Syftet med studien är att undersöka hur fem verksamma lärare i årskurs 1-3 använder läsförståelsestrategier i sin undervisning för att utveckla elevers läsförståelse. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar: Vilka läs-förståelsestrategier används av lärarna? I vilka undervisningskontexter används läsförståelse-strategier? Vad anser lärarna vara särskilt viktigt i arbetet med läsförståelsestrategier? Studien är av kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har genomförts. Informanterna i studien är fem behöriga lärare, verksamma i minst tre år i årskurs 1-3. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats noggrant. Resultatet i studien visar att lärarna använder sig av Läsfixarna som är hämtade ur materialet En läsande klass. Lärarna arbetar varierat med läsförståelsestrategier i undervisningen. De arbetar med högläsning, läsläxa, boksamtal, läsgrupper och ämnesintegrerad läsförståelse. Lärarna anser att diskussion och samtal, stöttning och vägledning, varierade arbetsformer, börja i tid, motivation och repetition är viktiga faktorer i arbetet med läsförståelsestrategier. / The aim of the study is to examine how five active teachers in grades 1-3 use reading comprehension strategies in their teaching to develop students’ reading comprehension. Based on the aim, three questions were formulated: What different reading comprehension strategies are used by the teachers? In which teaching context are reading comprehension strategies used? What do the teachers regard as important in the work on reading comprehension strategies? The study is based on a qualitative method where semi-structured interviews have been conducted. The informants in the study are five qualified teachers, active for at least three years in grades 1-3. The collected material has been transcribed and analyzed from a sociocultural perspective. The result of the study shows that teachers use ”Läsfixarna” which is a part of the material ”En läsande klass”. The teachers work in various ways with reading comprehension strategies. They use reading aloud, homework focusing on reading comprehension and reading, book discussions, reading groups and reading comprehension in various school subjects. The teachers believe that discussion and dialogue, scaffolding and guidance, varied working methods, starting in time, motivation and repetition are important factors while working with reading comprehension strategies.

The current study aimed to develop a model of reading comprehension for children in middle primary school. As part of this overall aim there was a particular focus on the contribution of different types of memory to reading comprehension. The variables selected for consideration were identified from the child and adult literature and were of three types: word reading, language, and memory. The sample comprised 180 primary school children in grades 3-5 recruited from two primary schools. Their ages ranged from 8 years 7 months to 11 years 11 months. The reading comprehension measure was in a multiple-choice format with the text available when answering the questions. The five word reading measures were phonological recoding, orthographic processing, text reading accuracy, text reading speed, and a measure of exposure to print and reading experience. It is recognised that, although exposure to print is closely associated with word reading skills, it is not a direct measure of word reading. The language measures were oral comprehension, receptive vocabulary and receptive grammatical skills. The memory measures included measures of verbal and visuospatial short-term memory, measures of verbal and visuospatial working memory, a measure of the ability to inhibit irrelevant information from working memory and a measure of longer term verbal learning and retrieval. Correlational and hierachical multiple regression analyses were used to extrapolate the relationships between and among these variables. The results revealed that, after controlling for age and general intellectual ability, the word reading and the language variables had a much stronger relationship with reading comprehension than the memory variables. The strongest independent predictors of reading comprehension were orthographic processing and oral comprehension. An additive combination of these two variables provided a more parsimonious model of reading comprehension than other models under consideration. It was concluded that for the age range in this study, language and word reading skills are the main predictors of reading comprehension and that the different types of memory do not make major contributions to reading comprehension.

Läsförståelse är viktigt för att klara sig i ett kunskapssamhälle som bygger på skriftspråklig kompetens (Bråten, 2008a). Det senaste resultatet i Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 visar att svenska elever är svagare i att tolka och värdera texter jämfört med andra länder (Skolverket, 2017b).   Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med läsförståelsestrategier i svenskundervisningen för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs 1–3. Frågeställningarna för undersökningen är: Vilka läsförståelsestrategier används? I vilka sammanhang används läsförståelsestrategier? Hur främjas elevers läsförståelse med hjälp av läsförståelsestrategier? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. En kvalitativ metod har använts och semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material till studien.   Resultatet visar att lärare undervisar i läsförståelse och läsförståelsestrategier på flera olika sätt såsom läsfixare från materialet En läsande klass, högläsning, läsläxa och genom samtal och frågor. Slutsatsen är att lärarna betonar modellering, stöttning och repetition som viktigt för att elever ska bli mer säkra i sin egen användning av läsförståelsestrategier och därmed utveckla sin läsförståelse. Att börja tidigt och att variera sina arbetssätt ses också som positivt hos lärarna. / Reading comprehension is important for coping with a society whose knowledge is based on written language skills (Bråten, 2008a). The latest result in Progress in the International Reading Literacy Study (PIRLS) 2016 shows that Swedish students are weaker in interpreting and evaluating texts compared to other countries. The aim of the study is to investigate how teachers work with reading comprehension strategies in Swedish teaching to develop students’ reading comprehension in grades 1-3. Questions for the survey are: What reading comprehension strategies are used? In what context are reading comprehension strategies used? How does students’ reading comprehension develop with the help of reading comprehension strategies? The study is based on a socio-cultural perspective. A qualitative method has been used and semi-structured interviews have been conducted to collect the material for the study. The result shows that teachers teach reading comprehension and reading comprehension strategies in several ways such as “läsfixare” from the material A Reading Class, reading aloud, reading homework and through conversations and questions. The conclusion is that the teachers emphasize modeling, support and rehearsal as important in order for students to become more secure in their own use of reading comprehension strategies and thereby develop their reading understanding. Starting early and varying their working methods is also seen as positive by the teachers.