One of Sweden’s visions set to be real before 2050 is to replace fossil fuels with renewable energy sources; this could be done partly by using biomass as a substitute. One kind of common energy crop is short-rotation willow coppice (SRWC) which is a fast growing energy crop cultivated by farmers in the agricultural landscape. In this report a SRWC cultivation in Västergörland, Sweden was studied and modelled with CoupModel to evaluate the sustainability in the cultivation, especially focusing on the green house gas balance in the system and eutrophication enhancing substances. One reference case and two different scenarios where modelled and evaluated (with enhanced fertilizing and a different climate) and a brief economic calculation was made for the farmer and the thermal station that buys the SWRC to judge the economic sustainability in the system. The study showed that there are several advantages with SRWC cultivation. In the studied case it was an economically sustainable substitute to fossil fuels, and an economically profitable crop for the farmer. It contributes to a renewable fuel mix and therefore to a reduced climate impact, and it appears to contribute less to eutrophication than traditional agricultural crops. In an area where the SRWC does not restrain food production it might be a sustainable energy source.

Världens resurser är begränsade, däribland infaller alla de konsumtionsvaror som människan behöver för att överleva. En av de absolut mest fundamentala är mat. Matförsörjningen sker till stor del via dagligvaruhandeln. Leverantörsledet till dagligvaruhandeln har en stor klimatpåverkan och är därför viktigt att granska i hållbarhetsrapporterna. Tidigare studier har fokuserat på det interna hållbarhetsarbetet i livsmedelsbolagen. Denna studie särskiljer sig från tidigare studier då fokus har riktats mot att granska livsmedelsbolagens hållbarhetsarbete i leverantörsledet. Det är väsentligt att studera leverantörsledet, dels för att majoriteten av de utsläpp som sker inom en livsmedelskoncern kan härledas till leverantörsledet. En annan väsentlig del är de anställda inom leverantörsledet och deras arbetsvillkor då många av de produkter som tillhandhas av matvarukedjorna importeras från utvecklingsländer. Studien har valt att fokusera på de tre största aktiebolagen inom dagligvaruhandeln. Genom att granska bolagens hållbarhetsredovisningar så har en tematisk analys genomförts där teman som avfallshantering, transport, kemikalier, vatten, djur, förpackningar, löner, etik och hälsa har beaktats. Via den tematiska analysen kan studien konstatera att företagen lägger större vikt kring miljödimensionen i leverantörskedjan än vad de gör kring den sociala dimensionen. Samtliga bolag ställer störst krav på transporter och djurhållning. Studien kan konstatera att det finns en informationsbrist på redovisningen av de anställdas löner i leverantörsledet. Resultatet av rapporten påvisar att bolagen tar väldigt lite ansvar, då bolagen i vissa fall inte beaktar dessa parametrar överhuvudtaget. De är konsekventa när det gäller att följa upp sina mål i de flesta fallen. Axfood hade ett mål som de utlämnade. Studien är dock för kort för att följa huruvida de följer upp sina mål eller inte i många fall. Bolagen är dock sämre på att redovisa hur deras arbete kring målen har gått och progressen. Här utelämnar bolagen information av essentiell betydelse då de inte redovisar hur de ligger till. / The worlds resources are limited, these resources include all the consumption articles that the human needs for survival. One of the core fundamentals is food. Traditionally, the food is gathered in accessible supermarkets. These supermarkets have suppliers that deliver the products to the stores. The supply chain has large impact on the climate. Previous studies have primarily focused on internal sustainability work from these supermarkets. This study distinguishes itself from previous ones, mainly because it focuses on reviewing the supply chain's sustainability work instead of the internal sustainability work. It is necessary to study the sustainability work of the supply chain due to the amount of harm the transportation does to the environment. There is another essential part to study when it comes to the supplier's sustainability work and that is the employees´ working conditions. Since many suppliers' workforce works in tough conditions, often due to the origin of the products, namely developing countries. This study has focused on three of the biggest limited companies in the Swedish food industry, ICA group ltd, Axfood Ltd and Lidl Ltd. By investigating the companies’ sustainability reports a thematic analysis has been done with themes like waste, transportation, chemicals, water, animals. packages, wages, ethics, and health. The thematic analysis can conclude that the companies emphasize the environmental dimension in the supply chain rather than the employees’ work conditions. The companies have the highest requirements when it comes to the transportations and animal husbandry. The study can conclude that there is an information shortage regarding the supply chains employees' work conditions. The companies are generally consistent in evaluating their previous aims in the sustainability reports. Axfood left one aim out. The study is covering a limited time and thus in many cases too short to analyze how the companies follow their own aims in the long term. The companies are, however, generally lacking in presenting the progress and evaluation of the specific aims and often withholds essential information. The result of this paper demonstrates that the companies are not taking enough responsibility for the supply chain's sustainability work.

Freshwater scarcity is an issue with multiple origins, currently affecting a major part of theearths' population. Rapid urbanization, intensive agriculture, people growth and overconsumption leads to stress on freshwater resources; a concern that is expected to increase inthe future due to the impacts of climate change. One of the most acknowledged technologiesto cope with increasing freshwater scarcity in coastal areas is seawater desalination, andcurrently a large-scale desalination project is carried out in Morocco. The project aims toprovide millions of people with drinking water simultaneously as supporting the importantagriculture with irrigation water. In the Souss-Massa region, where the desalination plant isbeing built, water access is closely linked to the economy through agriculture and tourism, aswell as wellbeing for individuals and nature. UN describes the need for effective planning tomeet climate-related and humanitarian threats as urgent and has agreed on the currentSustainable Development Goals in Agenda 2030. This thesis provides a mapping ofinterlinkages between the UN Sustainable Development Goals and the Moroccan desalinationproject. It is aimed to support and facilitate decision making on planning level in order toreach the Sustainable Development Goals. Here evidence in literature is used to identifysynergies and trade-offs between desalination and fulfilment of the SDG targets in the region.In total 46 synergies and 17 trade-offs were identified, and the synergies and trade-offs arepresented in illustrations and text and table form Appendix 1. The identified interlinkages arediscussed based on the result shown in Appendix 1 and the supplementary informationprovided in section 5.1-5.3. / Brist på färskvatten har blivit ett vardagligt problem för en stor del av världens befolkning,och det är en angelägenhet som förväntas öka i framtiden med anledning av fortsatturbanisering, befolkningstillväxt, intensivt jordbruk och överkonsumtion. I framtidenförväntas klimatförändringar förvärra färskvattenbristen ytterligare, och en av åtgärderna föratt stå emot vattenbrist i torra områden är avsaltning av havsvatten. Just nu pågår ett avvärldens största projekt för avsaltning i Marocko. Projektet ämnar förse miljontals människormed dricksvatten och samtidigt tillgodose jordbruket i regionen med vatten för bevattning.Avsaltningsprojektet äger rum i regionen Souss-Massa. Där är vattentillgångarna närakopplat till den regionala ekonomin genom jordbruk och turism, likväl som det ennödvändighet för människor och natur. FN, ihop med många andra aktörer, beskriver behovetför effektiv planering för att möta klimatrelaterade och humanitära hot som "brådskande". Dehar även tagit fram de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Denna rapport innehåller enkartläggning av kopplingar mellan avsaltningsprojektet i Marocko och FN:s hållbarhetsmål.Syftet är att identifiera och kartlägga synergier och kompromisser mellan projektets införandeoch hållbarhetsmålen. Detta för att förenkla interdisciplinär planering för att effektivt nåmålen i Agenda 2030. Totalt är 46 synergier och 17 kompromisser identifierade, utspritt överolika målområden. Synergierna och kompromisserna är presenterade i illustrationer, text ochtabellform och diskuteras baserat på resultatet i Appendix 1 samt kompletterande informationfrån rapporten.

In autumn 2017, a news scandal surfaced in the Latvian media about a potential subsidy scam by the renewable energy generating companies. The scandal bought the attention of the Latvian government towards the renewable energy policy in Latvia with thoughts to research the existing support system and potentially change it to a new one. This situation provided the ground for reviewing the Latvian renewable energy policy in a comparison study with another European Union (EU) member country with an example of a good renewable energy policy implementation. Sweden was selected as the subject for the studies. This study was performed through a qualitative empirical data review, using documents and journal articles as the main information sources. The study has shown that both Sweden and Latvia take a leading position within the EU when it comes to the renewable energy share in the final energy mix regardless of the considerable gap in the quality of governance index that has an impact on the sustainable development of a country. A comparison of Latvian and Swedish policy also shows a difference in the policy consistency and stability. Lack of coherent policy terminology throughout the different authoritative information sources, more frequent policy revisions than in Sweden and general lack of data availability summarizes the situation in Latvia. The research has identified that the main difference between Latvian and Swedish renewable energy policy is the administrative processes surrounding it. In general, it can be said that Sweden has a more transparent system with less bureaucracy whereas in Latvia the process is more complex and therefore is more susceptible to corruption.

Purpose: The purpose of this research is to investigate how companies address sustainability holistically and compare the practical results to theoretical findings. The holistic approach of sustainability includes four dimensions and five corporate system elements.   Methods: For creating the theoretical framework a literature review was executed. Empirical data was gathered from a multiple case study. In total five case companies have been selected and five interviews have been conducted. Furthermore the interview guideline included a small survey. Empirical data was complemented by information from sustainability reports and companies website.   Main findings: Sustainability is partly executed in differently in practical terms compared to theory research. The differences are mainly explained by the unique use of sustainability initiatives, which are adapted to companies circumstances.   Academic contributions: Previously, only a few researchers investigated the combination of initiatives to provide a holistic sustainability approach. Furthermore a lack of practical research in the field of sustainability has been identified. This thesis contributes to close this gap by investigating five case companies regarding the use of multiple initiatives.   Practical implications: Based on the findings a model was created by the authors. By applying this model and using recommended initiatives companies are able to establish a holistic sustainability approach, involving all sustainability dimensions and corporate system elements.   Limitations: The interviews have been translated from German or Dutch into English, which increases the risk of wrong interpretations. Further the interview involved only one representative per company. Additionally the number of small case study companies and case companies from the service sector might limit the generalization of the results.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i kommuner där de inte integrerats.</p><p>Jag har utfört en fallstudie på tre kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.</p><p>Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar.</p><p> </p>

<p>Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.</p>

<p>Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004. Därefter har det skett stora förändringar gällande företagets verksamhet och organisationsstruktur. Syftet med denna uppsats är att, i form av en fallstudie, uppdatera och värdera större delen av företagets miljöaspekter så att de blir aktuella för dagens verksamhet. Uppdateringen har möjliggjort en utvärdering av den miljönytta som ISO 14001 har givit företaget i form av förändrade miljöaspekter under en bestämd tidsperiod. Uppsatsen har även studerat hur ett miljöledningssystem kan effektiviseras.</p><p>Den övergripande slutsatsen är att det inom ett företag som styrs av affärsintressen och som har ökat sin produktion kan redovisa förbättrad miljöprestanda. Dock kan en ökad produktion medföra att produktionsrelaterade miljöaspekter ökar i kvantitet, något som är svårt att påverka. Företaget har genomfört förändringar i sin organisationsstruktur vilket har påverkat miljöledningssystemet negativt då de anställda inte haft tillräcklig kunskap om hur systemet skall anpassas efter den nya strukturen. Organisationsförändringarna har även medfört vissa svårigheter gällande möjligheten att utvärdera den miljönytta som ISO 14001 har givit. För att kunna effektivisera ett miljöledningssystem finns det ett flertal möjligheter. Viktigast enligt denna uppsats är att företagen investerar i att förändra de anställdas attityd kring miljöledningssystem. Något som kan åtgärdas genom att årligen informera, underhålla och aktualisera deras miljökunskap, förståelsen för dagens miljöproblem samt kunskapen om miljöledningssystem. Vad gäller den framtida utvecklingen av miljöledningssystem bör mer forskning bedrivas kring hur miljöledningssystem kan anpassas till förändringar i organisation samt hur miljöledningssystem på bästa sätt kan integreras i företags övriga system och överföras till en rutin i den dagliga verksamheten.</p>

<p>Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet.</p><p>Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag. Det leder i sin tur till förbättringsförslag inför framtida arbete med miljöledningssystemet för att få större efterlevnad och bättre effekt. Studien tittar även på de eventuella affärsmässiga fördelar som miljöledningssystemet kan leda till. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex anställda på Lantmännen Agroetanol AB. Tidigare studier inom området har använts för att jämföra med de resultat som intervjuerna lett fram till.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till genom studien är att inköpsrutinerna är bristfälliga och behöver uppdateras. Den utbildning som genomförts i samband med införandet av miljöledningssystemet har varit bra, men de anställda behöver få information kontinuerligt. Vad gäller frågan om vilka affärsmässiga fördelar som införandet av miljöledningssystemet kan leda till så är min slutsats från mina intervjuer och andra studier på området att företaget troligen kommer spara pengar på en väl fungerande sopsortering, en minskning av vattenförbrukningen och den höga stärkelsehalten i säden. </p>

Miljöarbetet inom svenskt näringsliv har under det senaste decenniet kommit att handla om miljöledningssystem och främst då om den internationella standarden ISO 14001. Syftet med miljöledningssystem är att ge ett strukturerat arbetssätt som leder till ständig förbättring och ökar företags potential att nå miljöförbättringar. Den centrala delen inom ISO 14001 är identifiering och värdering av miljöaspekter. Genom att värdera miljöaspekterna fastställs vilka aspekter som är betydande miljöaspekter och vilka företag bör arbeta med i sitt miljöprogram. SSAB Oxelösund AB certifierades enligt ISO 14001 år 2004. Därefter har det skett stora förändringar gällande företagets verksamhet och organisationsstruktur. Syftet med denna uppsats är att, i form av en fallstudie, uppdatera och värdera större delen av företagets miljöaspekter så att de blir aktuella för dagens verksamhet. Uppdateringen har möjliggjort en utvärdering av den miljönytta som ISO 14001 har givit företaget i form av förändrade miljöaspekter under en bestämd tidsperiod. Uppsatsen har även studerat hur ett miljöledningssystem kan effektiviseras. Den övergripande slutsatsen är att det inom ett företag som styrs av affärsintressen och som har ökat sin produktion kan redovisa förbättrad miljöprestanda. Dock kan en ökad produktion medföra att produktionsrelaterade miljöaspekter ökar i kvantitet, något som är svårt att påverka. Företaget har genomfört förändringar i sin organisationsstruktur vilket har påverkat miljöledningssystemet negativt då de anställda inte haft tillräcklig kunskap om hur systemet skall anpassas efter den nya strukturen. Organisationsförändringarna har även medfört vissa svårigheter gällande möjligheten att utvärdera den miljönytta som ISO 14001 har givit. För att kunna effektivisera ett miljöledningssystem finns det ett flertal möjligheter. Viktigast enligt denna uppsats är att företagen investerar i att förändra de anställdas attityd kring miljöledningssystem. Något som kan åtgärdas genom att årligen informera, underhålla och aktualisera deras miljökunskap, förståelsen för dagens miljöproblem samt kunskapen om miljöledningssystem. Vad gäller den framtida utvecklingen av miljöledningssystem bör mer forskning bedrivas kring hur miljöledningssystem kan anpassas till förändringar i organisation samt hur miljöledningssystem på bästa sätt kan integreras i företags övriga system och överföras till en rutin i den dagliga verksamheten.