No description available.

No description available.

För att underlätta situationen för småföretag som vill arbeta systematiskt med miljöfrågor har man inom Göteborgs Stad, som ett alternativ till t ex ISO 14001, arbetat fram ett enklare diplomeringsverktyg. Syftet med denna studie är att undersöka hur förutsättningarna ser ut för småföretag att miljödiplomera sig enligt Göteborgs Stads kriterier. Mitt vetenskapliga angreppssätt grundar sig på ett utvärderingsperspektiv som fungerat som grund för övriga metoder. Dessa består i sin tur av erfarenheter och deltagande observationer av diplomeringsprocessen hos ett småföretag samt kvalitativa intervjuer med diplomerade småföretag och Göteborgs Stads miljöförvaltning. Resultaten av studien visar att de konkurrensfördelar som uppstår när man blivit diplomerad är en viktig drivkraft för småföretagen. Resultaten visar också att småföretagen upplever Göteborgs Stads miljödiplomering som ett enkelt och lättarbetat verktyg, ett faktum som underlättar för att miljöarbetet ska kunna bli en integrerad del av verksamheten. Några av de svårigheter som har identifierats med diplomeringsverktyget är företagens tidsbrist under diplomeringsprocessens gång, att de ekonomiska fördelarna kan vara svåra att mäta exakt och olika problem kring det fortlöpande arbetet med att identifiera nya miljöaspekter. Resultaten visar också att flera av de intervjuade företagen känner att det arbetsmaterial som används inte passar det egna företagets verksamhet. En annan aspekt som har studerats är på vilket sätt Göteborgs Stad ger stöd till de småföretag som arbetar med miljödiplomeringen. Det stöd småföretagen får präglas enligt studiens resultat av ett synsätt som går ut på att uppmuntra och peppa företagen, något som tycks vara av mycket stor betydelse för att småföretagen ska känna sig motiverade. Göteborgs Stads miljödiplomering är inte det enda förenklade verktyget som finns för miljöledningsarbete i småföretag och vissa menar att dessa mindre system riskerar att skapa en situation som undergräver trovärdigheten för miljöledningsarbete i stort. Å andra sidan kan man konstatera att förenklade verktyg för miljöledning tycks vara av stor vikt för många småföretag, som utan dessa förenklade verktyg kanske inte skulle kunna åstadkomma miljöförbättringar så lätt. Frågor kring detta behandlas i studiens senare del.

No description available.

No description available.

Sewage sludge is currently being disposed by spreading it out on fields, an action that recycles important nutrients such as phosphorus, but also leads to heavy metal contamination. With impeding regulation changes, possibly making it harder or impossible to keep current practice, waste water treatment plants are reviewing their options. One solution could be mono-incineration with phosphorus recovery. However, to make the sludge have a heating value high enough to avoid support fuel it needs to be thermally dried, which requires large amounts of heat. Moreover, large investments would have to be made, creating a more complex system than the current one. Industrial symbiosis could be the solution for making it both more economically and environmentally sustainable and possible, as it is possible to utilise waste heat for the drying, and collaborating with a waste incineration company to incinerate the sludge. Setting up an industrial symbiosis exchange is not always simple; knowing who benefits from what, and who should pay for what investment can be complicated. Moreover, it is often assumed that industrial symbiosis exchanges are environmentally sustainable, but it is not always the case. To better understand how costs should be allocated, and how exchanges should look to be both economically and environmentally sustainable, the methods life cycle analysis (LCA) and life cycle cost analysis (LCC) are suitable to use, as they allow a full view of the system, which can be broken down into different processes. The aim of this study is to see how LCA and LCC can be used on a planned symbiosis project to assess environmental and economical impacts. The results that were found was that using waste heat instead of primary produced heat was not necessarily better, both economically and environmentally in the categories acidification, eutrophication, and global warming potential. If the drying could take place solely during warmer months, through use of storage, then the heat could be produced through waste incineration, creating electricity to sell and replace marginal electricity. There was no clear cut answer to which scenario was better of the thirteen looked at in this study, as different scenarios were better in different categories, which proved the necessity of doing an LCA and a LCC, or similar methods. Moreover, the larger investments were not always the most profitable, even in the best economical scenario, showing the risk of unequal cost distribution. Similarly, the best scenario to avoid global warming potential involved using storage of dried sludge, increasing emissions for the one responsible for the storage, whilst decreasing emissions for incineration substantially. In summary, performing a LCA and a LCC on a planned symbiosis exchange can both show how different choices affect different categories, and help mitigate risks of uneven distribution of both costs and emissions.

This Paper will focus on identifying, and look at potential ways of quantifying and valuing ecosystem services surrounding the cultivation of macroalgae. More specifically, the kelp species Saccharina latissima in the sea of Skagerrak at the Seafarm project. This paper is based on a literature review and case studies. Many ecosystem services have been identified and they were divided into the same four categories as in the Millennium Ecosystem Assessment report: provisioning, regulating, supporting and cultural services. To maintain a reasonable scope of this paper the most important ecosystem services were chosen. These ecosystem services were: All the provisioning services, climate and atmospheric regulation, regulation and mitigation of eutrophication and recreation and tourism. All the provisioning services, except reproduction of fish, are related to the amount of harvested kelp. The biomass can be quantified as dry weight (DW) with a relationship between DW and wet weight (WW). The method of quantifying climate and atmospheric regulation is in direct relation to the DW of the biomass. The study shows that the carbon sequestration on a cultivation site can be neglected and carbon stored in kelp used as food, fodder and fertilizer is released back into the atmosphere. Biomass used as biofuel prevents fossil fuel usage and should therefore be quantified. Provisioning ecosystem services are best valuated with the onsite valuation method. The carbon fixation value in climate and atmospheric regulation can be estimated with carbon credits and the oxygen production value can be estimated either with the assumption that it equals the carbon fixation value or with the replacement cost method. The value of mitigation of eutrophication can be estimated with CV and the value of recreation and tourism can also be estimated with CV but also with travel cost. / Den här rapporten kommer att fokusera på att identifiera, och titta på potentiella sätt att kvantifiera och värdera ekosystemtjänster kring odling av makroalger. Närmare bestämt kelparten Saccharina latissima i Skagerrak på Seafarm projektet. Många ekosystemtjänster har identifierats och de delades in i fyra kategorier: Försörjande, reglerande, stödjande och kulturella tjänster. För att upprätthålla en rimlig omfattning på projektet valdes de viktigast ekosystemtjänster ut. Dessa ekosystemtjänster var: Alla försörjande tjänster, klimat och atmosfärs reglering, reglering och begränsning av övergödning och rekreation och turism. Samtliga försörjande tjänster utom reproduktion av fisk, är relaterade till mängden skördade kelp. Biomassan kan kvantifieras som torrvikt (DW) med ett förhållande mellan DW och våt vikt (WW). Metoden för att kvantifiera klimat och atmosfär reglering är i direkt förhållande till DW av biomassan. Studien visar att kolbindning på en odlingsplats kan försummas och kol som lagras i kelp och används som livsmedel, foder och gödningsmedel släpps tillbaka ut i atmosfären. Biomassa används som biobränsle förhindrar dock fossil bränsleförbrukningen och bör därför kvantifieras. Försörjande ekosystemtjänster värderas bäst med direkta metoder som “on site valuation”. Kolet lagringens värde i klimat och atmosfär reglering kan uppskattas med utsläppsrätter och syre produktionsvärdet kan uppskattas antingen med antagandet att det är lika mycket värt som koldioxidlagringen eller med ersättningskostnadsmetoden. Värdet av begränsning av övergödning kan uppskattas med CV och värdet för rekreation och turism kan också uppskattas med CV, men också med resekostnadsmetoden.

No description available.

A Distributed Thermal Response Test is a method to determine ground properties such as thermal conductivity. Knowing the thermal properties of the ground is essential for designing and installing ground source heat pump and BTES systems. Knowing more accurate thermal properties can increase the efficiency of heat pumps by up to 20%, thus, contributing to energy efficiency and ultimately to sustainable development. This study introduces a convenient method for thermal response tests using heating cables as the single heat source. Once this new method is developed, it will make the implementation of DTRT techniques more versatile and inexpensive compared to the conventional DTRT, and it will create incentive for more investments in geothermal heat pump systems. This project is experimental in nature, hence, different equipment were tested and analyzed in order to find those that best suit this application. Several equipment such as certain types of heating cables have been tested and proven to be not optimal and some others, such as the selected power regulator, have resulted to be more adequate. The overall design initially proposed at the beginning of this study has been analyzed, modified and improved, and recommendations are given for future development. In conclusion, many obstacles have been overcome from the development process of DTRT with heating cables. A functional DTRT unit that uses heating cables has been built, however, it remains a challenge to improve the design in order to make it suitable for all potential borehole depths and various test requirements. / DTRT (”Fördelat ” termiskt responstest) är en metod som används för att beräkna markens termiska egenskaper såsom förmågan att leda värme. De termiska egenskaperna är av stor vikt när bergvärmepumpar ska installeras och speciellt för system med flera bergvärmepumpar som t.ex BTES. Om dessa egenskaper kan uppmättas med god noggrannhet kan det bidra till att ansenligt öka verkningsgraden för bergvärmepumpar jämfört med om testet inte genomförts, vilket då bidrar till högre energieffektivitet och hållbar utveckling. Detta projekt ämnar att skapa en ny, enklare metod för att utföra att ett termiskt responstest med hjälp utav värmekablar. När denna metod är fullt utvecklad kommer framtida test bli mer flexibla och kan utföras till en lägre kostnad jämfört med konventionella DTRT test. Vilket kommer skapa incitament för att investera i bergvärmepumps applikationer i framtiden. Projektet är experimentellt betonat och en ansenlig mängd tid har lagts på att finna rätt utrustning som passar syftet att finna en ny design för DTRT. Några av de ursprungliga ideerna har förkastats då de visade sig inte uppfylla våra syften, såsom värmekablarna. Däremot var effektregulatorn mer adekvat. Den icke adekvata utrustningen har analyserats och förslag till framtida utveckling ges. Sammanfattningsvis har en del hinder överkommits i utvecklingsprocessen för att realisera DTRT via värmekablar, men arbete återstår och designen bör utvecklas separat för olika borrhål, speciellt kabellängden är av essens.

I dagens globaliserade värld, samt genom urbaniseringen, har livsmedelsproduktionen i många fall upphört att ske i närhet till konsumenten. Detta har inneburit både ett minskat beroende av egen årlig skörd, då denna kan kompenseras av skörd från annat håll i världen, men också till komplexa frågor gällande bland annat etik och produktion av livsmedel som är i linje med den hållbara utvecklingen. Något som är fördelaktigt utifrån hållbarhetssynpunkt är en större konsumtion av fisk, då denna har en lägre påverkan på klimatförändringarna än det röda köttet. I och med en önskad ökad konsumtion av fisk diskuteras en omfördelning av konsumtion av fisk från fångad till odlad. Detta för att minska påverkan på de marina bestånden. Odling av fisk kan ske på diverse sätt. Två vanliga typer av odlingar är kasseodling och odling som använder sig av tekniken RAS, ”Recirculating Aquaculture System”. Kasseodling innebär ett öppet system där fisken odlas i vattendrag, sjöar eller hav medan RAS är ett slutet och kretsloppsbaserat system, ofta landbaserad. Syftet med arbetet var att undersöka odling av fisk utifrån ett hållbarhetsperspektiv, främst den ekologiska hållbarheten, där tekniken RAS jämförs med konventionell odling genom kasse. Förutom detta även involvera framtida perspektiv där en undersökning görs om hur en framtida försörjning av närodlad fisk kan se ut för en stad som Stockholm. Målet för arbetet var alltså att kartlägga dagens fiskesituation, åstadkomma en beskrivning av fiskodlingens för- och nackdelar samt visa på hur produktion av fisk genom RAS kan möta den ökade konsumtionen av fisk. Resultatet av studien visar att en RAS-anläggning har en högre energiförbrukning än en konventionell kasseodling. RAS-tekniken visar på fördelar som en hög kontroll av systemet som leder till exempelvis minskning av användandet av antibiotika. En RAS-odling är även lättplacerad samt tar lite mark i anspråk. Angående det framtida perspektivet genererades olika scenarios utifrån diverse rekommendationer och olika antagande gällande produktionskapaciteter. Det lägsta antalet RAS-anläggningar som behövdes för att möta behovet i Stockholm var 38 stycken, utifrån en produktionskapacitet på 1000 ton per år. En av slutsatserna var att när havsfisket minskar ökar intresset för odling av fisk. Befolkningstillväxten har även en bidragande roll för ökat behov av fisk och därmed också odling av fisk. Utöver detta visar RAS-odlingen på en möjlighet att optimera produktionen utifrån ett kretsloppstänk, vilket kan bidra till utvecklingsmöjligheter samt minimering av miljöpåverkan. Påföljande slutsats var att RAS-anläggningen hade högre energiförbrukning. Vad gäller näringsutsläppen krävs ytterligare utredning med fler mätdata. Denna utredning bör ske under samma förutsättningar och även utföras av tredje part. En vidare undersökning behövs även vad gäller utsläppstillstånden. Vad gäller framtidsscenariot krävs en högre produktionskapacitet för att en del av fiskbehovet i Stockholms län år 2030 ska ha sitt ursprung från RAS-odlingar. Täckande av behovet av fisk genom enbart RAS-anläggningarna anses orimligt. / The food production in today’s globalised world, together with urbanisation, has in many cases ceased to be in connection to the consumer. Not only has this led to a lower dependency on own food production, where harvest from elsewhere in the world can be imported, but also leading towards complex questions regarding ethics and production of food that meets sustainable development. A greater consumption of fish is something that is more advantageous when sustainable development is taken into account, thus fish have much less effect on climate change than red meat. Along with the desired increased consumption of fish a rearrange of the origin, from caught to farmed fish, is also discussed. Less effect on the marine stocks is favourable. There are different ways of farming fish. Two common ways are through farming by bag and the other way is farming with a RAS technique “Recirculating Aquaculture System”. Farming by bags means having an open system where the fish is farmed in watercourses, seas or the ocean, whereas RAS is a closed system that is often cycle based and also land based. The purpose of this report was to study farming of fish from a sustainable development point of view, mainly the ecological sustainability, where RAS is compared to a conventional farm with bags. Besides that, also include a study with a future perspective on how a supply of locally farmed fish may look like for a city like Stockholm in the near future. The aims for this report were therefore to map today’s fish situation, provide a description of the advantages and disadvantages of farmed fish and also to show if a production of fish through RAS is able to meet the increased consumption of fish. The results show that RAS has higher energy consumption than fish farmed by bags. The RAS technique shows benefits of having high control of the system, which leads to, for an example, lower usage of antibiotics. Farms using RAS are also easy to place and claims less land. From different recommendations and also different assumptions, regarding to capacity of production, a future scenario was generated. The lowest amount of farms using RAS, which are able to meet the need of fish in Stockholm, was 38 with a production capacity of 1000 tonnes per year. One of the conclusions was that when the capturing of fish from the ocean decreases the demand from farmed fish increases. The growth of the population is also a contributor to the higher demand of farmed fish. RAS optimises the production by using cycle based thinking, which can contribute to development and a lower impact on the environment. Following conclusion was that RAS had a higher consumption of energy. Regarding the leakage of nutrients, the conclusion was that there is a need for more data and further investigation. This investigation should be completed with the same conditions and also preferably made by a third party. The same thing applies regarding the permission of leaking nutrients. The future perspective shows that a higher production is needed if the demand for fish in Stockholm, by 2030, is to be met by farmed fish with RAS. RAS farms being the only source of fish for the demand in Stockholm is regarded as unreasonable.