No description available.

Jag har upptäckt att tillvägagångssättet för mitt musikskapande varit detsamma under en längre period. Det utgår vanligen från en melodislinga som jag sedan överför till ett instrument eller sång. I det här arbetet har jag valt att utmana mig själv genom att komponera musik utifrån associationer kring olika färger, för att se hur detta påverkar mitt musikskapande när utgångspunkten för skapandet inte varit någon musikalisk referens. Syftet med det här projektet är att ta reda på hur min kompositionsteknik utvecklas när jag komponerar musik utifrån associationer kring färger. Jag valde fyra olika färger att utgå ifrån vilket resulterade i fyra olika kompositioner, som jag sedan spelade in under en live-session. Detta arbetssätt har öppnat mina ögon för nya kompositionstekniker, bland annat genom att hitta olika tillvägagångssätt att överföra associationer kring färg till musik. Jag har kommit till insikt med att begränsningar kan främja kreativiteten istället för att hämma den.

I detta arbete har jag undersökt hur kompositioner skrivna för mindre ensembler kan arrangeras om till en storbandssättning. Målet har varit att hitta sätt att lösa de problem som kan uppstå inom exempelvis instrumentering, karaktär, och spelbarhet. Fokuset i arbetet har legat på arrangeringsprocessen snarare än resultatet. Jag har under arbetets gång bland annat analyserat kompositionerna för att fastställa vilka musikaliska element som är viktiga att överföra till de nya arrangemangen. Arbetet har resulterat i tre arrangemang för storband och har hjälpt mig upptäcka ett antal metoder för att förenkla arrangeringsprocessen och lösa vanliga problem som man kan stöta på. Det har även hjälpt mig skapa nya tankebanor kring vad som definierar en kompositions karaktär och hur man kan bevara den i ett nytt arrangemang.

No description available.

Jag har under en tid haft svårt att hitta inspiration till att komponera låtar, därför känner att jag har behövt hitta nya kompositionsmetoder. Jag har under hösten 2017 och början av 2018 komponerat låtar utifrån siffran fem med syftet att hitta nya kompositionsmetoder. Jag har hittat på ett antal parametrar utifrån siffran fem som jag sedan komponerat tre låtar utifrån. Jag har även spelat in dessa låtar i studio tillsammans med en orkester. Detta har resulterat i att jag har kunnat bryta mig lös från mina kompositionsfloskler och skrivit låtar som för mig låter spännande. Jag har spelat in dessa låtar med en orkester.

No description available.

I det här arbetet har jag undersökt vikten av publikkontakt för mig som musiker.   Syftet för mig var att finna tillvägagångssätt att som musiker känna mig säkrare på scen och kunna beröra min publik.   Jag har skrivit en musikalisk clownmonolog Du duger inte som hade premiär den 1 april. Den spelades in och därefter har jag analyserat om den känsla jag hade på scen överensstämde med, eller skiljde sig från, vad jag kände som publik.   Jag har med hjälp av det här arbetet funnit ett tillvägagångssätt att musicera som gjort mig tryggare och mer kontrollerad på scen.

Syftet med det här arbetet har varit att utveckla ett eget sound inom a capella/stämsång genom att studera fem vokalgrupper, komponera två egna låtar och arrangera om två befintliga låtar. I arbetet försökte jag ta reda på vad det verkligen innebar att skriva a capella och vilka musikaliska val jag kunde göra som låtskrivare/arrangör för att få till det soundet jag ville åt. Under arbetets gång har jag fördjupat mina kunskaper i att arrangera körstämmor till en vokalgrupp. Jag lärde mig också vilka olika sound jag tycker om och vad jag vill undvika i mitt skrivande/ arrangerande, de val jag måste göra för att nå mitt önskade sound. Jag har länge haft en dröm om att ha en egen vokalgrupp där jag skriver de olika arrangemangen och jag har efter det här arbetet blivit mer bekväm i rollen som körledare/producent. Arbetets konstnärliga del har jag presenterat med klingande exempel från min konsert.

I started thinking about mental training in singing quite late in my studies. I had many problems with my nerves when I was at the beginningof my professional studies. I remember having a course for three months that was called ”Performancetraining”. When I look back the only thing I remember from that course is what not to do and getting even more nervous when walking on the stage. I remember thinking that I cannotdo this, I will never be a good singer. I have luckily had good singing teachers who have had a lot of time, understanding, commitment and compassion towards me. I have managed to control my nerves and learned to love to perform.What happens if a singingteacher cannotsolve these problems? I myself have studied to be a singing teacher and during my studies I have never faced the challenge to solve these kinds of difficulties. It requires a good understanding in the human psyche to train people to reach their very best and to overcome traumas that prevents us to perform on our best. It takes a whole village to raise a child, as the saying goes. So why should the training of the voice, becoming a great individual performer and artist, rely on the shoulder of the singing teacher? When I think about the singing lessons, shouldn ́t most of the time be spend on training the voice, exercising the muscles that help us to sing? Have you ever heard a football player going to the practise and spending 50% of that timein solving problems they have faced? Probablynot. I’m notsaying that football players don’t have problems they feel are holding them back in playing football and performing at their best. They just have another time and place to fix these problems. Thiswork happens with the mental trainer.

Studiens syfte är att bidra med förståelse rörande vilka normer lärare ger uttryck för under musiklektionerna. Denna studie riktar sig mer specifikt mot grundskolans musikundervisning i årskurs fem och sex och har fokus på vilka normer som bildas av det som läraren säger i klassrummet under lektionstiden. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv. Empirin samlades in genom ostrukturerade observationer av lektioner där anteckningarna från dessa observationer låg till grund för analysen. Studien har undersökt fyra olika lärare på fyra olika skolor i en medelstor stad i södra Sverige under två på vardera följande lektioner. Resultatet delades i tre olika delar Normer och värden, Skolans normer samt Ständig positionering. Genom analysen av empirin visade det sig att lärare uttrycker normer som vilar på tankar om alla människors lika värde, samhörighet, jämställdhet och solidaritet. Det visade sig även att lärare, genom sitt ordval och agerande, försökte skapa en vilja hos eleverna att agera för andras bästa och att eleverna ska ta ansvar för såväl sitt eget agerande som individ och som en del av gruppen samt att de vill att eleverna tar ansvar för den sociala skolmiljön. De normer som utmanas mest i klassrummet är de normer som rör ordningen i klassrummet där läraren främst måste stå upp för normen att det är läraren som bestämmer i klassrummet.