No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur professionella ser på stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar och hur de uppfattade effekterna av gruppverksamheter. Undersökningen baserades på intervjuer med verksamma gruppledare för barn till missbrukare. Insamlat material har tolkats och jämförts med tidigare forskning på området. Resultatet visar att gruppledare anser att stödgrupper för barn till missbrukande föräldrar är viktigt och ger barnen hopp och tillit i livet. Gruppledaren kan uppfattas som ett verktyg till barnen för att hantera känslor och stress. Efter avslutat program genomförs enklare utvärdering av stödgruppens betydelse, men därefter görs ingen ytterligare uppföljning. Stödgrupper ger enligt gruppledarna en positiv effekt under den tid insatsen pågår, men få genomgripande utvärderingar har genomförts och ytterligare studier behövs för att bekräfta effekt över tid.

Syftet med uppsatsen är att reda på hur självbiografiska böcker avbildar hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar. Fokus ligger på hur det vuxna barnet i sina berättelser beskriver barnets psykiska, fysiska mående och dess beteende. Fokus ligger även på hur barnet framställs skildra sina relationer till andra, respektive hur anknytningen mellan barn och förälder beskrivs eller kan tolkas relaterat till att växa upp med missbrukande föräldrar.   Frågeställningarna är följande: Hur avbildar författare till självbiografiska böcker hur det är att växa upp med missbrukande föräldrar inom områdena; Barnets välbefinnande och känslor, Barnets beteende, respektive hur författaren eventuellt avbildar anknytningen mellan förälder och barn, och barnets relationer till andra   Metoden som används i studien är kvalitativ innehållsanalys av självbiografiska böcker skrivna av nu vuxna barn till missbrukare. Det perspektiv som användes vid förståelsen av materialet är anknytningsteorin.     Studiens resultat visar att gemensamma teman i de självbiografiska böckerna av barnen som vuxit upp med en eller två föräldrar som missbrukar är skildringar av hur deras mående kan tänkas påverkas av förälderns missbruk. Både det psykiska måendet som det fysiska. Exempelvis att barnen i böckerna framställs uttrycka känslor av skam och skuld, och beskrivningar av hur deras fysiska mående påverkas. Exempelvis att de beskriver att de ofta har sömnproblem. Böckerna innehåller även beskrivningar av hur barnens primära behov som mat och hygien åsidosätts till följd av förälderns missbruk. De beskriver även att de ofta får ta ett större ansvar och hur de åsidosätter sina egna behov. Hur barnens relationer till andra ser ut skildras också, till exempel beskrivningar av hur de har svårt att tro att någon vill vara med dem eller kan älska dem. När det gäller anknytningen mellan barnet och föräldern så kan spekulativa tolkningar göras utifrån framställningar i de självbiografiska böckerna, att barnen hypotetiskt sett uttrycker tecken på att ha en otrygg anknytning eller ett desorganiserat anknytningsmönster.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur erfarenheter av att växa upp med minst en förälder som missbrukat alkohol eller droger har påverkat kärleksrelationer i vuxen ålder. Studien är baserad på fem intervjuer med tre kvinnor och två män som under större delen av sin uppväxt bott med en förälder som missbrukat alkohol eller droger. Studiens resultat visar att respondenterna mött ett flertal utmaningar i sina kärleksrelationer i vuxen ålder. Dessa utmaningar har bland annat visat sig bero på låg självkänsla och dåligt självförtroende som av respondenterna beskrivs har utvecklats under uppväxten med deras missbrukande förälder. Resultatet visar även att respondenternas uppväxt påverkat deras val av partner senare i livet, liksom att två av respondenterna som vuxna utvecklat ett medberoende. Likaså tyder resultatet på att det förekommer problem med att uttrycka och förhålla sig till sina känslor, vilket medfört olika utmaningar i respondenternas kärleksrelationer. Studien visar även att respondenternas identitetsutveckling samt en bristande känsla av sammanhang har påverkat valet av kärleksrelationer samt hur dessa relationer utvecklats. Sammantaget visar studien att en uppväxt med en missbrukande förälder kan leda till flera problem med såväl den personliga identitetsutvecklingen som förmågan att inleda och upprätthålla kärleksrelationer senare i livet. Ämnet bör således uppmärksammas för att möjliggöra stödinsatser inriktade på denna målgrupp, med syfte att förbättra barns såväl som vuxnas relationsskapande.

<p>The aim of this essay was to study how the communities work with groups as a support to children with addictive parents, and to increase my understanding of the groups meaning as a support. My main questions have been: How are the child group sessions formed? What kind of experience does the group leaders have regarding their functions? The study is a qualitative investigation that has been turned to prefessionals in the subject area and  is based on 6 interviews and secondary sources. The material has been analyzed from a narrativ theory as well as a salutogent perspective. Research shows that children growing up in an addictive environment often have decreased psychological health and are overrepresented amongst those who developed a future addiction. During the 1990- ies the first groups for children in addicted enviroments developed in Sweden and since then the groups have improved intensely. Reasearch shows that support is an important part for children with addictive parents and those who has managed well in life has had an adult to support and confirm them. All of my interviews worked with children are people too (CAP) as a method but the shape of the groups were formed differently. They showed the importance of meeting with other children in the same situations and rebuilding their self esteem. It was important that the child was aware that the parents addiction wasn´t their fault and nothing they could change. My result clearly shows the importance of the group existence and describes that the children progressivly opened up and could talk about their experiences. The need of the group sessions felt as large but the difficulty lies in how to get the children to enter the group. In the matter of development my interviews wanted the public to be more aware of these problems and let them know that these groups existed.</p><p>Keywords: children, addictive parents, groups, support, professionals perspective</p>

The aim of this essay was to study how the communities work with groups as a support to children with addictive parents, and to increase my understanding of the groups meaning as a support. My main questions have been: How are the child group sessions formed? What kind of experience does the group leaders have regarding their functions? The study is a qualitative investigation that has been turned to prefessionals in the subject area and  is based on 6 interviews and secondary sources. The material has been analyzed from a narrativ theory as well as a salutogent perspective. Research shows that children growing up in an addictive environment often have decreased psychological health and are overrepresented amongst those who developed a future addiction. During the 1990- ies the first groups for children in addicted enviroments developed in Sweden and since then the groups have improved intensely. Reasearch shows that support is an important part for children with addictive parents and those who has managed well in life has had an adult to support and confirm them. All of my interviews worked with children are people too (CAP) as a method but the shape of the groups were formed differently. They showed the importance of meeting with other children in the same situations and rebuilding their self esteem. It was important that the child was aware that the parents addiction wasn´t their fault and nothing they could change. My result clearly shows the importance of the group existence and describes that the children progressivly opened up and could talk about their experiences. The need of the group sessions felt as large but the difficulty lies in how to get the children to enter the group. In the matter of development my interviews wanted the public to be more aware of these problems and let them know that these groups existed. Keywords: children, addictive parents, groups, support, professionals perspective

ABSTRACT The aim for this study is to examine how relatives to children who participated/participate in Youth and family team Sputnik-group, oriented towards support groups for children of substance abusing parents, perceive the work done by the organization. On the basis of this aim three questions were formulated: do the relatives perceive a change in the communication with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives perceive a change in their relationship with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives think that their awareness of substance abuse have changed following the child’s participation in Sputnik’s activities. Previous research, Mead’s perspective, the concept of “groups” and support groups for children, were used to interpret the results. The method consists of a questionnaire which was sent out in 71 copies out of which 40 were returned. Further, staff members of Sputnik were interviewed to provide information about the program. The result of the questionnaire shows that some respondents perceived changes that consisted of an improved and more open communication and relation. Moreover, the majority of the respondents had a positive apprehension of the activity. Even among those who were more negative there was only one who was completely negative towards the whole program. The positive components described by the respondents correspond with the purpose of support groups for children as defined by the literature.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur verksamheter inom missbruks- och be-roendevården i Hallands län arbetar med föräldrar som har missbruksproblematik samt hur de föräldrastödjande insatserna påverkar familjesituationen. För att nå parternas upplevelser och erfarenheter genomförs åtta semistrukturerade djupintervjuer med en hermeneutisk metodolo-gisk utgångspunkt. De teorier och begrepp som används i studien är Max Webers byråkrati, Ole Petter Askheim och Bengt Starrins empowerment, Erving Goffmans dramaturgiska teori samt Thomas Scheff skam, stolthet och sociala band. Studiens resultat visar att verksamheter arbetar med föräldrar med missbruksproblematik på olika vis, och att det inte finns några tydliga struk-turer och riktlinjer mellan kommunerna i hur arbetet med föräldrastödjande insatser ska utföras. Det framkom även att majoriteten av föräldrarna inte har erhållit eller fått tillgång till utlovade föräldrastödjande insatser och de föräldrastödjande insatserna har påverkat familjesituationen på olika vis. / The purpose of this study is to create understanding for how organizations in the Swedish county of Halland works with parents with addiction problems and how the parental support efforts affect the family situation. The method we use to reach both parties' experiences is eight semi-structured in-depth interviews, and the theories and concepts used in the interpretation of the material are Max Weber's bureaucracy theory, Ole Petter Askheim’s and Bengt Starrin’s theory of Empowerment, Erving Goffman's study on role-taking and Thomas Scheff's concepts of shame, guilt and social bond. The results show that organisations have different guidelines and structures of parental support work. A majority of the clients interviewed have not received parental support, but the study also show that the relationship between the support worker and client has a significant role in the support and treatment process and that the parental support efforts have affected the family situation in different ways.