<p>Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt</p><p>ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland</p><p>flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens</p><p>frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att</p><p>energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika</p><p>påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har</p><p>sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de</p><p>data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland</p><p>bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att</p><p>fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar</p><p>borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer</p><p>som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i</p><p>teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg</p><p>för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och</p><p>drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från</p><p>enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt</p><p>positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i</p><p>Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och</p><p>motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland</p><p>föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas</p><p>i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och</p><p>en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra</p><p>situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och</p><p>engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller</p><p>om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men</p><p>ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.</p>

Med tanke på den senaste tidens klimatdebatt har energieffektivisering blivit ett aktuellt ämne. Inom bostadssektorn är potentialen att minska energiförbrukningen stor och bland flerbostadshusen är bostadsrätt den vanligast förekommande ägarformen. Studiens frågeställning är följande: Vilka faktorer påverkar Halländska bostadsrättsföreningar att energieffektivisera sina fastigheter? För att besvara problemformuleringen har olika påverkande faktorer först identifierats utifrån tidigare forskning. Den insamlade teorin har sedan verifierats genom tre djupintervjuer med kunniga personer inom ämnet. Utifrån de data som framkommit har sedan en enkätundersökning genomförts bland bostadsrättsföreningarna i Halland. Under arbetets gång har det framkommit att fastigheten bör ses som ett system och arbetet med att genomföra energieffektiviseringar borde följa en process för att bli så bra som möjligt. Vidare finns det tre typer av faktorer som påverkar energieffektiviseringsarbetet. Motståndsfaktorer hindrar investeringar i teknik som både är energieffektiv och ekonomiskt lönsam. Styrmedel är statens verktyg för att påverka i energifrågor och sedan finns det även olika typer av incitament och drivkrafter som har betydelse. När faktorerna sedan sammanställdes och resultatet från enkätundersökningen klargjordes kunde vissa slutsatser dras. Det föreligger en väldigt positiv syn på energieffektivisering bland de tillfrågade bostadsrättsföreningarna i Halland. Incitament och drivkrafter påverkar i högre utsträckning än både styrmedel och motståndsfaktorer. Däremot är det brist på kunskap, information och utbildning bland föreningarna. Genom att höja kunskapsnivån kring energifrågor skulle arbetet underlättas i alla led i energieffektiviseringsprocessen. Det skulle bidra till både bättre lönsamhet och en effektivare energianvändning i bostadsrättsföreningarna. Så som i många andra situationer handlar det till slut ofta om pengar. Hur god förändringsviljan och engagemanget än är genomförs sällan ett projekt om det inte ger tillräckliga vinster eller om det finns begränsningar i budgeten. Många bakomliggande faktorer spelar in men ekonomin har ändå störst genomslagskraft i slutändan.

<p>Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat. Den undersökning som genomfördes visade att det förekom motståndsfaktorer vid val av användare till projektgrupper. Undersökningen visade bland annat att oförståelse kan leda till brist på tillgänglighet, vilket i sin tur kan leda till tidsförskjutningar i projektet. Ovilja eller rädsla mot ett nytt system kan leda till brist på kompetens i projektgruppen. Slutligen visade undersökningen att dålig kommunikation inom företaget från ledningen till övriga anställda kan leda till brist på kompetens i projektgruppen.</p>

Arbetet med att utveckla informationssystem organiseras ofta som ett projekt, och därmed kan projektstyrningen ses som ett hjälpmedel i systemutvecklingen. Innan projektgruppen startar är det även viktigt att rätt användarrepresentanter väljs till den projektgrupp som arbetet ska bedrivas i. De användare som ska delta i projektgruppen måste vanligtvis friställas från sina ordinarie arbetsuppgifter just för att kunna delta i projektgruppen. Om en användare med de egenskaper som efterfrågas i projektgruppen inte friställs, kanske risken finns att projektgruppen saknar nödvändig kompetens för att projektet ska kunna uppfylla det förväntade resultatet. Det ansågs därför intressant att undersöka om det förekom några organisatoriska motståndsfaktorer vid val av särskilda användare, samt om detta kunde generera några konsekvenser för fortsatt arbete och resultat. Den undersökning som genomfördes visade att det förekom motståndsfaktorer vid val av användare till projektgrupper. Undersökningen visade bland annat att oförståelse kan leda till brist på tillgänglighet, vilket i sin tur kan leda till tidsförskjutningar i projektet. Ovilja eller rädsla mot ett nytt system kan leda till brist på kompetens i projektgruppen. Slutligen visade undersökningen att dålig kommunikation inom företaget från ledningen till övriga anställda kan leda till brist på kompetens i projektgruppen.

I takt med digitaliseringen av samhället har det pågått en parallell digitalisering av utbildningssektorn.Högstadieskolan är en av de delar av utbildningssektorn som digitaliserats i högst utsträckning.Studiens syfte är att undersöka vad som ligger till grund för att användarmotstånd elleranvändaracceptans uppstår bland lärare i samband med att digitaliseringen av högstadieskolan. Vidareundersöker studien hur användarmotstånd hos lärare visar sig. Detta eftersom en kunskapslucka haridentifierats gällande uppkomst av användarmotstånd i samband med digitaliseringen avutbildningssektorn. Därmed ser vi att det saknas kunskap om hur och varför användarmotstånd uppstårhos lärare. Studien utfördes genom en kvalitativ och tolkande tvärsnittsstudie. Fall och respondentervaldes primärt genom ett målinriktat urval. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjueroch analyserades genom induktiv tematisk analys. Det framgår av respondenterna flera faktorer somavgör huruvida de accepterar eller gör motstånd till digitaliseringen av högstadieskolan. Faktorernasom identifierats går i linje med tidigare forskning om motståndsfaktorer vid digitalisering. Detpedagogiska syftet med digitaliseringen uttrycks av respondenterna som mest betydande och är uniktför kontexten digitalisering av högstadieskolan. Faktorerna beskrivs enskilt men det framgår attsamspelet mellan faktorerna blir avgörande för huruvida användaracceptans uppnås elleranvändarmotstånd uppstår.