Mobiltelefonen är viktig på individ- och systemnivå men mobiltelefonens roll i skolans värld är inte lika självklar enligt samhällsdebatten och svensk politik. Digitalisering genomsyrar däremot både samhället och skolan vilket visar sig i olika digitaliseringsstrategier med digital kompetens som en gemensam nämnare. Med respekt för mobiltelefonens roll i samhället ämnar den kvalitativa fallstudien undersöka mobiltelefonens roll i skolan genom forskningsfrågan “Vad är lärares uppfattningar om undervisning av digital kompetens kopplad till mobilanvändning?”. Fem intervjuer har genomförts med lärare och materialet har analyserats med teoretisk utgångspunkt i Skolverkets konkretisering av adekvat digital kompetens. Resultatet visar att lärare har gemensamma uppfattningar om att skolan ska ta ett ansvar för undervisning av vissa aspekter av adekvat digital kompetens kopplad till mobilanvändning. Det råder splittrade uppfattningar om hur undervisningen ska genomföras och om mobiltelefonen bör inkluderas i klassrummet.

Det pågår en intensiv debatt idag gällande varför de svenska elevernas skolresultat har försämrats de senaste åren i jämförelse med elever från länder med liknande förutsättningar. I debatten nämns flera olika orsaker, men vanligt förekommande är mobiltelefonens förekomst i de svenska klassrummen och dess eventuella negativa effekter på studiemiljön och hur detta påverkar studieresultaten för framförallt elever i behov av stöd. I detta examensarbete undersöks en skola som infört ett mobilförbud i bland annat i klassrummen och förbudets effekter på lärmiljön samt elever i behov av stöd. I arbetet används kvalitativa intervjuer med elever i behov av stöd, pedagoger och rektor och en fallstudie har gjorts utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där samspelet mellan elever står i fokus för deras inlärning. Resultatet av denna undersökning visar att informanterna är överens om att mobilförbudet har lett till en förbättrad arbetsmiljö för både pedagoger och elever samt att eleverna lättare kan koncentrera sig på skolarbetet sedan mobilerna förbjöds i klassrummen. Dock finns det även negativa effekter såsom att vissa lärare som vill använda ny teknik i klassrummen anser sig hämmade av förbudet och att vissa informanter anser att ett förbud i sig självt inte förbereder eleverna på en verklighet utanför skolan, där det inte finns mobilförbud utan där det krävs att eleverna hanterar detta själva på ett korrekt sätt.

Bakgrund: Samhällets digitalisering och utbredningen av sociala medier har under de senaste 20 åren ökat. Parallellt har införandet av IT-stöd i skolor och utvecklingen av digitala samhällstjänster skapat ett behov att undersöka om en reglering av användandet krävs. Tidigare forskning har undersökt vilken påverkan mobiltelefoner och dess användning på sociala medier har på människor, framförallt ungdomar. Forskningen har mest varit inriktad på de psykologiska faktorer användandet för med sig. Restriktioner återfinns i skolor och debatten pågår om ett mobilförbud ska införas i skolorna. Det finns mobilförbud kopplat till bilkörning och inom sjukvården är förbudet kopplat till medicinsk utrustning som påverkas av elektriska fält. Försvarsmakten har ett mobilförbud kopplat till värnpliktstjänstgöring men vilken påverkan det har på de ungdomar som rycker in är ett relativt obeforskat område. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur svenska värnpliktiga ungdomar upplever att deras tillvaro påverkas av Försvarsmaktens mobiltelefonförbud.Metod: En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och 16 värnpliktiga indelade i tre fokusgrupper intervjuades. Intervjuerna spelades in och transkriberades, därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen av resultatet gav att omställningen från fri tillgång till mobiltelefon till ett mobilförbud upplevdes som jobbig, framförallt den första tiden av värnplikten. Långa dagar, ett högt tempo och att ha lämnat en tillvaro med en trygg kontext upplevdes påtaglig. För många ungdomar innebär värnplikten även resor till andra orter, nya intryck och att lära känna främmande människor i en begränsad och reglerad tillvaro. Det framkom även att efter anpassning till den militära tillvaron med mindre fritid, både kvällar och helger reglerar en del användandet av mobiltelefonen och det förefaller som att en prioritering sker.Slutsats: De två viktigaste slutsatserna är för det första att de värnpliktiga upplever en liten möjlighet att påverka sin tillvaro. Genom att medvetet beakta människans psykologiska grundbehov kan Försvarsmakten troligen skapa bättre förutsättningar för de värnpliktiga under den inledande delen av värnplikten. Det kan möjligen minska deras jobbiga upplevelser. För det andra tenderar kvalitén i kontakten med vänner och anhöriga att öka vilket tyder på ett fokus att vidmakthålla det sociala nätverket som betyder något. En gallring av meningslöst mobilanvändande sker. Möjligen har mobilförbudet framtvingat detta. Tidigare forskning kring rädslan att missa händelser eller att hamna utanför beskriver till del hur denna förändring sker och den inverkan det får. / Background: The digitalization of society and the spread of social media have increased in parallel over the past 20 years. The introduction of IT support in schools and the development of digital social services have created a need to investigate whether a regulation of the use is required. Previous research has investigated the impact of mobile phones and its use on social media on people, especially young people. The research has mostly focused on the psychological factors that use brings. Restrictions are found in schools and the debate is ongoing on whether a mobile ban should be introduced in schools. There are mobile phone bans linked to driving and in healthcare the ban is linked to medical equipment that is affected by electric fields. The Swedish Armed Forces have a mobile ban linked to conscription, but the impact it has on the young people who step in is a relatively unexplored area. Aim: The aim of the study was to investigate how Swedish conscripted young people feel that their lives are affected by the Swedish Armed Forces' mobile phone ban.Method: A qualitative method with an inductive approach was chosen and 16 conscripts divided into three focus groups were interviewed. The interviews were recorded and transcribed, after which a qualitative content analysis was carried out.Results: The analysis of the result gave that the transition from free access to a mobile phone to a mobile ban was perceived as difficult, especially the first period of conscription. Long days, a fast pace and having left an existence with a safe context were felt tangible. For many young people, military service also means trips to other places, new impressions and getting to know strangers in a limited and regulated existence. It also emerged that after adapting to the military life with less free time, both evenings and weekends, some regulate the use of the mobile phone and it seems that a priority is taking place.Conclusion: The two most important conclusions are, firstly, that conscripts experience a small opportunity to influence their lives. By consciously considering the basic psychological needs of the human being, the Armed Forces can probably create better conditions for conscripts during the initial part of conscription. It could possibly reduce their difficult experiences. Secondly, the quality of contact with friends and relatives tends to increase, suggesting a focus on maintaining the social network that matters. A thinning of meaningless mobile use is taking place. Possibly the mobile ban has forced this. Previous research on the fear of missing events or being left out describes in part how this change occurs and the impact it has.

Idag är smartphonen ett redskap och verktyg som vi använder oss av varje dag. Smartphones används till allt möjligt, allt ifrån att ringa samtal till att dela med oss av våra liv via sociala medier till att spela spel. Smartphonen är utan tvekan en viktig del av våra liv och kommer förmodligen inte bli mindre viktig med tiden.   Nu har en skola gått ut och öppet sagt att de förbjuder smartphones under lektionstid. Med motiveringen att eleverna blir för stressade av sin smartphone. Detta är ett stort steg att ta och frågan är om det är rätt beslut. Syftet med denna studie är att utforska och beskriva vilka argument som ligger bakom att skolor väljer att förbjuda smartphones på lektionstid.     För att göra det möjligt för oss att besvara syftet har vi använt oss av en deduktiv ansats och en kvalitativ datainsamling som består av en kvalitativ innehållsanalys på svensk dagspress och personintervjuer.   Resultatet av denna studie visar att åsikterna kring mobilförbud skiljer sig både bland respondenterna men även i den kvalitativa innehållsanalysen. Lärare hanterar mobilförbud olika och åsikterna kring detta är delade. En slutsats som tas upp är att idag är det upp till lärarna själva att bestämma hur de vill göra i sitt klassrum, men att centrala riktlinjer behöver bestämmas.   Nyckelord: Mobilförbud, Smartphone beroende, Skola, Smartphones i vardagen, Smartphones i skolan. / Smartphones is a tool that we use everyday. Smartphones is being used for all kinds of different things, from making calls, to sharing our lives thru social media, to playing games. Smartphones is a without a doubt an important part of our lives and it´s not likely to become any less important.   Now a school has openly released a statement that says they are prohibiting smartphones during classes. With the argument that the students becomes to stressed by their smartphone. This is a big step to take and the question is if it´s the right decision. The purpose of this study is to examine and describe what the underlying arguments are for the school to forbid smartphones during classes.   To make it possible for us to achive the purpose of this study we have choosen to use an deductive approach and a qualitative method for gathering our data. An qualitaitve content analysis on swedish daily press and personal interviews are the methods that have been conducted.   The result of this study shows that the views regarding smartphone ban is different both among the respondants, but also in the qualitative content analysis. Teachers handle smartphone ban different and the views regarding this are different. One conclusion which is brought up is that it´s up to the teachers themselfs to decide how they want to handle their classroom, but central guidelines will need to be decided.   Keywords: Mobile phone prohibition, Smartphone addiction, School, Smartphones in everyday life, Smarthpones in school.