Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

No description available.

No description available.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Den här rapporten presenterar processen och resultatet av mitt examesarbete i Industridesign på bachelor-nivå vid Umeå Institute of Design. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för att ladda mobiltelefoner i offentliga miljöer som flygplatser och tågstationer.  Tänk dig in i scenariot att du är på flygplatsen, ditt flyg är försenat, du har slut på batteri i mobiltelefonen, du har glömt laddaren till telefonen hemma och du är dålig på att komma ihåg telefonnummer. Du ska träffa den du älskar när flyget landar, hur ska du lyckas med detta? Genom att använda mig av en kreativ designprocess har jag lyckats lösa problemet för framtida användare samt tillmötesgått önskemål från min samarbetspartner.  Projektet genomfördes under vårterminen 2013 och resulterade i en fullskalemodell, muntlig presentation, diskussion, argumentation och den här rapporten.

Denna studie grundar sig på en undersökning av hur 58 gymnasieelevers arbetsförmåga påverkades av exponering för dels ett traditionellt samtal mellan två personer och dels ett mobiltelefonsamtal. Utifrån teorier om den proaktiva hjärnan och det resursmässigt begränsade korttidsminnet utformades studiens huvudsakliga hypoteser; att mobilsamtal stör mer än vanliga samtal samt att denna distraktion blir mer påtaglig då försökspersonen utför uppgifter av mer komplex karaktär. Resultaten visade sig ge stöd åt hypotesen att mobiltelefonsamtal distraherar personer i högre utsträckning än vad traditionella samtal gör. Studien kunde dock inte påvisa att denna distraktion blir mer tydlig då personer utför mer komplexa uppgifter även om resultatet hade en tendens att gå i den riktningen. Författaren menar att studier likt denna ger ett viktigt vetenskapligt inlägg till debatten om hur öppna kontorslandskap (där de anställda ständigt exponeras för kollegors samtal) påverkar människors arbetsprestationer.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för ungdomars syn på fotografi. I och med att många ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar. Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet. Bilderna kan fungera som bekräftelser på vad man själv gillar, vilka ens kompisar är, var man varit, hur man själv ser ut, eller vem man är. Mobilkameran är ett medel för att stärka vänskapsbanden, få perspektiv på sig själv och för att högtidhålla festliga sammanhang. Det är en lustfylld praktik som sällan läses utifrån estetiska kvaliteter. I min gestaltande del har jag slutligen använt mig av alla de bilder som jag själv tagit med en kameramobil och som inte var tänkta för det ändamålet. Det som har varit en process och del av min metod och empiri har nu med en undersökande intention blivit föremål för min gestaltning. Jag vill med dessa små bilder, och frånvaron av vissa, belysa den självbiografiska berättelsen som ständig och reviderbar. Gestaltningen visar på hur användningen av kameramobilen kan se ut. Den lyfter bl.a. upp de vanligast förekommande motiven, känslan av avspändhet och de personliga banden. Mängden och utformningen visar flödet. / BI/Media

Bakgrund: Användning av mobiltelefoner har blivit vanligt inom sjukvården. Studier är utförda för att undersöka mobiltelefonernas för- och nackdelar. Ett område är hygien relaterat till användning av mobiltelefoner inom sjukvården. Syfte: Att beskriva i vilken omfattning, och med vilka mikroorganismer, mobiltelefoner som användes av sjukvårdspersonal var kontaminerade. Samt att redogöra för forskarnas datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie, med sjutton kvantitativa artiklar. Sökningar gjordes i Pubmed och Cinahl. Sökorden var; mobile phone, cell phone, healthcare infection, bacteria, microorganisms, pathogens. Resultaten samanställdes, och presenterades i kategorier som relaterade till syftet. Resultat: Resultatet visade att flertalet undersökta mobiltelefoner var kontaminerade med olika typer av mikroorganismer. Koagulasnegativa stafylokocker var vanligast, och övriga bakterier förekom i olika grad. Åtta studier redovisade förekomst av resistenta bakterier. Två studier visade förekomst av virus, och en studie redovisade Candida kontaminering av mobiltelefoner. Metodgranskningen visade att provtagningarna hade gått till på olika vis i de inkluderade studierna, olika provtagningsmaterial hade använts, och att forskarna beskrev metoderna olika. Slutsatser: En stor andel av mobiltelefonerna var kontaminerade med olika typer av mikroorganismer. Mobiltelefoner skulle kunna vara en potentiell risk vid smittspridning inom sjukvården. Desinfektion av mobiltelefoner, och noggrann handhygien i samband med telefonanvändning, borde kunna ses som lämpliga åtgärder. Ytterligare forskning skulle behövas inom området. Nyckelord: mobiltelefoner, sjukvårdspersonal, kontaminering, mikroorganismer, bakterier. / Background: The use of mobile phones has become widespread in the health care system. Studies have been conducted to examine mobile phones pros and cons within the health care system. One of the examined areas is hygiene related to the use of mobile phones. Objective: To describe the extent to which cell phones used by healthcare professionals have been shown to be contaminated, and to describe the types of micro-organisms. To give a description of the scientists ' data collection method. Method: Descriptive literature review, with 17 quantitative articles. Searches were made in Pubmed and Cinahl. The search words were; mobile phone, cell phone, healthcare infection, bacteria, microorganisms, pathogens. The result was presented in categories that are related to the purpose. Results: The results showed that the majority of included mobile phones were contaminated with various types of micro-organisms. Coagulase-negative staphylococci was most common, and other bacteria existed in varying degrees. Eight studies reported the presence of resistant bacteria. Two studies showed the presence of the virus, and one study reported Candida contamination of cell phones. The methodology review showed that the samples had gone to in various ways in the included studies, various sampling materials had been used, and that the researchers described the methods different. Conclusions: A large percentage of mobile phones were contaminated with various types of micro-organisms. Mobile phones could be a potential risk of infection in healthcare settings. Disinfection of mobile phones, and thorough hand hygiene associated with phone use, should be seen as the appropriate action. Further research would be needed in the area. Keywords: mobile phones, healthcare professionals, contamination, micro-organisms, bacteria.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka vad det betyder för gymnasie-ungdomar att ha mobiltelefoner, hur telefonen påverkar premisserna för dem att skapa sin identitet och orientera sig i sin vardag, hur de förhåller sig till privatliv och nätet samt vilka gemenskaper som blir tillgängliga via mobiltelefonen. Materialet består av en observation, sju kvalitativa intervjuer och fyra självreflekterande dagböcker som jag analyserat med hjälp av begreppen identitet och performativitet. I uppsatsen analyseras ungdomars upplevelse kring sitt privatliv på nätet och hur de lägger upp en selektiv bild av sig själva. Vidare analyseras hur ungdomar skapar strategier för att hålla sitt liv på internet dolt för vuxna i deras närhet och andra personer de inte vill ska ha tillgång till materialet de lägger upp. Här diskuterar jag också den dubbla stressen som ungdomar känner av att vara konstant nåbara men också rädda för att missa något. Uppsatsen belyser också gemenskaper på nätet och hur mobiltelefonen är en förutsättning för att unga ska kunna umgås med varandra. Här beskrivs även telefonen som ett socialt skydd, som kan hjälpa att undvika jobbiga situationer. Slutligen diskuteras hur ungdomarna skapar distans till vuxna genom att aktivt välja andra plattformar att röra sig på.

<p><strong><p>Abstract</p><p>Syftet med studien är att få fördjupad kunskap i elevers användande av skriftspråket och hur ny teknik gör det möjligt att vidga språket. Studien är kvalitativ och är en jämförelse av elevers uppsatser i de nationella proven i svenska 1999 och 2010. Vi har sökt efter likheter och skillnader i 44 uppsatser, samt kategoriserat och analyserat olika delar av chatt- och SMSspråket. Detta resultat har vi sedan redovisat i löpande text, med citat ifrån elevernas texter för att öka förståelsen hos läsaren samt sätta in orden i en kontext. Resultatet av undersökningen visar att det fanns spår av chatt- och SMSspråk redan 1999 men att i vissa hänseenden skiljer det sig från de spår vi kan finna i 2010 års texter. Eleverna klarar bra att skilja sitt vardagsspråk, det vill säga det språk de använder på fritiden när de chattar och skickar SMS från det språk de använder i skolan när de skriver formella texter som till exempel nationella prov.</p></strong></p>