativ, deduktiv utgångspunkt. Studien är longitudinell och data har samlats in från 1273 olika företag mellan åren 2012 - 2019. Datan för skuldkostnaden är förskjuten med ett år framåt. Datan har samlats in från Refinitiv Eikon och har sedan bearbetats och analyserats i IBM SPSS. Resultat & slutsats: Resultatet av studien fann bevis på en negativ korrelation mellan miljökontroverser och skuldkostnad. Studien fann även en positiv korrelation mellan CSR-rapportering och skuldkostnad. Två hypoteser fick förkastas. Inget bevis för en korrelation mellan miljödimensionen och skuldkostnad uppdagades och att det negativa sambandet mellan miljökontroverser och skuldkostnad skulle vara starkare i intressentorienterade länder finns det inga bevis för. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en nyanserad bild av fördelarna med företags miljöarbete. Studiens resultat bidrar till att fylla forskningsgapet om hur sambandet mellan företags kostnad för räntebärande skulder och arbete med miljö ser ut. Det största bidraget är kunskapen om att det främst är miljökontroverser och inte miljödimensionen som har samband med hög kostnad för räntebärande skulder. Förslag till fortsatt forskning: För att undvika att komponenter i miljö-dimensionen pekar åt olika håll och ger ett svårtolkat resultat föreslås det att dela upp E:et i ESG-betyget i dess komponenter och undersöka hur respektive komponent påverkar skuldkostnaden för företag. Nyckelord: CSR, ESG, legitimitetsteorin, intressentteorin, miljödimension, miljökontroverser, CSR-rapportering, skuldkostnad.

Syfte: Rapporteringspliktens effekt på kontroversiella företags utgivande av hållbarhetsinformation inom den hållbarhetsdimension de anses agera negativt inom är i stort sett outforskad. Syftet med studien har därför varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Syftet har också varit att undersöka om det finns något samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag.  Metod: Studien antar en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv ansats och longitudinell design med data som omfattar fem år för 23 stycken svenska kontroversiella företag. Studien har genomförts med en kvantitativ metod där primärdata samlats in genom en innehållsanalys. Studien är också baserad på sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever. Insamlad data har sedan analyserats i statistikprogrammet SPSS genom deskriptiv statistik, korrelationstest och regressionsanalyser för att testa studiens hypoteser.  Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar inget signifikant samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden social hållbarhetsinformation som ges ut av socialt kontroversiella företag. Studiens resultat påvisade däremot att det fanns ett signifikant positivt samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden miljömässig hållbarhetsinformation som ges ut av miljömässigt kontroversiella företag. Teoretisk och praktiskt resultat: Studiens teoretiska resultat bygger vidare på forskningen om eventuella samband mellan obligatorisk hållbarhetsrapportering och mängden rapportering inom två olika hållbarhetsdimensioner (miljö och social) för två olika grupper av kontroversiella företag (miljö och social). Genom ytterligare empirisk forskning inom området utökas litteraturen då studien funnit resultat som både motsäger och bekräftar tidigare forskning. Studiens praktiska resultat ger även en indikation på hur effektiv regleringen av hållbarhetsrapportering är för socialt och miljömässigt kontroversiella företag.  Förslag till fortsatt forskning: Studiens population består av svenska kontroversiella företag som omfattas av obligatorisk hållbarhetsrapportering. Ett bredare perspektiv skulle därför kunna antas där andra länder eller branscher inkluderas för att se om resultatet som denna studie framställer även gäller dem. Studien identifierar också tydliga skillnader mellan socialt och miljömässigt kontroversiella företag, något som vidare forskning kan undersöka. / Aim: The effect that mandatory sustainability reporting have on disclosures regarding the negative sustainability area for companies operating in controversial industry sectors are widely unexplored. The pupose of this study has therefore been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. The purpose has also been to investigate whether there is a relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Method: The study adopts a positivist research philosophy with a deductive approach and longitudinal design with data covering five years for 23 Swedish controversial companies. The study is carried out with a quantitative method where primary data has been collected through a content analysis. The study is also based on secondary data obtained from the Retriever database. The data was then analyzed in the statistical program SPSS, which carried out descriptive statistics, correlationstest and regressionanalysis to test the hypotheses of the study.  Result and conclusion: The results of the study showed no significant relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of social sustainability information disclosed by socially controversial companies. On the contrary, the results showed a significant positive relationship between mandatory sustainability reporting and the amount of environmental sustainability information disclosed by environmentally controversial companies.  Theoretical and practical result: The theoretical results of the study are further based on research regarding possible connections between mandatory sustainability reporting and the amount of reporting within two different sustainability dimensions (environmental and social) for two different group of controversial companies (environmental and social). Through further empirical research in this area, the litterature is expanded as the study has found results that both contradict and confirm previous research. The practical results of the study also give an indication of how effective the regulation of sustainability reporting is for socially and environmentally controversial companies. Suggestion for future research: The population included in this study consist of Swedish controversial companies that are covered by mandatory sustainability reporting. Further reasearch could therefore adopt a broader perspective where other countries or industries are included to see if the results obtained in this study also holds for these countries or industries. The study also identifies differences between socially and environmentally controversial companies. What these differences are due to and whether they have any statistical significance is something that further research can investigate since it was not the pupose of this study to further investigate this.

SAMMANFATTNING   Titel: Hållbarhetsprestationer och bolagsskatt: Komplement eller substitut? - En kvantitativ studie om publika europeiska bolag   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Nicklas Johansson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2017 - Januari   Syfte: Företagens sociala ansvar (CSR) är en viktig fråga för många av företagets intressenter, inte minst samhället. Hur företag betraktar bolagsskatt som en del av detta ansvar är därmed en betydelsefull fråga då statens skatteintäkter bidrar till välfärden i samhället. Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och europeiska bolags effektiva skattesats, dels utifrån total CSR-prestation samt utifrån dimensioner av CSR.   Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi och en deduktiv ansats. Studien har vidare en kvantitativ strategi och en longitudinell design för att samla in sekundärdata från Thomson Reuters databas Datastream för åren 2011-2016. Urvalet består av 465 publika europeiska företag för vilka data analyserats med multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet IBM SPSS.   Resultat & slutsats: Studiens resultat indikerar ett negativt samband mellan total CSR-prestation och bolagsskatt, men att detta samband drivs av att CSR-aktiviteter inom miljödimensionen har en starkare negativ inverkan än den positiva inverkan som CSR-aktiviteter inom den sociala dimensionen bidrar med. Slutsatsen därav är att CSR och bolagsskatt både kan utgöra substitut och komplement till varandra. CSR-aktiviteter inom miljödimensionen används som substitut till bolagsskatt medan bolagsskatt betraktas som ett komplement till CSR inom den sociala dimensionen.   Förslag till fortsatt forskning: Då sambanden visat sig skilja sig åt mellan olika dimensioner bör framtida forskning inte utgå från ett samlat mått på CSR utan gå in mer i detalj på de kategorier och indikatorer som bygger upp dimensionerna. Det kan också finnas skillnader mellan industrier och land, varför det vore intressant med studier som undersöker sambandet inom respektive industritillhörighet och land i Europa.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till att fylla forskningsgapet som existerat för europeiska bolag om sambandet mellan CSR och bolagsskatt samt till att undersöka sambandet på dimensionsnivå av CSR. Studien bidrar också till teorin om CSR och bolagsskatt som substitut, komplement eller oberoende aktiviteter. Slutligen kan studien öka förståelsen för hur bolags CSR- och skattebeteende hänger ihop hos myndigheter och organisationer som arbetar med lagstiftning och upprättandet av riktlinjer för hållbarhetsredovisning.   Nyckelord: CSR, ETR, ESG, socialt ansvar, hållbarhetsarbete, bolagsskatt, skattebetalningar, miljödimension, social dimension och företagsstyrningsdimension. / ABSTRACT   Title: Sustainability performance and corporate tax: Complement or substitute? - A quantitative study of public European companies   Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Nicklas Johansson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2017 - January   Aim: Corporate Social Responsibility (CSR) is an important issue for many of the company's stakeholders, not least society. How companies regard corporate tax as part of this responsibility is therefore an important issue as the state's tax revenues contribute to the welfare of society. The purpose of this study is to investigate the relationship between CSR and European companies' effective tax rate, partly based on total CSR performance as well as dimensions of CSR.   Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a deductive approach. The study also has a quantitative strategy and a longitudinal design for collecting secondary data from the Thomson Reuters database Datastream for the years 2011-2016. The sample consists of 465 public European companies for which data were analyzed by multiple regression analyzes in the IBM SPSS statistics program.   Result & conclusions: The study's results indicate a negative relationship between total CSR performance and corporate tax, but this connection is driven by the stronger impact of CSR activities in the environmental dimension relative to the positive impact of CSR activities in the social dimension. The conclusion is that CSR and corporate tax can both be substitutes and complementary to each other. CSR activities within the environmental dimension are used as substitutes for corporate tax while corporate tax is considered as a complement to CSR in the social dimension.   Suggestions for future research: When the relationships were found to differ between different dimensions, future research should not be based on a single measure of CSR, but go into more detail on the categories and indicators that build the dimensions. There may also be differences between industries and countries, so it would be interesting with studies that examine the relationship within each industry and country in Europe.   Contribution of the thesis: The study contributes to filling the gap of research that exists for European companies on the relationship between CSR and corporate taxation and to investigate the relationship at the dimensional level of CSR. The study also contributes to the theory of CSR and corporate taxation as substitutes, complements or independent activities. Finally, the study can increase understanding of how companies' CSR and tax behavior relate to government agencies and organizations involved in legislation and the establishment of guidelines for sustainability reporting.   Keywords: ETR, Corporate Tax, Tax Payments, CSR, ESG, Social Responsibility, Sustainability, Environmental Dimension, Social Dimension and Corporate Governance Dimension.

Title:  Do new companies take the same responsibility for our environment and community as established companies? A quantitative study of the connection between CSR and initial public offerings compared to established companies.  Level: Student thesis, final assignment for Bachelor´s Degree in Business Administration Author: Alexander Gunnari and Andreas Larsson Supervisor: Jan Svanberg Date: 2020 – May Aim: Corporate social responsibility (CSR) have the past decades increased to meet expectations and demands of both the company’s stakeholders and the community at large. During the 2000s until today we have seen an increasing number of companies that seeks capital by an initial public offering on a stock exchange. Do these new listed companies take as much responsibilities as older more established companies? The aim is to investigate the connection between CSR and time on stock exchange for listed companies in the EU. Further will the connections between the three dimensions of CSR, environment, social and governance be investigated separately against listed time on the stock market.  Method: The study is based on a positivistic research philosophy and a hypothetico-deductive approach. The study has designed four hypothesis that undergo an empirical review. Secondary data is collected from the database Thomson Reuters Datastream to answer these hypotheses. The sample consist of 478 publicly traded companies in the EU. The statistical software platform SPSS have been used to analyze the sample.  Result & Conclusions: The study gives proof of the hypothesis that CSR measured as ESG score, social and environmental have a positive connection with the company's time on a stock exchange. The longer a company has been listed on a stock exchange the higher the scores are to be expected. The fourth hypothesis, m governance, does not show statistic significance against listed time. The conclusion is that a company´s listed time have a positive impact on CSR.  Contribution of the thesis: This study provides evidence for that the longer a company have been listed on a stock exchange, the more work is to be expected in CSR, which leads to higher ESG score. The contribution can be of use in both practical and theoretical ways for several stakeholders and enables these to see indications in cases where something does not seem right. Suggestions for future research: This study opens for continued research in many aspects. There are notable differences in for instance the sectors and countries. Maybe a more hands-on approach to qualitative investigate CSR and the initial public offering with its prospects. Key words: CSR, ESG, Initial public offering, Time perspective, Sustainability, Social dimension, Environmental dimension and Governance dimension. / Titel: Tar nya bolag lika stort ansvar för miljö och samhället som etablerade bolag? En kvantitativ studie av sambandet mellan CSR och nyintroduktioner jämfört med etablerade bolag. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Alexander Gunnari och Andreas Larsson Handledare: Jan Svanberg Datum: 2020 - maj Syfte: Företags samhällsansvar och sociala ansvarstagande (CSR) har de senaste årtiondena ökat för att möta förväntningar och krav som finns bland både företagets intressenter och samhället i stort. Under 2000-talet fram till idag har antalet företag som söker sig till börsen genom nyintroduktion ökat jämfört med tidigare. Tar dessa nya börsbolag ansvar likt äldre och mer etablerade bolag? Syftet med denna studie är att undersöka sambandet mellan CSR och tid på börsen för börsnoterade bolag inom EU. Dessutom undersöks sambanden mellan de tre dimensionerna av CSR, miljö, social och bolagsstyrning var för sig med tid på börsen. Metod: Studien utgår från en positivistisk forskningsfilosofi med en hypotetisk-deduktiv ansats. Studien utformar fyra hypoteser som genomgår en empirisk granskning. Sekundärdata för att besvara hypoteser är inhämtad från databasen Thomson Reuters Datastream och består av 478 publika börsbolag inom EU. Statistikprogrammet SPSS används sedan för att analysera materialet.  Resultat & slutsats: Studien besvarar och ger bevis för hypoteserna om att CSR mätt som ESG score och miljödimensionen samt den sociala dimensionen har ett positivt samband med företags tid på börsen stämmer. Ju längre ett bolag har varit på börsen desto högre poäng förväntas i dessa kategorier. Studiens fjärde hypotes om dimensionen bolagsstyrning visar inte på statistisk signifikans i sambandet mot företags tid på börsen. Studiens slutsats av resultatet är att företagens tid på börsen har en positiv påverkan på CSR. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till att ge bevis om att ju längre ett bolag har varit på börsen desto större arbete inom CSR förväntas, vilket leder till högre ESG poäng. Bidraget kan vara till både praktisk och teoretisk nytta för en rad intressenter och möjliggöra för dessa att se indikationer på att något inte står rätt till. Förslag till fortsatt forskning: Studien öppnar upp för fortsatt forskning inom en rad aspekter. Studien noterar skillnader inom bland annat sektorer och länder. En öppning ses mot att mer handfast och kvalitativt undersöka CSR och nyintroduktioner med dess prospekt. Alternativt att göra en liknande studie på andra finansiella marknader än Europa. Nyckelord: CSR, ESG, Nyintroduktion (IPO), Greenwashing, Tidsperspektiv, Hållbarhetsarbete, Social dimension, Miljödimension och Bolagsstyrningsdimension.