I dagens samhälle spelar företag en stor roll, och det förväntas att de ska ta miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Ett begrepp som ofta används för att beskriva företagens samhällsansvar är CSR, även kallat Corporate Social Responsibility. I takt med att CSR har blivit alltmer efterfrågat av företags intressenter, har företag som exempelvis Ericsson börjat producera årliga hållbarhetsrapporter.   Ericsson, som flera gånger har rankats högt av olika organisationer för sitt samhällsarbete, är det företag vars hållbarhetsrapportering analyseras i denna rapport. Fokus ligger på den förändring som skett av budskap och innehåll i deras rapportering mellan år 2000 och år 2012. Det innehåll som har studerats är de tre huvudområdena inom CSR: miljö, socialt och ekonomiskt ansvar och engagemang. Utifrån ett kodningsschema har de nämnda områdenas omfattning beräknats för att se hur dessa har förändrats under perioden. Budskapen i rapporterna har delats upp i fyra huvudbudskap: CSR-åtagande, CSR-påverkan, CSR-motiv och CSR-kongruens.  Med hjälp av ytterligare ett kodningsschema har budskapen studerats för att se hur de fyra budskapskategorierna har förändrats under tidsperioden.    Efter att en innehållsanalys av budskapen och innehållet i Ericssons hållbarhetsrapportering genomförts var det tydligt att båda delarna har förändrats under tidsperioden. Innehållet i CSR-kommunikationen har gått från att endast fokusera på miljö-dimensionen av CSR till att fokusera allt mer på de sociala aspekterna. Inom den sociala dimensionen så har begreppen mångfald och mänskliga rättigheter fått ett allt större fokus på senare år. De mest kommunicerade budskapen har genomgående varit CSR-kongruens och CSR-motiv.

<p>Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen.</p><p>Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: </p><p>Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv?</p><p>Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR.</p><p>Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.</p>

Idag räcker det inte med att ett företag genererar vinst och har överlägsna produkter, nu tas även ansvarstagande och företagets värderingar in i bedömningen. Detta är en fallstudie på Stadium AB med frågeställningen: Vilka är de primära drivkrafterna bakom Stadium AB:s CSR arbete idag och vad blir konsekvenserna av CSR arbetet ur ett varumärkesstärkande perspektiv? Syftet var att få mer förståelse för begreppet CSR och drivkrafterna bakom. Detta gör vi genom att med en kvantitativ metod studera hur Stadium AB arbetar med CSR. Efter jämförelser mellan empiri och teori framkom att Stadium AB:s primära drivkrafter är företagets anställda och kunder. Konsekvenserna av detta är bland annat att ägarna, de anställda och kunderna får en enhetlig bild av vad företaget står för, något som är mycket viktigt och i förlängningen stärker företagets varumärke.

Bakgrund och problem: Företagen har tvingats att redovisa sitt ansvarstagande på senare tid eftersom intressenterna vill erhålla information, på grund av att många intressenter aktivt väljer bort företag som har ett oetiskt agerande. Under 80- och 90- talet förändrades synen på företagens agerande när det handlade om barnarbete, miljöfarlig tillverkning och liknande, i och med detta ställdes det högre krav på det etiska ansvaret och därmed behövde företagen skapa struktur och rutiner för detta, vilket gjordes genom hållbarhetsredovisningen. Den ökade kunskapen och medvetenheten kring hållbarhetsfrågor resulterade i att konsumenter, investerare, arbetssökande, anställda med flera valde hållbara företag och observerade deras värderingar. Detta ledde till aktivt arbete kring hållbarhetsfrågorna. Rättvisefrågor, socialt ansvar och andra syner på företagens ställnings i samhället blir allt mer viktigare på finansmarknaden. Ett viktigt begrepp som används är CSR som står för Corporate Social Responsibillity och behandlar företagens ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvar. Många fondbolag erbjuder etiska fonder och måste därmed erhålla information för att säkerställa att deras fonder följer etiska riktlinjer. Företagens hållbarhetsredovisning kan vara en del av bedömningsunderlaget, dock finns det en risk att företagen försöker förfina bilden av sig själva. För att en utveckling ska åstadkommas krävs det dialoger om företagens hållbarhetsarbete och ägarna bör även ställa krav och påverka företagen för att driva på utvecklingen. Syfte: Syftet är att förklara hur institutionella ägare bedömer företagens hålbarhetsarbete för att säkerställa att deras fonder följer etiska värderingar, samt att jämföra och beskriva relationen mellan hållbarhet och finansiella faktorer. Undersökningen ska även förklara hur de institutionella ägarna använder sig av hållbarhetsredovisningen. Vi vill även identifiera vilka krav som ägarna ställer på företagen, samt hur ägarna påverkar företagen inom hållbarhetsområdet. Studien ska gestalta hur företagen kan utvecklas inom hållbarhet med utgångspunkt från ägarna. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till hur de största fondbolagen i Sverige bedömer företagens hållbarhetsarbete och hållbarhetsredovisning. Valet av institutionella ägare berodde på att allt fler erbjuder etiska fonder till sina kunder eller har etiska riktlinjer. Metod: I vår forskningsansats har vi valt att använda oss av en induktiv ansats då den bäst beskriver hur vi har arbetet under studiens gång. I vår forskningsstrategi utgick vi från den kvalitativa strategin eftersom att våra forskningsfrågor är kvalitativt inriktade och vi betonar respondentens uppfattningar och tolkningar, samt vill även framhäva deras synpunkter kring ämnet. Slutsats: Fondbolagen bedömer företagen genom att använda sig av både positiva och negativa analyser, där etiska kriterier används tillsammans med finansiella. Vi har även observerat att de finansiella kriterierna är dominanta när det gäller fondbolagens analysering av företagen som de väljer att investera i. De utgår från dessa kriterier först, för att sedan komplettera med etiska kriterier. Forskningen gav oss en insyn om att hållbarhetsredovisningen används vid bedömningen av företagens hållbarhetsarbete, dock inte av alla fondbolagen vi talat med, men det anses vara en viktig informationskälla för en del. Tillförlitligheten och kvaliteten varierar men även anses erfarenhet vara det bästa verktyget för trovärdighetsbedömningen. Respondenterna vill inte ställa för höga krav, men ger gärna förslag på hur företagen ska agera. Vi har observerat ett aktivt ägande hos fondbolagen i form av dialoger, samt annan kommunikation mellan fondbolag och företag, allt för att driva på företagens utveckling. Slutligen har vi under forskningens gång observerat olika brister som vi omarbetar till råd för företagen som upprättar hållbarhetsredovisning, eller ska utveckla en sådan.

Problemformulering och syfte: Med den nuvarande konsumtionstakten av konsumenter i dagens samhälle påverkas jorden och klimatet, därmed måste produktföretag ta ett miljömässigt samhällsansvar så kunder kan konsumera hållbart inom planetens gränser. Syftet med denna studie är därför att undersöka och analysera hur IKEA Sverige kommunicerar sina miljömässiga CSR-initiativ. Studien undersöker hur IKEA som produktföretag balanserar deras vinstdrivande kärnverksamhet med att inte bidra till dagens överkonsumtion. Metod och material: I studien används en kvalitativ innehållsanalys med specifikt dataanalys som analysmetod. Materialet består av texter från IKEA:s hållbarhetsrapport och pressmeddelanden från 2020. Huvudresultat: Resultatet visar att IKEA:s CSR-kommunikation till stor del består av envägskommunikation, med inslag av interaktion mellan företaget och konsumenter i olika miljömässiga initiativ. Resultatet visar även på att IKEA:s miljömässiga kommunikation kopplat till företagets CSR-initiativ, fokuserar till stor del på att påverka och förändra konsumenternas konsumtion i en mer hållbar riktning.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för arbetet med Corporate Social Responsibility (CSR) inom e-handeln genom att analysera: Det engagemang som finns för CSR och det ansvar som tas av företag inom e-handeln. Hur kommunikation av CSR används av företagen för att positionera sig och stärka sin image. Vad konsumenter har för syn på CSR inom e-handeln och vad detta har för påverkan på företags arbete kring ämnet. I koppling till detta syfte har följande forskningsfråga formulerats: Vad präglar e-handelsföretags arbete med Corporate Social Responsibility? Vi har valt att göra en kvalitativ studie då vi ville analysera vad företagare, experter och konsumenter inom e-handeln har för erfarenheter och åsikter kring arbetet med CSR. Studien har präglats av en abduktiv ansats där vi har haft ett växelspel mellan teori och empiri. Primärdatan har samlats in genom fyra personliga, semi-struturerade intervjuer samt en strukturerad intervju via mail. Vidare har vi även genomfört två fokusgrupper. Genom vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att det engagemang som finns för CSR inom e-handeln varierar beroende på den bransch företagen befinner sig i. E- handelsföretagen tar ett större socialt ansvar, än ett miljömässigt, då de bidrar till olika sociala projekt i samhället som gynnar företagens intressen och därmed bidrar till goodwill och positiv PR. Problem inom e-handeln, som vi kan notera, är främst de returpolicys som finns i Sverige, missförstånd mellan konsumenter och företagen gällande certifieringar samt brist i e-handelsföretagens CSR-kommunikation mot konsumenterna. Vidare skulle positionering genom CSR kunna stärka företagets varumärkesimage och därmed fungera som ett konkurrensmedel, dock måste företagen uppnå en viss trovärdighet för att möjliggöra detta. / The purpose of this study is to provide a deeper understanding regarding the work of Corporate Social Responsibility (CSR) within e-commerce by analyzing: The commitment towards CSR and the responsibility companies take within e-commerce. How communication of CSR is used by companies to positioning themselves and strengthen their image. What consumers think of CSR within e-commerce and what effects it has on the companies. In addition to the purpose, we have formed the following research question: What characterizes the e-commerce companies work with Corporate Social Responsibility? This study is based on a qualitative research methodology since we wanted to analyze how businessmen, experts and consumers within e-commerce experience and think about CSR. The study has been characterized by an abductive approach where we had an interplay between theory and empirical data. The primary data were collected through four personal, semi-structured interviews and one structured interview by email. Furthermore, we have also conducted two focus groups. Throughout our research process, we have been able to distinguish that the commitment towards CSR within e-commerce varies depending on the industry. E-commerce companies are taking a greater social responsibility than an environmental, as they contribute to various social projects in the community that favor corporate interests and hence contributes to the goodwill and positive PR. Problems in e-commerce, as we note, is mainly the return policies in Sweden, misunderstandings between consumers and companies concerning certifications, and a absence of CSR-communication from e- commerce companies towards consumers. Furthermore, the positioning through CSR can be used to strengthen the company's brand image and thereby act as a competitive advantage. However, companies must achieve a certain credibility to make this possible.

Bakgrund: Skillnaden mellan anställdas och befattningshavares löner är större än tidigare vilket bidrar till en debatt kring VD-ersättning. En hög VD-ersättning kan skapa starka reaktioner hos aktieägare som strävar efter vinstmaximering. Idag är det uppenbart att bolag måste ta hänsyn till det miljömässiga ansvarstagandet vid affärsbeslut, vilket gynnar aktieägaren och genom incitamentsprogram kan det även påverka VD-ersättningen. Eftersom ersättningsstruktur och bolagsstyrning skiljer sig åt mellan länder blir det dessutom centralt att se till varje enskilt land.  Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan bolagets aktiva arbete för ett miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättningen i svenska börsnoterade bolag. Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ forskningsmetod. Data från 131 svenska börsnoterade bolag samlas in och analyseras genom multipel regressionsanalys. Ett förklarande resultat framkommer till följd av hypotesprövning. Slutsats: Studien visar endast ett negativt signifikant samband mellan miljömässigt ansvarstagande och VD-ersättning i form av grundlön. En förklaring skulle kunna vara att grundlön är den mest frekvent använda ersättningstypen i Sverige. Dessutom är miljömässigt ansvarstagande och dess koppling till incitamentsprogram relativt nytt, vilket kan innebära att incitamentsprogrammen ännu inte är fullt utvecklade. Det kan istället tänkas finnas andra icke-monetära ersättningstyper som tillämpas. Studien skulle kunna vara ett argument för att incitamentsprogram ser olika ut i olika länder. Trots studiens resultat är det troligt att monetära incitamentsprogram kopplade till miljömässigt ansvarstagande kommer användas i större utsträckning i framtiden, eftersom miljömässigt ansvar är fördelaktigt för bolagets aktieägare samt att rapporteringen upplevs öka. / Title: The company's active work for environmental responsibility and its impact on Swedishlisted companies' CEO compensation.Background: The difference between employees' and executives' salaries is greater thanbefore, which contributes to a debate about CEO compensation. High CEO compensation cancreate strong reactions from shareholders as they strive for profit maximization. Today,companies must take environmental responsibility into account when making businessdecisions, which benefits the shareholder and affects CEO compensation through incentiveprograms. Since remuneration structure and corporate governance differ between countries, itis central to study each individual country.Purpose: The purpose of the study is to explain the connection between the company's activework for environmental responsibility and CEO compensation in Swedish listed companies.Method: The study has a deductive research approach and a quantitative research method.Data from 131 Swedish listed companies is collected and analyzed through multipleregression analysis. An explanatory result emerges from hypothesis testing.Conclusion: The study only shows a negative significant relationship between environmentalresponsibility and fixed CEO compensation. One explanation could be that fixed salary is themost frequently used type of remuneration in Sweden. In addition, environmentalresponsibility and its connection to incentive programs is relatively new, which means that theprograms may not yet be fully developed. There may be other non-monetary compensationtypes that are applied instead. The study could be an argument that incentive programs aredifferent in different countries. Despite this study’s results, it is likely that monetary incentiveprograms linked to environmental responsibility will be used to a greater extent in the future,since environmental responsibility is beneficial for the company’s shareholders and thatreporting is perceived to increase.

This thesis discusses the concept of Corporate Social Responsibility, which means that companies are taking a voluntary accountability towards the society with a view to improve it. Today's stakeholders and people in general have higher demands and expectations on businesses and its products or services than before. This is driving more and more companies to consider questions like voluntary responsibility so that they can maintain public confidence. Confidence towards the banking sector is particularly important to avoid financial crises. Our study focuses on leadership impact on CSR. We aim to examine whether leaders in major Swedish banks can use their leadership to influence CSR. This study is based on a qualitative research method and the deductive approach was applied. Our primary data was collected through four personal interviews with five respondents. We achieved our purpose by exploring managers'/leaders' attitudes about and interest in CSR. Thereby, we got an insight in whether leaders can create conditions for sustainable development. The four major banks that we have been studying are Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank, all of them located in Halmstad. The result was analyzed based on the concepts of communication, business ethics/values and leadership. The study has demonstrated that leadership possessed by the leaders within major Swedish banks can be used to influence CSR, using three factors: communication, values and transformational leadership. This way, a leader may be able to create a solid base for CSR, increase understanding and also motivate employees' commitment and awareness of CSR.