Klimatkompensering erbjuder individer, organisationer och företag möjligheten att på annat håll reducera koldioxidutsläpp motsvarande det egna klimatfotavtrycket, ett omdiskuterat verktyg med möjligheter och utmaningar. Denna studie har undersökt hur svenska företag som klimatkompenserar förhåller sig till metoden – varför det infördes, vilken roll det har och om det påverkat det generella hållbarhetsarbetet. Med hjälp av intervjuer, kommunikationsmaterial och hållbarhetsredovisningar har MAX Burgers AB och Folksamgruppen undersökts. Resultatet visar inga tydliga rekyleffekter och att kommunikation, ekologisk avkastning och koldioxidbindning har varit viktiga aspekter. Studien diskuterar hur klimatkompenseringens problematiska aspekter kan vägas upp av att det är ett så pass billigt och lättillgängligt verktyg, i trädplanteringens fall inom ett extra viktigt område; koldioxidsänkor. Ett antal konkreta slutsatser nås genom resultatet, men på grund av studiens avgränsningar skulle ett större arbete med grund i ett genomarbetat frågeformulär behövas för att kunna kvantifiera svenska företags motivationer bakom hållbarhetsarbete och klimatkompensering. / Voluntary carbon offsetting offers individuals, organizations and companies the opportunity to elsewhere reduce carbon dioxide emissions corresponding to their own climate footprint, a debated tool with opportunities and challenges. This study has examined how Swedish companies that voluntarily carbon offset relate to the method - why it was introduced, what role it has and whether it has affected the general sustainability work. With the help of interviews, communication materials and sustainability reports, MAX Burgers AB and the Folksam Group have been examined. The result shows no clear recoil effects and that communication, ecological return and carbon sinks have been important aspects. The study discusses how the problematic aspects of carbon offsetting can be weighed up by the fact that it is a cheap and easily accessible tool, in the case of tree planting within an extra important area; carbon sinks. Several concrete conclusions are reached through the result, but due to the limitations of the study, a larger examination based on a thorough questionnaire would be needed to be able to quantify Swedish companies' motivations for sustainability work and carbon offsetting.

Using macroalgae as bio-feedstock for the bio-based plastic industry is a developing process that possesses inherent comparative advantages with regard to its environmental impacts compared to using other bio-feedstock sources. Thus, research effort is considered necessary to improve its competitiveness and resolve the technical challenges that it is currently facing. Within this context, this thesis aims at improving existing knowledge on ecotoxicity impacts from metals found in macroalgae tissue to microbes used within bio-reactors for their fermentation. The basis for a novel impact pathway within LCA methodologies is provided according to a fate- exposure-effect approach. Namely: microbial biota within a bio-reactor is exposed to metal that is bioaccumulated by macroalgae tissue from background sea water, which derives into potential ecotoxicity effects. This pathway can be further studied to incorporate microbial ecotoxicity in bio- reactors within current LCA practices. Under this approach, two data sets have been analysed to evaluate levels of pollution of metals in macroalgae feedstocks against their potential ecotoxicological effects in biochemicals producing microbes: one concerning metal uptake by macroalgae, including measurements on algae tissue and background sea water; and a second one including metal ecotoxicity measurements on relevant microbial species used in biochemicals production processes. As a result of this analysis, it is concluded that there is basis for including microbial ecotoxicity from macroalgae feedstock as a relevant criterion within decision-making in the bio-based plastic industry. Moreover, input for the industry is obtained as direct recommendations and score tables that can be used under case-specific scenarios for macroalgae and microbial species selection. The conducted project should be regarded as a first iteration to the problem. Further work is required in order to refine the outcome of research and maximise input recommendations for the bio-based plastic industry.

The massive global use of fossil fuels has resulted in a lack of oil that opens up for an increased demand for renewable resources. Decreasing the dependence on fossil fuels is a global goal where a fossil free energy market is a vital part in the solution. Cuba is a country whose electricity production is very dependent of oil, although there is a national goal to achieve a 24 percent renewable electricity until year 2030. The incentives behind this decision are that the production cost for electricity is high in Cuba and the emissions of carbon dioxide and other particles are causing local and global environmental problems. Placetas is a municipality in Cuba that have the largest pork production in the country and furthermore many aluminum industries. These industries have been shown to emit particles that significantly reduces the air quality in the municipality and hence also the inhabitant’s quality of life.    Biogas is a mixture of gases and mainly consists of methane and carbon dioxide. It is manufactured by anaerobic digestion of biomass, which refers to for example pig manure. For a municipality like Placetas with severe air pollutions, biogas possesses a potential to replace a part of the current fuel that is used in the industries and reduce the emissions of air pollutions. Hence, this study aims to investigate, by literature and field study, the potential to replace the fuel oil in the aluminum industries in Placetas with biogas from pig manure. Furthermore, it will investigate whether the biogas can be used in the households to reduce the consumption of electricity, which is generated from fossil fuels. The potential of generating electricity directly from biogas is also assessed. These scenarios with different utilizations of biogas are based on a central assumption where if all municipalities in Cuba achieve an electricity generation from renewable resources of 24 percent of the consumption, the whole country does. Hence, the study investigates if it is possible to achieve this in Placetas. To do this and still meet the electricity demand, the potential of solar photovoltaic (PV) to complement the biogas will be investigated. Moreover, an environmental assessment and economic evaluation of the costs and savings due to the transition to renewable will be done. Also, the required area for the solar PV and the volume of the digester will be calculated.    These investigations and calculations result in two different scenarios in which the biogas in both is assumed to be primarily distributed to the aluminum industries. The remaining biogas will in the first scenario be generated as electricity and together with solar power aim to cover 24 percent of the consumption in Placetas. In the second scenario the biogases potential to replace the consumed electricity in the households is investigated. To reach the goal of 24 percent, 24 percent of the electricity will be generated from solar power. The conclusions show an annual electricity consumption in Placetas of 2,526.2 MWh. From the crude oil used in this electricity generation, 260 tons of CO2emissions can be derived. The energy consumption in the industries using fuel oil is 21,271 GJ and the emissions of particles due to this was in some locations 270 percent higher than allowed. The generated biogas from pig manure corresponds to 24,430 GJ energy or2,375,000 kWh electricity. Lastly, scenario 1 is found to be most feasible in terms of environmental and social aspects. / Konsekvenserna av det fossildrivna globala samhället har resulterat i en oljebrist som lämnat utrymme för utveckling av förnybara energilösningar. Att därmed minska användningen av fossila bränslen har kommit att bli ett globalt mål där en övergång till en fossilfri energimarknad är en vital del av bedriften. Kuba är i dagsläget väldigt beroende av olja för sin elproduktion, men har som syfte att 24 procent av landets energimix till år 2030 ska innefatta förnybara källor. Incitamenten som kan ha drivit fram ett sådant beslut är dels grundat i att produktionskostnaden för elektricitet är väldigt hög på Kuba men även att utsläppen av koldioxid och diverse miljöfarliga partiklar bidragit till globala och lokala miljöproblem. Placetas är en kommun på Kuba som inte bara besitter landets största grisproduktion utan även många aluminiumindustrier. Dessa industrier har visat sig släppa ut farliga partiklar som avsevärt försämrar luftkvalitén i området och därmed även människans livskvalitet.    Biogas som är en blandning av gaser och till största del innehåller metan och koldioxid, går att genereras från grisgödsel. För en kommun som Placetas med miljöproblem i form av luftföroreningar som resultat av användningen av fossila bränslen i aluminiumindustrin, kan biogasen från grisgödsel ersätta en del av bränslet och minska utsläppen av luftföroreningar. Därmed undersöker den här studien, genom litteraturstudie, fältstudie och scenarioanalys, potentialen hos biogasen från grisgödsel att ersätta bränslet i aluminiumindustrierna i Placetas. Dessutom undersöks det i två scenarion huruvida biogasen kan användas för att generera elektricitet eller för att minska användningen av denna i hushållen. Dessa scenarier utgår från ett centralt antagande att om alla kommuner på Kuba uppnår en andel av 24 procent förnybart av kommunens elkonsumtion, gör hela landet det. Därav kommer studien undersöka huruvida det går att uppfylla det målet i Placetas. För att uppfylla behovet undersöks då även potentialen hos solceller att komplettera den andel som biogasen inte kan täcka. Vidare utförs miljöevaluering och ekonomisk analys av kostnader och besparingar för övergången till förnybar energi. Även arean som solcellerna behöver och volymen av biogasanläggningen för att möta energibehovet i kommunen beräknas.    Dessa beräkningar och undersökningar resulterar i två olika scenarier inom vilket biogasen i samtliga scenarion ska antas i första hand gå till aluminiumindustrin. Den biogasen som därefter är tillgänglig kommer i det första scenariot omvandlas till elektricitet som tillsammans med solkraften ska nå det nationella målet om 24 procent förnybar energi i den genererade elektriciteten. Det andra scenariot undersöker huruvida biogasen kan användas för att ersätta den konsumerade hushållselen i Placetas. Solkraft antas enskilt stå för det förnybara i att uppnå målet om 24 procent. Slutsatser av studien blir att den årliga elkonsumtionen i Placetas är 2,526.2 MWh. Förbränning av råolja i genereringen av denna elektricitet resulterar i koldioxidutsläpp om 260 ton. Energikonsumtionen inom aluminiumindustrierna är 21,271 GJ, där förbränning av bränslet bidrar till koldioxidutsläpp och försämrad luftkvalité på grund av partikelutsläpp. Mängden av dessa partiklar var på vissa platser 270 procent högre än tillåtet. Biogasen som kan genereras från grisgödsel motsvarar 24,430 GJ energi eller 2,375,000 kWh elektricitet. Slutligen visas första scenariot mest lämpligt baserat på miljö- och sociala aspekter.

Corporate Social Responsibility (CSR) has frequently been discussed throughout the years. However, in the 1990s criticism of multinational companies and their production in developing countries resulted in new and more demanding requirements from society. Research within CSR has increased over time but scholars are now demanding research efforts on the practical rather that the policy level of CSR and in this thesis CSR practice is defined as the “ongoing, regular, daily activities of the organization”.It is commonly accepted that extractive industries are in the forefront of practicing CSR and CSR is significantly important in the mining sector. The research purpose is to explore how the extractive industry in general, and the mining industry in particular, is practicing CSR. A comprehensive literature review gave an overview of how CSR is put into practice in the extractive industry and two case studies gave more profound knowledge of the practical level of CSR in the mining industry. The ISO 26000 standard has been used as a framework consistently throughout the research process.The case studies gave information about the practical level of CSR in the mining industry and interesting similarities have been found. Both case companies have comprehensive policy frameworks on CSR. They also have standardized management systems according to OHSAS 18001 for occupational health and safety and ISO 14001 for the environment in order to fulfill legal requirements. When standardized management system standards, like ISO 14001, OHSAS 18001, and ISO 50001 for energy, have been implemented, the requirements within these areas in ISO 26000 are fulfilled. In other words, there is an overlap between the content in ISO 26000 and other system standards. A structured way of working towards continual improvements is missing for the core subjects: community involvement and development; and fair operating practices. It is also within these subjects that the majority of the potential improvements for enhancing CSR performance have been identified. Stakeholder management is an important part of CSR theory. If all core subjects are integrated into a sustainability management system that has adopted the structured way of working toward continual improvements, the system can be used as a basis for stakeholder management. The study has identified two areas of special interest for further research: stakeholder management related to standardized management systems and community involvement and development. / Corporate Social Responsibility (CSR) eller företagens sociala ansvar som man säger på svenska har diskuterats i alla tider men på 1990-talet kritiserades multinationella företags verksamheter i utvecklingsländer något som resulterade i nya och tuffare krav från samhället. Forskning inom CSR har ökat succesivt men forskare vill se mer studier kring CSR i praktiken istället för på policy-nivå. I denna avhandling definieras CSR i praktiken som den ”pågående, regelbundna och dagliga verksamheten i en organisation".Det är allmänt accepterat att utvinningsindustrin har kommit längst i att praktisera CSR och att CSR är speciellt viktigt för gruvsektorn. Forskningssyftet var därför att utforska hur utvinningsindustrin generellt och gruvindustrin i synnerhet praktiserar CSR. En omfattande litteraturstudie gav en översiktlig bild över hur CSR praktiseras i utvinningsindustrin och två fallstudier gav djupare kunskap kring hur CSR praktiseras i gruvindustrin. Standarden ISO 26000 har konsekvent används som ramverk genom hela forskningsprocessen.Båda fallstudierna gav information om hur CSR praktiseras i gruvindustrin och intressanta likheter har identifierats. Båda fallföretagen har ett omfattande ramverk av CSR policys. De har också standardiserade ledningssystem i enlighet med OHSAS 18001 för arbetsmiljö och ISO 14001 för miljö för att uppfylla lagkrav. När ledningssystemsstandarder som ISO 14001, OHSAS 18001 och ISO 50001 för energi har implementerats så uppfylls också kraven för samma område i ISO 26000. Det finns alltså ett överlapp mellan innehållet i ISO 26000 och andra systemstandarder. Det strukturerade sättet att arbeta mot ständiga förbättringar saknas för huvudområdena; samhällsengagemang och utveckling samt goda verksamhetsmetoder. Det är också inom dessa områden som majoriteten av de potentiella förbättringsområdena för att öka CSR prestandan har identifierats. Stakeholder management är en viktig del inom CSR-teorin. Om samtliga huvudområden skulle integreras i ett gemensamt ledningssystem för hållbarhet, och det strukturerande sättet att arbeta mot ständiga förbättringar skulle införas, så skulle systemet kunna utgöra basen för stakeholder management.Studien har identifierat två intressanta områden för fortsatt forskning; stakeholder management i relation till standardiserade ledningssystem och samhällsengagemang och utveckling.

Stockholm står inför utmaningar som trängsel och klimatfarliga utsläpp, till följd av bilarnas närvaro i city. Ett sätt att minska bilberoendet är att använda de infartsparkeringar som finns i länet. Tanken är att de som pendlar från Stockholms kranskommuner kan köra bilen till infartsparkeringen och där byta till ett kollektivt färdmedel. Syftet med rapporten är att identifiera och analysera eventuella samband mellan infartsparkeringar och hållbar stadsutveckling i Stockholm. Metoderna som används i arbetet är litteraturstudie, en mindre fältundersökning av beläggningsgraden, samt en webbenkät om resenärernas inställning till infartsparkeringar. Fältundersökningen genomfördes på 9 av Storstockholms infartsparkeringar lokaliserade på olika avstånd från citykärnan. Resultaten visar att infartsparkeringar har flera miljö- och hälsofördelar eftersom det minskar bilismen i innerstaden. Minskat buller och minskade utsläpp av skadliga partiklar samt koldioxid stödjer de Svenska miljömålen. Vidare ökar det tillgängligheten till kollektivtrafiken. Infartsparkeringar bör vara lokaliserade utanför stadskärnan, men nära högtrafikerade hållplatser. / The city of Stockholm faces challenges such as heavy traffic and pollutions, due to the many cars in the city center. One way of reducing the car dependency is to use the park & ride facilities in the area. The thought is that people who commute from suburbs in Stockholm can drive their car to the park & ride, and from there travel with public transport. The purpose of this report is to identify and analyze a possible connection between park & ride and urban sustainability in Stockholm. Methods used are literature studies, a minor field study of the occupancy, and a webb survey about the travelers attitude towards park & ride facilities. The field study was performed at 9 different park & ride lots in the Stockholm area, all with different distance to the city center. The results show that park & ride facilities bring positive environmental aspects, as well as health benefits, since they reduce the use of cars in urban areas. Less sound pollution, particles and carbon dioxide released into the atmosphere alines with the Swedish environmental objectives. Furthermore, it increases the accessibility to public transport. Park & ride lots should be situated outside the city center, but located near a station with high capacity.

”Rent vatten och sanitet för alla” är ett av FN:s globla mål med ambitionen att alla människor ska ha tillgång till rent vatten och god sanitet innan 2030. Denna rapport är en litteraturstudie med syftet att undersöka vilka utmaningar som finns kopplade till sanitet och hygien i utvecklingsländer. Vatten, sanitet och hygien (WASH), är alla kopplade till varandra men för att avgränsa har denna rapport fokuserat på sanitet och hygien. Studien var från början tänkt som en ”Minor fiend study”, (MFS) som skulle ägt rum i skolor i Kenya via Frälsningsarméns WASH projekt. På grund av pandemin Covid-19 kunde inte resan genomföras och rapporten resulterade därför i en litteraturstudie. I och med tillgång till rapporter från Frälsningsarméns WASH projekt i Kenya, består en stor del av denna litteraturstudie av att utvärdera dessa för att hitta de utmaningar de ställts och just nu ställs inför. En del av de utmaningar som denna rapport tar upp är hur kriser som klimatförändringar påverkar arbetet kring sanitet och pressar utvecklingen av latriner framåt. Jämställdhetsfrågor gällande sanitet mellan kvinnor och män, samt mellan andra grupper i samhället. Hur flickors skolgång kan påverkas positivt av tillgång till bra sanitet på skolorna. Det visar sig också vara viktigt att känna ägandeskap av latriner för att känna ett ansvar om att förvalta och ta hand om latrinerna. Ägandeskap samt självreflektion över sitt eget beteende och sin egen miljö är något som det arbetas med i community led total sanitation approach (CLTS approach), en approach som Frälsningsarmén och många andra projekt inom WASH jobbar med. Dessa är några av de utmaningar inom sanitetsarbeten som tas upp i denna rapport. En slutsats är att koncepten disaster risk reduction (DRR) och ”Recilience” är bra för att minimera konsekvenserna vid eventuella katastrofer. Båda metoderna har ett fokus på att förbereda samhällen att agera på och återhämta sig så snabbt som möjligt efter katastrofer orsakade av exempelvis klimatförändring. Klimatförändringar sätter också press på utvecklingen av förbättrade sanitetsystem då infrastrukturen för sanitet i utvecklingsländer ofta ör känsliga för extrema väder. En annan slutsats är att uppföljning av sanitetsprojekt på längre sikt behöver förbättras. På grund av resursbrist kan detta vara svårt men kan på längre sikt löna sig då eventuella brister efter en längre tid kan upptäckas och förebyggas. Istället för att fokusera på hårdvara så som antal latriner per skola är det bättre att jobba för en beteendeförändring från open defecation (OD) till open defecation free (ODF). Detta är något som görs i approachen CLTS som tycks vara en fungerande metod. CLTS approach förmedlar en känsla av ägandeskap av latrinerna detta genererar ett ökat ansvar och underhåll vilket är positivt. CLTS blir som mest effektiv då självreflektion kombineras med rådgivning och guidning. För att på sikt minska behovet av bistånd gällande sanitet behövs arbete med kapacitetsbyggande och ägandeskap hos nationella myndigheter. Att samarbeta med myndigheter på nationell nivå ökar medvetenhet kring sanitet samt ökar förutsättningarna för en bättre och bestående överblick. / "To ensure sanitation for all" is one of the UN's sustainable development goals, with the ambition to have clean water and decent toilets for everyone before the year 2030. This paper is a literature study with the purpose to examine challenges connected to sanitation and hygiene in developing countries, with a focus on Kenya. Water, sanitation, and hygiene, (WASH), are all three connected, but to limit this report, only sanitation and hygiene will be studied. The study was, to begin with, supposed to be a “Minor field study” (MFS), taking place in Kenya, in The Salvation Army ́s (TSA) WASH project. Due to the Covid-19 pandemic, the journey got canceled and the report resulted in a literature study. A major portion of this study is an evaluation of reports of TSA’s WASH project in Kenya, with the purpose to identify current and past challenges of the project. Some of the challenges named in this report addresses to crises, like how climate change affects the work with sanitation and forces the development of latrines forward. Equality in sanitation between men and women, and between other groups in society; and how sanitation in schools has a positive effect on girls' schooling. It also illustrates the correlation between ownership of latrines and increased responsibility. Ownership and self-reflection are something the community led total sanitation approach (CLTS approach) works with and approached used in TSA and other WASH projects. These are some of the challenges of sanitation work that this report includes. One of the conclusions is that the concepts disaster risk reduction (DRR) and "Resilience" are adequate methods to minimize the consequences of disasters. In bouth methods there is a focus on preparing commuities how to act and how to bounce back after disasters caused by, for example, climate change. Climate change also challenges the technics used in sanitation systems since the infrastructure of sanitation in developing countries is sensitive to extreme weather. Another conclusion is the need to monitor the projects in the long term. Due to a lack of resources, this can be challenging, but it will be worth it if eventual deficiencies can be discovered and prevented. Instead of focusing on hardware as the number of latrines per student, the focus should be on changing the behavior from open defecation (OD) to open defecation free (ODF). This is dealt with in the CLTS approach, which seems to be an effective method. The CLTS approach works for implementing a feel of ownership, this increase responsibility and monitoring which is positive. The CLTS approach is most effective when combining self- reflection with consulting and guidance. To minimize the need for aid, in the long run, the national government need to have capacity and interests on their own. A well working cooperation with governments on a national level increases the awareness of sanitation and results in a greater overview.

No description available.

No description available.

An increasing number of business leaders, companies, organizations and policy makers are realizing that the current linear “take-make-waste” economic model is not sustainable and need to be changed in order to decouple economic growth from natural resource consumption. One way to achieve this is to make a transition from the linear economy to a circular economy in which material flows are circular so that access to products is possible with minimum extranction of natural resources and waste generated. IKEA has already started this transition and asks for a way to measure circularity and customer satisfaction of product-service systems. The aim of this master thesis is therefore to create two models that can be used to measure and evaluate circularity and customer satisfaction of current and future product-service systems at IKEA globally. The Model for measuring circularity includes all principles of circular economy and can be used by IKEA and other retailers within different industries to optimize circularity of their current and future product-service systems. The Model for measuring customer satisfaction is based on previous questionnaires about consumers’ attitudes towards product-service systems of furniture, household products and other product types and can be used for measuring customer satisfaction when combined with the Kano Model. The Model for measuring customer satisfaction can be used by IKEA and other retailers working in the furniture industry. / Dagens linjära ekonomiska modell har visat sig ohållbar för både ekonomin, miljön och männniskor. Den orsakar bland annat brist på naturresurser, hög belastning på jordens ekosystem, prisfluktuationer på råmaterial och risker i leverantörskedjorna. Allt fler företagsledare, företag, organisationer och beslutsfattare förstår nu att den linjära ekonomiska modellen behöver ändras så att ekonomisk tillväxt frikopplas från råvaruuttag. Ett sätt att uppnå detta är att övergå från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi i vilken materialföden är cirkulära så att produkter går att användas och konsumeras med minimalt råvaruuttag och genererat avfall. En cirkulär ekonomi säkrar materialtillgången, håller nere priserna på råvaror och har mycket lägre belastning på jordens ekosystem. Möbelindustrin är ett exempel på en industri som behöver bli mer cirkulär och som tjänar på att bli det. Anledningen är att möbelindustrin är resursintensiv och har sin största miljöpåverkan under tillverkningsfasen av möblerna. Det råder också konkurrens om trämaterial med den växande sektorn för förnybar energi. Genom att övergå till en cirkulär ekonomi minskar produktionen av möbler eftersom möblerna kan distribueras och säljas fler gånger, materialtillgången säkras och priserna hålls nere. IKEA har redan börjat övergå till en mer cirkulär affärsmodell och utforskar möjligheterna till att erbjuda sina kunder produkt-tjänstesystem så som uthyrning, leasing och delning av möbler och hushållsprodukter. För att IKEA ska kunna optimera cirkuläritet och kundnöjdhet av produkt- tjänstesystem behöver cirkuläritet och kundnöjdhet kunna mätas. Syftet med denna masteruppstats är därför att skapa två modeller för att mäta cirkuläritet och kundnöjdhet av produkt-tjänstesystem hos IKEA globalt. I ett senare projekt kan modellerna komma att utvecklas till ett verktyg för att mäta cirkuläritet och kundnöjdhet av produkt-tjänstesystem. Metoderna som har använts för att skapa modellerna är framför allt literaturstudier om principerna inom cirkulär ekonomi, hur miljöpresetanda och cirkuläritet hos produkt- tjänstesystem kan optimeras, vilka faktorer som påverkar kunders attityder gentemot dessa tjänster samt hur cirkuläritet och kundnöjdhet mäts och utvärderas i dag. Programmet som har använts för att designa modellerna heter Xmind 7. Modellen för att mäta cirkuläritet har även testats med olika hypotetiska produkt-tjänstesystem och blivit granskad av The EllenMacArthur Foundation samt av anställda på IKEA. Modellen för att mäta kundnöjdhet har diskuterats med en forskare vid Lunds Universitet. Samtal med IKEA har även skett kontinuerligt under arbetets gång för godkännande av modellernas utveckling. Modellen för att mäta cirkuläritet innefattar alla principer inom cirkulär ekonomi och visar på relationen mellan produkt-tjänstesystem och teorin inom cirkulär ekonomi och andra relaterade skolor. Modellen är i första hand uformad för att användas under designfasen av ett produkt- tjänstesystem men kan även användas för att mäta cirkuläritet hos existerande tjänster. Modellen är dynamisk vilket innebär att kriterier kan läggas till eller tas bort från modellen utan att dess funktionalitet äventyras. Detta är nödvändigt eftersom Modellen till viss del är produktspecifik. Modellen kan användas av detaljhandlare inom olika branscher och är inte begränsad till företag inom möbelindustrin. Modellen för att mäta kundnöjdhet av produkt-tjänstesystem är baserad på tidigare studier om faktorer som påverkar kunders attityder jäntemot produkt-tjästesystem. Den är också baserad på existerande ramverk som kan användas för att utvärdera kundnöjdhet. I kombination med Kano modellen kan Modellen användas för att mäta och utvärdera kundnöjdhet av produkt- tjänstesystem som innefattar möbler och hushållsprodukter samt hjälpa designers att prioritera vissa attribut hos tjänsten som med säkerhet ökar kundnöjdheten. Utan Kano modellen kan Modellen användas för att för en förståelse för vilka faktorer som positivt kan påverka nöjdhet och acceptans av produk-tjänstesystem som innefattar möbler och hushållaprodukter. Denna Modell är också dynamisk, vilket är nödvändigt för att den ska kunna användas globalt.

<p>För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning.</p><p>Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade.</p><p>Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.</p>