Soil incineration is a relatively new subject that has usually had hazardous gas release problems. Incineration has been generally unsustainable. Incineration releases a wide array of gases hazardous to the environment and human health, such as polycyclic aromatic hydrocarbons, volatile organic compounds and dioxins. The studied so-called BAL process combusts soil to remove pollutants. Waste is removed in slag products and hazardous gases are crystallized. Almost no hazardous gases are released to the atmosphere. The purpose of this report was to optimize fuel use for the BAL process and to analyze the BAL process from a Sustainable Development perspective. oil, coal, peat and wood chips were examined. All fuels were viable. coal and oil required the least amount of fuel but the most amount of air. Peat and wood chips required less air but more fuel. No fuel was chosen as “best in any case”. Other optimization suggestions include: recycling of flue gases, Municipal Solid Waste as fuel and shape of combustion chamber. The BAL process was found to adhere to the Sustainable Development idea. The BAL process increases regional, economic and environmental sustainability. The results of this report may optimize the environmental sustainability of the BAL process even further.

No description available.

All around the world more and more people move from rural areas to live in the cities. Because of this, the urban areas have become an important part in the debate about the effects on the environment and sustainability. In many countries word wide initiatives have been taken to build sustainable cities and eco cities, the Stockholm Royal Seaport is one example. The vision for the district is to become a world class sustainable city based on the three dimensions of sustainable development: social, economic and ecologic. The municipality of Stockholm has set requirements for the buildings’ energy usage, emissions and amount of waste generated during the building process. These requirements are dynamic and will become stricter for every phase. To fulfill the requirements new innovations and technologies are being developed, among other solutions to change how people live in order to become a sustainable city. This paper examines if it is possible for the last phase, Loudden, of Stockholm Royal Seaport to become a city of zero-net energy buildings, zero carbon and zero waste, and what it would take to achieve this. The results show that from a technical perspective, and with the delimitations of this study, it would be possible for Loudden to become completely self-sufficient on solar energy, but not to become a city of zero carbon and zero waste. / Att en allt större del av jordens befolkning flyttar till städerna gör att städerna växer och för med sig större resursanvändning och mer utsläpp. Därför har hållbara städer hamnat allt mer i fokus i diskussioner kring hållbar utveckling. Ett exempel på detta är Norra Djurgårdsstaden, där Stockholms stads vision är att skapa en ”miljöstadsdel i världsklass”. Detta genom att etappvis bygga stadsdelen och skärpa kraven kring energi, avfall och utsläpp allt eftersom stadsdelen växer fram. Syftet med detta projektarbete är att reda ut vilka krav som skulle behöva ställas på Loudden, sista etappen av Norra Djurgårdsstaden, för att stadsdelen ska kunna vara helt självförsörjande vad gäller energi för byggnader, utsläpp av växthusgaser, samt helt och hållet kunna ta hand om sitt eget avfall. Frågeställningarna är: Vilka miljökrav finns för de tidigare etapperna och hur väl har de följts?; Vilka miljökrav finns redan nu för Loudden?; Vilka krav krävs för att göra Loudden helt självförsörjande?; Sett från ett tekniskt perspektiv, är det möjligt att uppnå de krav som krävs för att Loudden ska bli helt självförsörjande? För att besvara dessa frågor har intervjuer hållits med ansvariga för Norra Djurgårdsstaden inom Stockholms stad, olika aktörer i projektet samt forskare och miljövetare på KTH. Litteraturstudier och bearbetning av relevant statistik har även gjorts. Resultaten visar att det sett från ett tekniskt perspektiv, och med de avgränsningar som gjorts för studien, vore möjligt för Loudden att bli helt självförsörjande på solenergi. Dock visar studien att Loudden inte kan bli utsläppsneutral med de systemgränser som satts, på grund av invånarnas antagna transport- och konsumtionsvanor. Loudden som stadsdel kommer inte heller att kunna ta hand om sitt eget avfall. Slutsatsen är att det i dagsläget är fullt möjligt att bygga bättre rent tekniskt, hindrena ligger snarare i sociala och ekonomiska aspekter, så som livsstil, lagstiftning och dagens politik. Det är alltså inte rimligt att fokusera på endast en av hållbarutvecklings tre dimensioner då de överlappar varandra för mycket.

No description available.

Understenshöjden is Stockholm's largest eco-village which was built in the early 1990s with the vision of enabling ecological living for people. However the ecovillage is no longer considered as environmentally friendly because of its relatively high energy consumption, and non-updated energy system. The purpose of this study is therefore to investigate how Understenshöjden should reduce their energy consumption and upgrade its energy system by using Blower-Door, IR-camera and Design Builder. The results show that the houses are generally poorly insulated which should be fixed with seals around windows and doors. Furthermore, Understenshöjden is recommended to replace its pellet boiler and solar panels to new ones instead of investing in heat pumps and photovoltaic cells.

Industrialised and developing countries face an urgent challenge to decouple economic growth and greenhouse gas emissions. The aim of this study is to investigate where the largest potentials are to the Swedish industry decrease greenhouse gas emissions without increasing their costs. To limit the scope of the study is made by assessing the 10 largest categories of production by value sold in Sweden. The objectives are to investigate: (a) which the 10 largest categories are; (b) how much the productions of the products in the categories emit and where in the production those emissions come from; and (c) if policies or other actions can help lowering the amount emitted. For (a) statistics from Eurostat is used, for (b) an EIO-LCA database is used for most cases, but forestry is done with the help of a report on Swedish forestry emissions, while (c) is done by a literature review regarding the industries included in the study. The top 10 categories by value sold is: (1) Vehicle compression-ignition internal combustion piston engines; (2) Chemical wood pulp, soda or sulphate, other than dissolving grades; (3) Coniferous wood; (4) Pine wood; (5) Parts and accessories of bodies; (6) Bodies for motor vehicles including completely equipped and incomplete bodies; (7) Drive-axles with differential, non-driving axles and their parts; (8) Spruce wood and fir wood; (9) Prefabricated buildings of wood; And (10) Other parts and accessories for vehicles. Results show that chemical wood pulp had the largest emissions both per value produced and total. Additionally, chemical wood pulp is the category where the most clear cut improvements can be done. Besides, it is found that improvement possibilities exist for forestry and motor vehicle parts production, while prefabricated buildings of wood are very sustainable compared to other building methods. Suggestions are also made for policies that could decrease greenhouse gas emissions from chemical wood pulp and forestry. A suggestion for further investigation is to assess whether those would be better than improving existing broad policies in Sweden.

Climate changes today are mainly caused by anthropogenic activities and the increased emissions of greenhouse gases to the atmosphere and this has raised questions on how to reduce the usage of fossil fuels. Ethanol is a good alternative to conventional gas and has been used in Brazil since the 1970 ́s. In Sweden several newspapers has written about the poor working conditions on many farms thus making the Swedish company SEKAB design a certification for their ethanol to ensure that it can be considered to be a sustainable alternative. Furthermore WWF has developed a certification tool called Bonsucro in cooperation with Coca Cola, Ferrero group, BP and Shell. This is due to the fact that no global certification tool has been available up until now. In year 2014 3.6 % of the sugar cultivation in the world was certified by Bonsucro. The aim with this report is to investigate the level of sustainability of the sugar cultivation today and how it affects soil and water. The study was isolated to the area Sao-Paolo in Brazil and only investigated the cultivation process, excluding parts as transport and processing of the yield to ethanol. In addition the aim is also to investigate Bonsucro as certification tool to recognize its strengths as well as its weaknesses. The study was performed using a literature study and the simulation software Coup Model. These simulations showed five different scenarios where the cultivation differed in harvest type and how much fertilizers were added. This was to distiguince potential differences in the budgets of carbon and nitrogen. The largest environmental impacts is due to leakage of nutrients and sedimentation of water streams as well as accumulation of pesticides in the ground, local acidification, compaction of soil, erosion and degradation of the quality of the soil. The level of microorganisms and organic carbon is also likely to decrease. Pre harvest burning result in loss of biodiversity. The result from the simulations show that the model where all the leaves and the crown with no fertilizers added get the biggest yield and more important there is no leakage of nitrogen. The lowest yield was found in the model where pre harvest was implemented. The average yield is lower than the average in Brazil today, and also lower than Bonsucros standards. The results show that fertilizers are very effective during the first years after a new plant has been planted. In conclusion the study shows that the amount of fertilizers added affects the cultivation more than the choice of harvest. On the other hand excessive use of fertilizers will contribute strongly to nutrient leakage. Bonsucro is considered a good certification tool in countries where laws and regulations leave much to ask for and are not necessarily implemented. In countries such as Brazil and especially Sao Paolo where the producers follow the law relatively well, Bonsucro functions more as a tool to further ensure the sustainability of the cultivation. Since Bonsucro demands use of mechanical harvest, this certification contributes to the national adaption from manual to mechanical harvest. However Bonsucro is lacking in its ability to give clear directions on exact numbers on the levels of nutrients allowed in cultivation depending on area and soil type thus making the certification tool less transparent than what is desirable. / Dagens klimatförändringar beror till största del på antropogen aktivitet och människans ökade utsläpp av växthusgaser till atmosfären har gjort att en omställning från fossila bränslen som drivmedel blivit aktuell. Ett alternativt förnyelsebart drivmedel är etanol, som har använts som drivmedel i Brasilien ända sedan 1970-talet eftersom det där varit relativt billigt och lättillgängligt jämfört med bensin. På senare år har etanol introducerats som drivmedel även i Sverige och antalet miljöbilar har därmed ökat. Etanolen har varit omdiskuterad i Sverige på grund av rapportering om dåliga arbetsförhållanden på odlingarna och med grund i detta har bland annat företaget Sekab, varifrån all OKQ8:s etanol kommer, tagit fram en egen typ av certifiering som ska säkerställa att all deras etanol är hållbar. Vidare har WWF i sammarbete med Coca Cola, Ferrero group, BP och Shell utvecklat certifieringssystemet Bonsucro, eftersom det tidigare inte funnits något certifieringssystem för sockerrörodling som varit globalt vedertaget. År 2014 hade 3,6 % av världens sockerodlingar certifierats av Bonsucro. Syftet med denna rapport är att undersöka hur hållbara sockerrörsodlingar för etanolframställning är idag, och hur de påverkar mark och vatten. Studien har avgränsats till São Paolo-området i Brasilien, och den utreder enbart själva odlingsprocessen av sockerrör vilket innebär att exempelvis etanoltillverkningen och transport av det färdiga bränslet utesluts. Rapporten syftar vidare till att undersöka certifieringssystemet Bonsucro för att belysa såväl styrkor som svagheter. Studien genomfördes med hjälp av en litteraturstudie samt genom att skapa olika modeller i simuleringsprogrammet Coup Model. I dessa simuleringar studerades fem olika odlingssystem som skiljde sig åt gällande skördemetod och gödsling för att kunna undersöka eventuella skillnader i systemens kol- och kvävebudgetar. Den största miljöpåverkan på mark och vatten sker i form av läckage av näringsämnen, sedimentering i vattendrag, ackumulering av bekämpningsmedel i marken, lokal försurning kring plantorna, jordkompaktering, jorderosion och försämring av jordegenskaper såsom minskning av mängden mikroorganismer och organiskt kol. Föreldning innan skörd påverkar också biodiversiteten negativt eftersom många organismers habitat eldas upp. Resultaten från simuleringarna visar att odlingen som lämnar alla toppar och blad utan gödsling ger störst skörd, och denna odling läcker heller inget kväve. Sämst resultat gavs för den odling där föreldning skedde innan skörd. Den genomsnittliga skörden per år är lägre för alla simuleringar jämfört med Bonsucros krav och genomsnittet i sydöstra Brasilien, men ligger inom en rimlig felmarginal. Resultaten visar även hur effektiv gödsling är i ett jordbruk under de första åren då en gröda planterats. Rapportens slutsatser är att mängden gödsling påverkar odlingssystemen mer än typ av skörd men att eldning innan skörd starkt bidrar till ett ökat kväveläckage. Bonsucros certifiering är stark i länder där lagar och regelverk antingen inte är tillräckligt utvecklade, eller helt enkelt inte följs. I länder som Brasilien och då speciellt São Paolo, där lagstiftningen anses följas bra jämfört med andra platser, fungerar Bonsucro till största del som ett verktyg för att ytterligare säkerställa hållbarheten hos odlingarna. Eftersom Bonsucro dessutom ställer krav på mekanisk skörd skyndar denna certifiering också på den nationella omställning som håller på att genomdrivas i Brasilien från manuell till mekanisk skörd. Brister hittas dock i certifieringen när det gäller möjligheten att hitta exakta siffror för exempelvis tillåten gödslingsmängd för ett visst område vilket gör att certifieringen inte blir lika transparent som är önskvärt.

This project was conducted on behalf of the organization SABO (Swedish Association of Public Housing Companies). The aim of this project was to investigate which relevant environmental aspects and indicators there are for housing companies to present in their sustainability report. The project consists of three main goals: to decide if there is a need for common guidelines when conducting a sustainability report, determine appropriate environmental indicators and to create a simple model of how the companies can present them. This was done by a literature study, analysis of 13 sustainability reports and interviews with seven housing companies. The result of the project suggests that there is a need for common guidelines to, among other things, make it easier to make a comparison with other companies. The guidelines should not be too strict since the companies don't have the same opportunities for calculations, etc. The aspects considered as important for companies to report are: energy, emissions, transport, water, waste, suppliers and biodiversity. Within these aspects a number of indicators are recommended for the companies to report. The sustainability report should have a simple format and the indicators should be presented in both numbers and text. It should be clear which calculations that have been done and a description of the factor behind the results. / Begreppet hållbar utveckling får en allt starkare förankring bland politiker och företag, men också bland allmänheten. Dels på grund av de pågående klimatförändringarna. Arbetet med hållbar utveckling måste integreras i samhällets beslutsfattande på samtliga nivåer. Att arbeta hållbart blir allt viktigare bland dagens företag för att säkra sin konkurrens- och affärskraft, men även vår gemensamma framtid. Genom att upprätta en hållbarhetsredovisning kan företagen kommunicera resultaten av sitt hållbarhetsarbete till sina intressenter vilket ökar transparensen. Från och med 2016 kommer alla stora företag och företag av allmänt intresse att vara skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt svensk lag. Syftet är att resursanvändningen ska minska och medvetenheten inom hållbarhetsfrågor öka. Idag saknas dock riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska utformas och ett stort tolkningsutrymme lämnas vilket resulterar i hållbarhetsredovisningar med varierande innehåll. Detta projekt har gjorts på uppdrag av SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsorganisation) med syftet att undersöka vilka aspekter och indikatorer kopplade till energi- och miljöfrågor som är mest relevanta för ett bostadsföretag att förmedla i sin hållbarhetsredovisning samt hur ett bostadsföretag kan jobba med dessa miljöindikatorer för att nå ett gott resultat i sin verksamhet. Målen med detta projekt var att avgöra om det finns ett behov av gemensamma riktlinjer för hållbarhetsredovisning bland SABOs medlemsföretag, fastställa lämpliga resultatindikatorer kopplade till miljö för bostadsföretagens hållbarhetsredovisning samt utforma en enklare modell för hur bostadsföretagen kan presentera dessa miljöindikatorer i sin hållbarhetsredovisning. Projektet avgränsades till att endast rikta sig till de allmännyttiga bostadsföretagen som är medlemmar i SABO samt att endast fokusera på miljödelen av hållbarhetsredovisningarna. Det finns ett antal frivilliga standarder för hur en hållbarhetsredovisning ska utformas. I detta projekt har de riktlinjer som tagits fram av Global Reporting Initiative studerats vilka är det mest vedertagna ramverket inom hållbarhetsredovisning. En närmare studie har också gjorts av det europeiska samarbetet Eurhonet (European Housing Network) vilket är uppbyggt av ett trettiotal bostadsföretag inom EU som har en gemensam redovinsmodell. En central del av projektet har varit att analysera ett antal befintliga hållbarhetsredovisningar. Analysen visade att företagens utformning och innehåll av hållbarhetsredovisningen skiljer sig åt. En likhet är dock att majoriteten av företagen redovisar indikatorer i sifferform genom tabeller, diagram eller liknande i kombination med beskrivningar av deras miljöarbete under det gångna året. Som ett komplement genomfördes ett antal telefonintervjuer med några av de företag vars redovisningar ingick i analysen. Flera menar att gemensamma riktlinjer skulle kunna förenkla en jämförelse mellan företagen. De flesta menar dock att dessa inte ska vara för strikta utan efterfrågar snarare rekommendationer och förslag då det är svårt att utforma en modell för hållbarhetsredovisning som fungerar för alla bostadsföretag. Det viktigaste för företagen är att hitta en modell som fungerar med verksamheten och som möjliggör en uppföljning av det egna resultatet. Att jämföra sig med andra företag kommer troligtvis som ett nästa steg i utvecklingen. Företagen tog också upp problematiken med att de har olika förutsättningar i form av vilken kommun de verkar inom, vilka mätmetoder de har tillgängliga, samt storleken och utformningen av dess verksamheter, etc. De aspekter som vi anser vara mest relevanta för ett bostadsföretag att redovisa, och som också redovisades mest frekvent i de hållbarhetsredovisningar som studerats, var energiförbrukning, utsläpp av växthusgaser från bestånd och transporter, vattenförbrukning och uppkommen avfallsmängd i beståndet, samt vilka initiativ som tagits för att minska miljöpåverkan inom dessa poster. Indikatorerna bör redovisas i tabellform men ska inte begränsas till att endast vara en siffra. Indikatorerna bör kompletteras med utförligare beskrivningar av arbetsmetoder, initiativ, utmaningar och mål för att ge en inblick i hur företagen arbetar inom de olika områdena. Indikatorerna kan också förtydligas med hjälp av diagram. Något som saknades i hållbarhetsredovisningarna var aspekterna biologisk mångfald samt vilka åtgärder som görs för att minska miljöpåverkan inom företagets leverantörskedjor. Dessa aspekter rekommenderas att företagen tar upp i en högre grad i sin hållbarhetsredovisning då de utgör en viktig del i utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Att redovisa dessa indikatorer kan dock ses som ett utvecklingssteg i bostadsföretagens hållbarhetsredovisning för de som redan har ett utvecklat hållbarhetsarbete och bör inte prioriteras. Företagens hållbarhetsredovisningar kan fungera som underlag för diskussion i olika nätverk där innovativa arbetsmetoder och idéer kan utvecklas.Här kan företagen träffas i ett större sammanhang och diskutera indikatorerna och resultat, och nya koncept och erfarenheter kan föras vidare. Modellen som tagits fram i detta projekt, tillsammans med fler möten och nätverk, kan leda till ett mer gränsöverskridande samarbete där bostadsföretagen tillsammans bidrar till en hållbar utveckling. Detta är också något som bostadsföretagen ställer sig positiva till. Nätverk och träffar kan också vara ett bra koncept för de mindre företagen som just börjat eller ska börja göra en hållbarhetsredovisning. Det kan då vara bra att ha någon att utbyta idéer med.

In this report a study is carried out with the aim to identify added values of EPC projects implemented in schools in order to increase the interest of EPC projects on the market. The report examines how the planned maintenance, supervision, maintenance and corrective maintenance is affected, how insurance premiums and terms are affected, the indoor environment and how the tasks of the operating staff is changing. A literature study of energy savings, energy use in schools, maintenance and insurance as well as how energy efficiency improvements are related to the Swedish environmental objectives has been made. Visits were carried out in Ludvika, interviews were also carried out with operation technicians and local strategists in Ludvika as well as employees of insurance companies. Schools often have neglected maintenance and problems with ventilation and indoor environment. Schools also have a large energy saving potential due to their low utilization, mainly because they are empty parts of the year. All Swedish schools could reduce their electricity consumption by 1 TWh per year, which in money equivalents to the salary costs of about 2,000 teaching positions. 8 schools in Ludvika and 10 schools in Piteå who has completed EPC projects have been studied. The time periods studied are seven years for Ludvika, 2006 – 2012, and for Piteå five years, 2010 – 2014. The data of fault reports and maintenance costs are taken from the municipalities, and descriptions of schools and EPC projects have been received from Caverion who has carried out the EPC projects. Data for maintenance has to some extent been selected in consultation with employees at the municipalities. The number of error reports in Piteå schools have shown a slight downward trend with a peak while the EPC project was carried out and one year after. Ludvika has shown an upward trend in maintenance costs, but this is probably due to previously accumulated maintenance. The amount of corrective maintenance is reduced, but only after the project when newly found errors have been fixed and the systems have been properly adjusted. The tasks related to supervisory and maintenance has changed when remote control of systems was installed which leads to a better overview and simplifies troubleshooting. The indoor temperature got more stable, but only after they fixed the weaknesses revealed in connection with the operational optimization. However, there are complaints in Ludvika of low temperatures, but it is caused the target temperature being set too low by the municipality. Insurance is only marginally affected, and only when damage prevention measures are implemented in the properties, which is not done in the studied properties. However, the underlying data sets are too small and over a too small time period to prove any certain changes. An added value identified is the ability to use EPC projects as a tool to address deferred maintenance in the real estate portfolio outside the normal budgetary framework while achieving energy savings. / I denna rapport genomförs en studie med mål att identifiera mervärden i EPC-projekt genomförda i skolor för att öka intresset för EPC-projekt på marknaden. Rapporten undersöker hur planerat underhåll, tillsyn och skötsel samt felavhjälpande underhåll påverkas, hur försäkringspremier och villkor påverkas, hur inomhusmiljön och arbetsuppgifterna för driftpersonalen förändras. En litteraturstudie över energibesparingar, energianvändning i skolor, underhåll och försäkringar samt hur energieffektiviseringar relaterar till de svenska miljömålen har gjorts. Studiebesök har genomförts i Ludvika kommun, intervjuer har även genomförts med drifttekniker samt lokalstrateger i Ludvika och även anställda på försäkringsbolag. Skolor har ofta ett eftersatt underhåll, problem med ventilation och inomhusmiljö. Skolor har även en stor energieffektiviseringspotential på grund av deras låga nyttjandegrad, främst för att de står tomma delar av året. Alla Sveriges skolor skulle tillsammans kunna minska sin elanvändning med 1 TWh per år vilket i pengar motsvarar lönekostnaden för cirka 2000 lärartjänster. 8 skolor i Ludvika kommun samt 10 skolor i Piteå kommun som har genomfört EPC-projekt har studerats. Tidsperioderna som studerats är sju år för Ludvika kommun, 2006 – 2012, och Piteå kommun fem år, 2010 – 2014. Data över felanmälningar och underhållskostnader har hämtats från kommunerna, och beskrivningar över skolorna samt EPC-projekten har erhållits från Caverion som har utfört EPC-projekten. Data för underhållet har till viss del valts ut i samråd med anställda på kommunerna. Antalet felanmälningar i Piteås skolor har visat på en svagt nedåtgående trend med en topp samtidigt som EPC-projektet genomfördes och ett år efter. Ludvika kommun har en uppåtgående trend för underhållskostnader, men detta beror troligtvis på sedan tidigare ackumulerat underhåll. Mängden felavhjälpande underhåll minskar, men först en tid efter projekten då man åtgärdat nyuppkomna fel och injusterat systemen. Arbetsuppgifterna relaterade till tillsyn och skötsel ändras då fjärrstyrning av systemen installeras vilket leder till en bättre överblick och förenklar felsökning. Inomhusklimatet blir även jämnare, men först efter att bristerna som framkommit i samband med driftoptimeringen åtgärdats. Dock finns det klagomål i Ludvika om låga temperaturer, men detta grundar sig i att kommunen satt för låg rikttemperatur. Försäkringar påverkas marginellt, och först när skadeförebyggande åtgärder genomförs i fastigheter, vilket inte är något som gjorts i de studerade fastigheterna. Dock är underlaget för litet och i båda fall över för få år för att kunna påvisa säkra förändringar. Ett mervärde som identifierats är möjligheten att använda EPC-projekt som ett verktyg för att åtgärda eftersatt underhåll inom fastighetsbeståndet utanför de normala budgetramarna och samtidigt uppnå en energibesparing.

No description available.