Många människor arbetar en stor del av sitt liv och det är därmed viktigt med en hållbar hälsa för var enskild individ genom alla deras yrkesverksamma år. Studier visar att både fysisk och psykisk hälsa är viktigt i arbetslivet. Byggindustrin är ett utsatt yrkesområde med stora hälsorisker. Det finns idag mycket forskat inom byggindustrin som helhet men inom yrket plattsättning finns det idag nästan ingen forskning. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga muskuloskeletala besvär hos plattsättare och använda modellen för krav, kontroll och stöd i syfte att bedöma om det kan bidra till att förklara någon form av muskuloskeletala besvär. I föreliggande studie har en kvantitativ ansats använts i form av enkät. Undersökningen mätte självskattad allmänt hälsotillstånd, stress, krav, kontroll och stöd tillsammans med subjektiva muskuloskeletala symptom av plattsättare. I studien deltog 13 män med en medelålder på 38 (std=11,6) och fem kvinnor med en medelålder på 31 (std=9,7) som har arbetat som plattsättare 2-26 år. Resultatet indikerar att den övergripande allmänna hälsan, stress, krav och kontroll var god hos plattsättarna. Förekomsten av muskuloskeletala besvär var som högst i nedre delen av ryggen och knä/knäna med en besvärsfrekvens på 72 procent. Muskuloskeletala besvär som en funktion av självskattad krav-kontroll gav ett resultat där de flesta (78 %) hamnade i kategorin "aktiv". Detta begränsade möjligheten till att jämföra självskattade besvär mellan olika kategorier i krav och kontrollmodellen. Slutsatsen är att inom yrket plattsättare finns ett stort problem med muskuloskeletala besvär och vidare forskning är viktigt. / The aim of the present study was to identify musculoskeletal symptoms in pursuit tiler and use the model of demands, control and support in order to assess if it may help to explain the presence of musculoskeletal symptoms. In the present study a quantitative approach was used. The survey measured self-rated general health, stress, demands, control and support together with subjective musculoskeletal symptoms of the tilers. The sample group included 13 men with a mean age of 38 (std= 11,6) and five women with a mean age of 31 (std=9,7) that had worked as a tiler 2-26 years. Result indicates that the overall self-rated level of general health, stress, demand and control was good. The prevalence of musculoskeletal symptoms in the lower back and the knee/knees was high with frequency of 72%. Musculoskeletal symptoms as a function of self-rated control-demand categories yielded the following results. Most of the tiler ended up in the categorie for "activ". This limited the ability to compare the self-reported symptoms between different categories in the demand and control model. It is concluded that the profession tiler have a big problem with musculoskeletal symptoms and further research is important.

Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

Sammanfattning   Bakgrund Callcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den.   Syfte Huvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation).   Metod För att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling. En halvdags observation och 16 semistrukturerade intervjuer utfördes på Arbetsförmedlingens kundtjänst i Södertälje och 76 enkäter utfördes på kundtjänsterna i Södertälje och Söderhamn.   Resultat Utifrån resultaten i vår studie gick det inte att se samband mellan fysisk arbetsmiljö, höga krav eller låg kontroll och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet. Det fanns dock en statistiskt signifikant skillnad beträffande vissa frågor om arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro på grund av arbetet.   Slutsats På de flesta frågor kunde sambandet mellan korttidssjukfrånvaro och fysisk och psykosocial arbetsmiljö inte påvisas. Däremot fanns en statistisk signifikans i några frågor gällande arbetsförhållanden i denna studie. Det fanns således flera faktorer i arbetsmiljön som skulle kunna förbättras och därmed individens upplevelse av arbetsmiljön. Detta kanske kunde bidra till minskad korttidssjukfrånvaro. Trots att det fanns vissa frågor som påvisade en signifikant skillnad mellan arbetsförhållanden och korttidssjukfrånvaro var det svårt att dra slutsatser på grund av studiens design samt att underlaget var litet. Interventioner i systemkomponenterna Människa – Teknik - Organisation kan vara av värde för att minska korttidssjukfrånvaron.

No description available.