Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet. Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag. Det leder i sin tur till förbättringsförslag inför framtida arbete med miljöledningssystemet för att få större efterlevnad och bättre effekt. Studien tittar även på de eventuella affärsmässiga fördelar som miljöledningssystemet kan leda till. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex anställda på Lantmännen Agroetanol AB. Tidigare studier inom området har använts för att jämföra med de resultat som intervjuerna lett fram till. De slutsatser jag kommit fram till genom studien är att inköpsrutinerna är bristfälliga och behöver uppdateras. Den utbildning som genomförts i samband med införandet av miljöledningssystemet har varit bra, men de anställda behöver få information kontinuerligt. Vad gäller frågan om vilka affärsmässiga fördelar som införandet av miljöledningssystemet kan leda till så är min slutsats från mina intervjuer och andra studier på området att företaget troligen kommer spara pengar på en väl fungerande sopsortering, en minskning av vattenförbrukningen och den höga stärkelsehalten i säden.

Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation. Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem. Utbildning har en stor betydelse vid förståelsen av vad ett miljöproblem är och ger även anställda konkreta strategier för att bidraga till en mer hållbar miljö, både som anställd och privat. Det framkommer dock att det är svårt att återkalla allt i minnet efteråt. Motivation och miljö ansågs ha en koppling, men med olika anledningar hur. En respondent ansåg att motivation och miljö inte har någon koppling alls. Intervjuresultat kopplades sedan samman med Maslows behovshierarki och Teorin om inre och yttre motivation och den viktigaste slutsatserna som dras utifrån analysen är att anställda behöver förstå helheten för att en inre motivation skall skapas. Att skapa yttre motivation är ingenting som rekommenderas då det endast motiverar under en kortare tid. Utbildningen har ett stort värde för anställda och ett konrekt tips är att kalla den för ”workshop” istället för utbildning.

Miljöledningssystem är ett verktyg och hjälpmedel som kan användas för att strukturera och systematisera företags eller andra organisationers miljöarbete. Denna uppsats syftar till att utvärdera utvecklingen av miljöledningssystem i Lidköpings kommun för att kunna identifiera styrkor respektive brister i utvecklingsprocessen. Det som undersökts är dels hur miljöledningssystemet utveckltas men också hur anställda generellt upplevt arbetet samt hur engagemanget och kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet varit under processens gång. Utvärderingen har skett genom en utvärderande fallstudiemetodik bestående av intervjuer, dokumentstsudier samt öppna observationer. Resultatet visar att Lidköpings kommun under hela processen haft en stark vilja till att ha ett miljöledningssystem. De har haft en vision för arbetet med däremot har strategin för hur visionen ska genomföras varit otydlig och riktlinjerna för arbetet har ändrats under processens gång. I arbetet med miljöledningssystemet i kommunen har det varit resursbrist på såväl förvaltningsnivå som övergripande nivå. I början av processen saknade arbetet med miljöledningssystem också ledningens aktiva stöd och vid ett flertal tillfällen har kommunen tagit ut segern i förskott. Kunskapen om vad ett arbete med miljöledningssystem innebär för en kommun har vuxit fram under processens gång och anställda i kommunen har genom detta skaffat sig mognad och erfarenhet i miljöledningssystemsarbete. Genom att prova olika tillvägagångssätt så verkar kommunen nu hittat ett sätt och en struktur för arbetet som fungerar bra i Lidköpings kommun. Arbetet med miljöledningssystemet har lett till en ökad miljömedvetenhet hos de anställda och gjort att fler anställda är engagerade och deltar i kommunens miljöarbete. Kommunikationen i arbetet med miljöledningssystemet har ökat och blivit mer strukturerad under processens gång.

<p>Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation.</p><p>Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem. Utbildning har en stor betydelse vid förståelsen av vad ett miljöproblem är och ger även anställda konkreta strategier för att bidraga till en mer hållbar miljö, både som anställd och privat. Det framkommer dock att det är svårt att återkalla allt i minnet efteråt.</p><p>Motivation och miljö ansågs ha en koppling, men med olika anledningar hur. En respondent ansåg att motivation och miljö inte har någon koppling alls. Intervjuresultat kopplades sedan samman med Maslows behovshierarki och Teorin om inre och yttre motivation och den viktigaste slutsatserna som dras utifrån analysen är att anställda behöver förstå helheten för att en inre motivation skall skapas. Att skapa yttre motivation är ingenting som rekommenderas då det endast motiverar under en kortare tid. Utbildningen har ett stort värde för anställda och ett konrekt tips är att kalla den för ”workshop” istället för utbildning.</p>

Climate change is a pressing issue caused by the systematic increase of greenhouse gasses (GHG). One way to avoid higher GHG emissions is through an increased use of public transportation, transitioning society away from the personal automobile. Public transportation is more sustainable than the personal automobile as its emissions per person are less and it takes up significantly less space. Sustainability is defined through the principle-based definition of the Framework for Strategic Sustainable Development (FSSD). This research studied barriers and best practices to the use of public transportation in the South Baltic Sea Region (SBSR), in cooperation with the EU funded InterConnect Project. The research team was able to use the resources of the InterConnect Project for their methods in order to discover perceived barriers and potential best practices and ideas to overcome these barriers through the stakeholder perspective. The research team concludes that by addressing the perceived barriers, a first step towards transitioning society within the SBSR towards more sustainable transportation can be done. As transportation is complex and connected to other systems, the need for a systems perspective and a strategic and collaborative approach was identified. This could be achieved through using the FSSD in the SBSR.

2015 infördes de Förenta Nationerna (FN) 17 globala mål med syfte att skapa en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar värld. Sveriges näringsliv har anammat dessa mål snabbt och arbetar aktivt med dem. Många företag tycks föredra de globala målen framför Sveriges nationella miljömål. Samtidigt har regeringen slagit fast att de svenska miljömålen ska finnas kvar. Relationen till miljömålen upplevs som oklar, enligt regeringen ska de utgöra det ekologiska benet av de globala målen. Myndigheter förespråkar värdet av miljömålen och företag upplever att lagstiftning motiveras utifrån miljömålen. Denna studie syftar till att undersöka hur de två målsystemen skulle kunna integreras på ett sätt så att näringslivet upplever det som effektivt och värdeskapande. För att undersöka detta gjordes analys av interaktionerna mellan de globala målen delmål 12.2 – 12.5 (inom Hållbar konsumtion och produktion) och miljömålen samt intervjuer med företagsrepresentanter. Analysen av interaktioner gjordes enligt sjustegstrappan utvecklad av Nilsson et al. (2016) och studerade huruvida det finns en röd tråd mellan de globala målen och miljömålen – om de strävar åt samma håll. Genom intervjuerna studerades hur företag upplevde de två målsystemen och vilken funktion målsystem har. Resultatet av studien visade att på målnivå korrelerar de globala målen och miljömålen relativt väl. De flesta interaktioner bedömdes som svaga synergier. Inga delmål stod i helhet i konflikt med miljömålen på målnivå. De starkaste synergierna bedömdes vara till En begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet och Levande skogar. Intervjuerna visade dock på konflikter mellan målsystemen på en övergripande nivå, det vill säga i systemens utformning. Att kommunicera två målsystem samtidigt anses inte effektivt av företag och de globala målens helhetsgrepp och globala karaktär föredras. Att de båda målsystemen är utformade på olika sätt innebär att de passar för olika aktörer med olika behov. Om de globala målen och miljömålen strävar åt samma håll, vilket denna studie gör troligt, behöver detta dock inte utgöra en konflikt. Frågan för hur systemen ska kunna integreras kan då snarare fokuseras till hur gränssnittet mellan de två systemen ska utvecklas. Utifrån de förutsättningar som finns idag med nuvarande system skulle en fortsatt kartläggning av interaktioner liknande denna studie kunna bidra till en bättre förståelse för kopplingen mellan de globala målen och miljömålen. Denna kartläggning skulle företrädelsevis delvis kunna göras i workshopformat med representanter från näringsliv och myndigheter. Om miljömålssystemet skulle utvecklas är en möjlighet att införa systemöverskridande indikatorer som också visar på Sveriges tolkning av de globala målen. / In 2015 the United Nations (UN) agreed on 17 Global Goals to create a socially, economically and ecologically sustainable world. The business sector in Sweden has quickly adopted these goals and works actively to achieve them. Many companies seem to prefer the Global Goals over the Environmental Objectives. Meanwhile, the government has decided that the Environmental Objectives will be retained. The relation between the Global Goals and the Swedish Environmental remains undefined; the government has stated that the Environmental Objectives will represent the Swedish implementation of the ecological part of the Global Goals. Governmental agencies promote the Environmental Objectives and the business sector experiences that laws are motivated by the Environmental Objectives. This study aims to investigate how the two goal systems could be integrated to be efficient and value-adding for the business sector. To investigate this, the interactions between the Global Goals targets 12.2 – 12.5 (regarding Responsible Consumption and Production) and the Environmental Objectives were analysed and interviews with business representatives were conducted. The analysis of the interactions followed a model developed by Nilsson et al. (2016) and aimed to find whether there is alignment between the Global Goals and the Environmental Objectives. The interviews aimed to study how business sector experiences the two goal systems and what function a goal system may serve. The result of the study showed that the two goal systems correlate on a goal level. Most interactions between the systems were classified as weak synergies. No interactions were, on goal level, classified as conflicts. Reduced Climate Impact, A Non-Toxic Environment, A Protective Ozone-Layer, Zero Eutrophication, Good Quality Groundwater and Sustainable Forests were considered to have the strongest synergies to the Environmental Objectives. However, there seemed to be conflicts on a general level, i.e. in the structure of the systems, according to the results of the interviews. It was expresses that communicating the two goal systems simultaneously is inefficient and profitless. The global and holistic perspective of the Global Goals was also preferred by the business sector. The fact that the two goal systems are designed differently means that they suit different actors with different demands. However, this does not have to be a problem if two systems strive towards the same direction which seems likely according to the results of this study. The question as to how the two systems could be integrated could then be reformulated to how the intersection between the two systems could be improved. An extended analysis of interactions between all Global Goals and the Environmental could hence be useful for the understanding of the intersection. This mapping could preferably partly be conducted in the form of a workshop with representatives from business sector and governmental agencies. If the Environmental Objectives were to be changed, it would be an opportunity to introduce cross-system indicators that also show the Swedish interpretation of the Global Goals.

För att hantera den ökande befolkningen i världen behöver jordens resurser användas mer effekt vilket till exempel kan göras genom att återvinna material som inte längre fyller någon funktion. Området Urban mining handlar om att frigöra material som inte längre används i den urbana miljön och göra dem tillgängliga för nya produkter. I Sverige förläggs olika typer av infrastruktursystem i marken och när de inte längre används får de vanligtvis ligga kvar. Resursbasen som bland annat urkopplade elkablar utgör har identifierats i tidigare studier som intressant att ta upp i samband med markingrepp, då de innehåller värdefulla metaller. Att förädla malm till ren metall är dessutom mer kostsamt, ur både ekonomiskt och miljömässigt perspektiv, än att återvinna produkter som inte längre används.Studien har omfattat intervjuer med elnätsägaren i Linköping om hur beslut fattas kring elnätets förvaltning samt en praktisk pilotstudie i utvecklingsorten Vikingstad. Personer på olika strategisk nivå intervjuades och styrande dokument som ägardirektiv för verksamheten granskades. Därefter identifierades möjligheter och hinder för att kabelupptagning ska ske i större utsträckning än idag samt vart i den strategiska processen frågan behöver integreras. I Vikingstad var planen att både förnya och förstärka elnätet på sträckor där kablar som skulle kopplas ur låg. Under pilotstudien undersöktes vilka extra moment som upptagningen krävde, vad momenten innebar för kostnader, vilken tid de tog samt vilka intäkter som kabelskrotet genererade.Elnätsägarna regleras av energimarknasinspektionens intäktsram och branchorganisationen Svensk energi har en central roll för ökad och spridd kunskap hos Sveriges elnätsägare. Dessa två intressenter har därför viktiga roller i ställningstagandet om huruvida urkopplade elnätskablar ska tas upp eller ej. Hos elnätsägaren i Linköping är det när beslut tas om vilka förstärknings- eller förnyelseprojekt som ska genomföras som möjligheten till integrering av upptagning av urkopplade kablar bör undersökas. Detta då fallspecifika parametrar som fördelaktig ny sträckning och omkopplingsmöjligheter är avgörande för genomförbarheten. Resultatet från pilotstudien visar att fyra typer av moment är nödvändiga för att ta upp urkopplade kablar: ”schaktning och friläggning”, ”lyfta upp kabel ur schakt”, ”samla ihop kabel och kabelband” samt ”återställning”. Av dessa moment påverkar ”schaktning och friläggning” kostnaderna mest om extra djup krävs och ”lyfta upp kabel ur schakt” är mest kostsamt om det finns många andra system kring kabeln som ska tas upp. Det ekonomiska resultatet visar att tre procent av kostnaderna på sträckorna där kablar togs upp kan allokeras till upptagningen.Slutligen konstateras att fördelar som ökad miljöprestanda och frigjord plats för nya system i marken bör beaktas i större utsträckning hos elnätsägaren. Kostnader och intäkter kan också styras om för att motivera elnätsägarna mer, då upptagningen i dagsläget medför ökade kostnader för dem. För att underlätta budgetering av förstärknings- eller förnyelseprojekt med integrerad kabelupptagning presenteras kostnadsposter för de sammanslagna momenten upptagningen innebär, baserade på olika grundförutsättningar. Exempel på framtida studier för att öka kunskapen om och möjligheterna att ta upp urkopplade kablar är fler pilotstudier för att erhålla ett mer generaliserbart dataunderlag samt att undersöka hur ekonomiska värden av kabelupptagning kan fördelas mer fördelaktigt för elnätsägarna. / Städer som gruvor II

Sammanfattning Inom husbyggnad sker en ständig utveckling i form av nya material och innovativa tekniska lösningar. Viljan att minska vårt koldioxidavtryck är påtaglig i världen. Trä är ett miljövänligt råmaterial och skog är en stor resurstillgång vi har i Sverige. Korslimmat trä är ett massivträ med goda hållfasthetsegenskaper som har gjort det möjligt att bygga större än någonsin tidigare i trä. Syftet med detta projekt var att optimera utformningen av byggnadsstommar i bostadshus med avseende på ekonomisk kostnad och miljöpåverkan uttryckt i koldioxidutsläpp. I denna studie jämfördes två olika bjälklagsutformningar båda med en bärande stomme i korslimmat trä. Jämförelsen skedde utifrån livscykelanalyser och ekonomiska kalkyler. Studien omfattade delen av livscykeln som kallas ”vagga till grind”. Tjockleken för den bärande KL-skivan i denna studie var 230 mm. Bortsett från den skiljde sig bjälklagen både på under- och översidan av skivan. Ena bjälklaget var uppbyggt med ett regelsystem tillverkat av Granab AB. Det andra bjälklaget var uppbyggt med makadam och ett tjockt lager spackel. Det var den väsentliga skillnaden i uppbyggnad av bjälklagen. Konstruktionen skiljde sig även vid anslutningen mellan vägg och bjälklag. För att uppnå Boverkets ljudkraven med Granab-bjälklaget tvingades det placeras en ljudlist längs alla väggar där det ansluter mot bjälklaget. För det bjälklaget med makadam var detta inte nödvändigt för att uppnå ljudkraven vilket enkelt kan förklaras med tyngden av makadam och spackel. I studien användes Östra Station Kvarter A i Umeå som referensobjekt. Detta kvarter ska uppföras av Balticgruppen AB och var under studien fortfarande i projekteringsstadiet. Resultatet av jämförelsen blev att Makadam-bjälklaget hade 22,9 procent lägre ekonomisk kostnad än Granab-bjälklaget. Däremot hade Granab-bjälklaget 9 procent lägre miljöpåverkan. / Abstract In building construction, there is a constant development in new materials and innovative technical solutions. The desire to reduce our carbon footprint is evident in the world and wood is a sustainable raw material. Forests is one of the big resources we have in Sweden. Cross-laminated timber (CLT) is a massive wood with high load-bearing capacity and stiffness has made it possible to build larger than ever before in wood. The question now is how to optimize the use of this environmentally friendly material. In this study, two different floor slabs with a supporting frame in cross-laminated timber were compared. To be able to compare CO2 consumption, Life Cycle Assessment was used and for the costs, economic calculations was built. The study covered part of the life cycle known as "cradle-to-gate". The thickness of the CLT slab was 230 mm. Apart from the slab, the beams differed both above and beneath the slab. One of the floor slabs was constructed with a subfloor system manufactured by Granab AB. The other floor slab was constructed with macadam and a thick layer of putty. That was the significant difference in the construction of the floor slab. There was also a differed connection between the walls and floor slabs. To achieve Boverket sound requirements, an elastic interlayer had to be placed along all the walls where it connects to the floor slab with subfloor system. For the joists with macadam, this was not necessary to achieve the sound requirements, which can easily be explained by the weight of macadam and putty. In the study, Östra Station Kvarter A in Umeå was used as a reference object. These buildings are to be built by Balticgruppen AB and during the study were still in the design stage. As a result of the comparison, the Macadam joists had a 22.9 percent lower economic cost than Granab, while the subfloor system-joists had a 9 percent lower environmental impact.

This thesis investigates how hotels communicate their sustainability efforts to their customers on their websites. As sustainability is becoming more known and more expected, businesses feel more pressure to have sustainable initiatives. However, sustainability has no international standards, meaning that businesses can have quite different ideas of what sustainability entails. Therefore, this study looks into different sustainable initiatives that hotels have. The thesis uses discourse analysis to compare what sustainability issues are addressed and how they are presented on the websites. This is done by comparing six theoretical perspectives: sustainability, marketing, storytelling, implementation, and certification. The study was conducted by investigating the websites of 75 hotels in four different cities across the world: Helsinki, Berlin, Los Angeles, and Wellington. In addition, eight international hotel chains were investigated. The hotels are first compared within countries and, afterwards, the countries are compared with each other. The study finds that the most common sustainable initiatives in hotels are environmental changes within the hotels. Furthermore, it is found that there is a lot of variation between how hotels present their sustainability initiatives. While some hotels present their initiatives clearly, some others only vaguely mention them or hide them away. While many hotels have certification, they do not show the certificates clearly. Furthermore, none of the international chains have certification. The thesis concludes in suggesting a possible future study that would examine how the sustainable initiatives on the websites differ from reality.

Renewable energy and sustainable use of natural resources are two important aspects of sustainable development. Biogas production contributes to this since the gas is considered to be a renewable and non-fossil fuel. In addition, the production of biogas results in a nutrient- rich substance, called digestate. Biogas is produced at large-scale or at farm-level. However, large-scale production is the predominant approach, which means that most biogas techniques available are adapted to large biogas plants. For that reason, there is potential for development of farm-level biogas plants. On behalf of Gunnar Bech, chairman of the innovation group Innovationsverket in Gamleby, a new design of farm-based biogas plants has been studied. The purpose was to examine whether the design has potential to be more optimal than existing farm-based biogas plants with comparable size and capacity. The study was focusing on material consumption and energy efficiency. Initially, an extensive literature review was carried out. The biology of the biogas process and important components of existing farm-based biogas plants are described in the review. Moreover, a model of the new design was constructed. This model comprised of six small digesters, each with a volume of 200 m3, which were placed in a building. The roof of the building was used for a solar power system with the aim to contribute to the heating requirement of the biogas plant. An external heat source in form of a pellets boiler covered the remaining heat demand. Based on this model, the thickness of insulation and the solar power system were dimensioned. Besides, the annual heating demand was calculated. All calculations were performed using the program Matlab and they were based on assumptions and simplifications. In order to evaluate the potential of the new design, similar calculations were made for a reference model, which represented an existing farm-based biogas plant with the same size and capacity. The results showed that the new design required more material compared to the reference model. Depending on the circumstances inside the digesters and the building, the new design required between 170-300 m3 more insulation than the reference model. Furthermore, the results indicated that it is advantageous from an energy point of view to place several small digesters inside an insulated building, provided that solar panels are installed on the roof. This was because the annual contribution from the external heat source decreased due to the solar panels. The results showed that the annual heat generated from the external heat source was 50-70 MWh lower compared to the reference model. However, the study showed that it was not optimal from an energy perspective to mount solar panels on the whole roof surface if the excess heat could not be utilized. On the basis of the results, the conclusion of the study was that the new design has potential to be a sustainable solution for farm-scale biogas production. The results indicated that the emissions of greenhouse gases were greater for the new design during the first years of operation compared to the reference model. On the other hand, the total amount of emissions was lower in a long-term perspective. After about 7 years, the new formation was better from an emission point of view compared to existing farm-based biogas plants. However, more studies are required to determine whether the design can be implemented or not. / Förnybara energikällor och effektivare hushållning av resurser utgör två viktiga byggstenar i riktning mot en hållbar utveckling. Biogasproduktion är en del av detta eftersom biogas betraktas som ett förnybart och icke-fossilt bränsle. Dessutom resulterar produktionen i den näringsrika rötresten biogödsel som möjliggör recirkulering av växtnäring och organiskt material. Biogas kan produceras storskaligt eller på gårdsnivå. Idag är den storskaliga produktionen dominerande vilket medför att dagens tekniker är anpassade till stora biogasanläggningar. Av den anledningen finns det utrymme för utveckling av småskaliga biogasanläggningar på gårdsnivå. På uppdrag av Gunnar Bech, ordförande för Innovationsverket i Gamleby, har en ny utformning för gårdsbaserad biogasproduktion studerats. Syftet var att fastställa om denna utformning kunde göras mer optimal ur ett hållbarhetsperspektiv jämfört med befintliga gårdsbaserade biogasanläggningar av samma storlek och kapacitet. Framförallt studerades den nya utformningen ur material- och energisynpunkt. Inledningsvis genomfördes en omfattande litteraturstudie. I denna beskrivs bland annat biologin bakom biogasprocessen samt de centrala komponenter som förekommer i befintliga gårdsbaserade anläggningar. Därefter konstruerades en modell av den nya utformningen. Denna bestod av sex mindre rötkammare med vardera volymen 200 m3 som placerades i en byggnad vars tak nyttjades för ett solenergisystem. Avsikten med solenergisystemet var att bidra till anläggningens uppvärmningsbehov. Resterande värmebehov täcktes av en extern värmekälla i form av en pelletspanna. Utifrån modellen dimensionerades anläggningens isoleringstjocklekar och solenergisystem. Dessutom beräknades det årliga värmebehovet. Samtliga uträkningar genomfördes i Matlab och baserades på antaganden och förenklingar. För att utvärdera utformningens potential genomfördes motsvarande beräkningar för en referensmodell som representerade en befintlig gårdsbaserad biogasanläggning av samma storlek och kapacitet. Resultaten visade att den studerade utformningen erfordrade mer material än referensanläggningen. Beroende på förhållandena i rötkamrarna och byggnaden krävde den nya utformningen mellan 170-300 m3 mer isolering än referensanläggningen. Vidare indikerade resultaten att det är fördelaktigt ur energisynpunkt att placera flera mindre rötkammare i en isolerad byggnad förutsatt att solfångare installeras på byggnadens tak. Detta berodde på att solfångarna bidrog till att det årliga tillskottet från den externa värmekällan minskade. Resultaten visade att det årliga värmetillskottet var mellan 50-70 MWh lägre för den nya utformningen jämfört med referensanläggningen. Studien visade dock att det inte var optimalt ur energisynpunkt att installera solfångare på hela takytan om överskottsvärmen under sommarhalvåret inte kunde tas om hand. Sammantaget drogs slutsatsen att den nya utformningen har potential till att bli en hållbar lösning för biogasproduktion på gårdsnivå. Resultaten pekade på att utsläppen av växthusgaser var större under de första åren för den nya utformningen jämfört med referensanläggningen. Däremot var de totala utsläppen lägre ur ett långsiktigt perspektiv. Efter omkring 7 år uppskattades den nya utformningen vara bättre utifrån utsläppssynpunkt jämfört med befintliga gårdsbaserade biogasanläggningar. Däremot krävs vidare studier för att fastställa om utformningen är implementerbar eller inte.