Syftet var att undersöka individers motivation till och upplevelse av motion, vad som leder till avbrott i ett motionsprogram, upplevda hinder till motion, vilka strategier de som upprätthåller sina motionsvanor använder för att överkomma dessa hinder samt om de använder målsättningar för sitt motionerande. Bakgrundsvariablerna var kön, ålder, erfarenhet, träningsfrekvens och barndomshistorik. Ett kvantitativt formulär delades ut vid olika träningsanläggningar och arbetsplatser. Försökspersonerna (N = 166) var: Män (N = 100) och Kvinnor (N = 66), Yngre Vuxna 16 - 29 år (N = 82), Medelålders 30 - 44 år (N = 56) och Äldre Vuxna 45 - 66 år (N = 27), Nybörjare (N = 24) och Erfarna (N = 142), Lågaktiva (N = 81) och Högaktiva (N = 85), Aktiva (N = 82) och Inaktiva föräldrar (N = 84) samt Aktiva (N = 134) eller Icke Aktiva (N = 32) i organiserad barn/ungdomsidrott under uppväxten. Det vanligaste motivet till att träna var att förbättra konditionen och den vanligaste upplevelsen var att träning var ett verktyg till att hålla sig i form. Det högst rankade hindret till träning var stress/tidsbrist och den vanligaste strategin för att övervinna hinder var tanken på känslan efteråt.

No description available.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka coachingens effekter i en matchsituation i judo. Frågeställningar:  Hur kan coaching leda till resultatförbättring i en matchsituation i judo?  Hur kan coaching öka motivationen hos en person i en matchsituation i judo? Metod Denna studie har en kvalititativ ansats och jag har använt intervjuer och observationer. Sammanlagt är det fem personer som deltagit i denna studie varav fyra har fått vara med om matchliknande situationer. Jag har då observerat matcherna och sedan intervjuat personerna. Resultat Resultatet visar att coaching kan öka motivationen samt leda till resultatförbättring i matchsituationer i judo. Slutsats Av studiens resultat har jag dragit slutsatsen att med coaching ökas motivationen hos utövaren. Coaching verkar även förbättra resultatet för utövaren. Då de med coaching vann sina matcher medan de som var utan coaching förlorade sina matcher. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2011</p>

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjustudier undersöka vad lärare uppfattar kan vara orsaken till att en del elever tappar lust och motivation till matematiken, om lärarens egen inställning påverkar eleverna, samt hur lärare uppfattar att lärare kan undervisa för att främja elevers lust och motivation till matematikämnet. Denna studie utgår från forskningsmetoden fenomenografi som går ut på att finna olika uppfattningar hos ett fenomen. Genom resultatet av denna studie framkommer det att det handlar om att skapa ett varierande lärande för eleverna och att eleverna får konkreta mål att arbeta mot. Lärarna i studien är alla överens om att den inställning läraren har till matematikämnet med stor möjlighet kommer att spegla av sig på eleverna och menar att det är viktigt att läraren går in med attityden att matematik är roligt och viktigt. De slutsatser som kan dras av detta resultat är att det är viktigt att läraren kontinuerligt granskar sin egen syn på ämnet och att läraren individanpassar undervisningen så att alla elever får möjlighet att känna lust och motivation för matematiken.

Fastighetsmäklare arbetar med en provisionsbaserad lön där den som presterar bäst även tjänar mest. Det är ett yrke med hård konkurrens och långa arbetsdagar. Ändå finns det 6000 registrerade fastighetsmäklare i Sverige. Syftet med studien var att undersöka vad som leder till motivation och arbetstillfredsställelse bland fastighetsmäklare.  Den här kvalitativa studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta fastighetsmäklare från fastighetsmäklarbyråer i Stockholm med omnejd. Teoretisk utgångspunkt i studien är Herzbergs tvåfaktorteori (2010) samt McClellands motivationsteori (2009). En tematisk analys av intervjudata gjordes för motivation respektive arbetstillfredsställelse. Resultatet visade att feedback/bekräftelse tillsammans med behovet att prestera var en gemensam nämnare för vad i arbetet som motiverade deltagarna samt vad i arbetet som ledde till arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredställelsen påverkades av i vilken utsträckning deltagarna fick bekräftelse och feedback, hur privatlivet påverkades samt resultatet av arbetet. För att motiveras i arbetet ställde deltagarna krav på feedback, bekräftelse, belöning, lön och eget ansvar.

Belöningssystem används av många företag i syfte att rekrytera och behålla kompetent personal. Humankapital har blivit allt viktigare inom företag, därmed har det blivit allt viktigare att motivera anställda att arbeta i enlighet med företagets övergripande mål. En del forskning visar att belöningssystemet har positiv effekt på motivationen. Bankernas belöningssystem, i form av bonusar och andra förmåner, har lett till en hel del publikationer. Därmed blir det intressant att undersöka om belöningssystemet är en motivation för dem bankanställda. Syftet med uppsatsen är att undersöka om kundtjänstmedarbetare på SEB respektive Handelsbanken upplever att de motiveras av det belöningssystem som finns och hur respektive chef uppfattar detta ur medarbetarnas perspektiv. Författarna har använt sig av en kvalitativ forskningsansats. Underlag för analys samlades in med hjälp av intervjuer och enkäter som de anställda fick svara på inom respektive bank. Det författarna kommit fram till i slutsatsen är att belöningssystemet för respektive bank uppfattas olika av medarbetarna och därmed blir de motiverade olika mycket. En trolig teori till detta ges av författarna utförligt i slutsatsen.

Sammanfattning   Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka självkänslans betydelse för motivation och skolprestationer samt att ge förslag på metoder för att gynna självkänslan. Självkänsla är ett komplext ämne och undersökningen fokuserar på att ge en övergripande redogörelse av frågeställningarna genom en granskning av relevant litteratur, artiklar och en avhandling.   Resultatet visar att självkänslan har betydelse för motivationen och prestationerna och att individer med hög självkänsla utgår mer ifrån inre motivationsfaktorer och drömmar när de planerar sin framtid än de individer som har låg självkänsla. Även miljön påverkar självkänslan och motivationen då individer i en osäker och främmande miljö kan känna tveksamhet kring sin egen förmåga och sitt engagemang. Två begrepp som ofta blandas ihop är självkänsla och självförtroende och båda två tenderar att påverka prestationer och motivation.   För att gynna självkänslan är det viktigt att se och förstå att eleverna är enskilda individer som påverkas av både sociala och fysiologiska faktorer. Positiv återkoppling, stödjande omgivning och ärligt bemötande gynnar självkänslan.

Sammanfattning Tänk dig att du står som yrkeslärare och ska planera och fördela arbetsuppgifter till dina elever i en verkstad. Vilka val skall du göra för att uppnå den optimala studiemiljön för dina elever med avseende på gruppering och val av arbetsuppgifter? Som lärare har du vissa ramfaktorer som du knappas kan råda över då du skall genomföra din undervisning i din klass. Dessa faktorer kan härledas till möjligheter att förändra ekonomiska ramar, lokaler, tillgång på undervisnings material och så vidare. De du som lärare dock kan påverka är, hur du lägger upp din undervisning och på vilket sätt du påverkar eleverna i klassrummet. Du har möjlighet att påverka gruppindelning, val av arbetsuppgifter, hur du använder de material som finns tillgängligt med mera. Den här studien handlar om användandet av nivågruppering i den praktiska delen av fordonsutbildningen och på vilket sätt det påverkar elevgruppen och den enskilde eleven. På vilket sätt skall läraren tänka när han grupperar elever med avseende på elevers inbördes kunskapsnivåer och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap. Studien visar på de fördelar som nivågruppering ger för den enskilde eleven då varje elev får den utmaning och undervisning som är anpassad för den enskilde eleven, men även vilka svårigheter som kan kopplas samman med nivågruppering. Studiens empiriska grund bygger på en enkätundersökning med fordonslärare inom fyra fordonsprogram i norra Sverige.