The aim of this essay is to examine if the Swedish Major labels are moving towards making their catalogue available on different platforms rather than their traditional distribution of music. The new technology has really stirred things up for the major labels and file-sharing has been a problem for a long time. The labels have a history of fighting new formats instead of embracing them and listen to what their consumers actually want. We have found that the majors now are in the leading edge of music distribution due to technology and that is a first. We have focused this essay on if the consumption of music has changed the distribution of it or the other way around and found that people have changed their ways of consuming music over the years and the labels have always been forced to adapt. This time the labels are more involved in how they want their customers to consume their product but it is still the consumption of music that is the driving force in how music is distributed. The availability of music is greater than ever before and the choices we as consumers are faced with every day are far more than we can rationally process which leads to a dissatisfaction caused by all the options we didn’t choose. We want to have all the music ever released just a click away but we can’t listen to everything because it would simply take too long. What we discovered is that the major labels in the past tried to copy the illegal downloading program and adding a pay station. This kind of business concept has worked fairly well but in this day and age they are working with a music distributor that is better than any of the illegal alternatives out there. Due to the new distribution ways and new money revenues we believe on the strengths of people with great insight of the business that the major label are moving towards a bright future with probably greater rate of return than ever before.

Abstract Syftet med denna uppsats är att kartlägga elevers musikintresse för att sedan ta reda på om eleverna blir bemötta i sitt musikintresse i skolan och i så fall på vilket sätt. Syftet är också att jämföra skolor med och utan musikprofil för att se likheter och skillnader. Detta görs genom att i litteraturgenomgången motivera varför musiken bör användas i skolan och varför lärarna borde utgå från elevernas musikintresse. För att sedan besvara på uppsatsens problemprecisering, hur elever i skolor med musikprofil samt utan musikprofil upplever att deras musikintresse används under skoldagen, genomförs en kvalitativ och en kvantitativ undersökning av fyra skolor där två skolor har en uttalad musikprofil. Resultaten av den kvantitativa undersökningen visar att eleverna i alla skolorna ofta lyssnar på musik, men de anser inte att deras favoritmusik används i skolan. Resultatet visade på små skillnader mellan skolorna med och utan musikprofil, den största skillnaden var att eleverna i skolorna med musikprofil lyssnade oftare på musik i skolan. Resultaten av den kvalitativa undersökningen visade att eleverna ansåg att musik var bra och kunde hjälpa dem varva ner eller "jobba på". Tyvärr ansåg inte eleverna att deras favoritmusik användes i skolan. Eleverna vill att Mp3-spelare ska tillåtas i skolan då de hjälper dem exempelvis vid läxläsning, eller när de skriver och räknar. Slutsatsen är att elevers musikintresse inte används i skolan, varken på skolorna med musikprofil eller skolorna utan, och skillnaderna mellan skolorna var väldigt små.

Denna uppsats beskriver några elevers erfarenheter av digitalt musikskapande. Sammanlagt har fyra halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer genomförts   där de fått berätta om sina erfarenheter av digitalt musikskapande. Resultatet visar att eleverna har olika erfarenhet av digitalt musikskapande såväl i som utanför skolan. De har definierat digitalt musikskapande som musik som är skapat i en dator eller inspelad musik som är redigerad. Eleverna har sett att lärarens intresse och kunskap, samt skolans ekonomi påverkar digitalt musikskapande i skolan. De har även beskrivit fördelar så som möjligheten till att skapa musik på egen hand och att det är ett billigt sätt att få tillgång till mängder av instrument. De har även sett att det finns en risk att den vanliga instrumentalundervisningen i skolan blir lidande om det blir för mycket digitalt musikskapande och att digital musik inte har samma känsla av "äkthet" som det traditionella musikskapandet.

Syftet med studien är att förstå hur barns känslor kan påverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgå från vår hypotes att musik av skilda karaktärer påverkar barn på olika sätt. Undersökningen är baserad på 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina känslor till musiken via ett annat kreativt instrument nämligen, att måla. Utifrån en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrån två olika musikstycken. I enlighet med vår hypotes kunde vi se och få belägg för att musiken har en känslomässig och fysisk inverkan beroende på musikens karaktär. I resultatet kan vi se att barnens reaktioner av musiken är varierad, vissa barn kände olust inför den medan andra kände glädje och visade en hög energi. Resultatet visar även att musiken lockar fram en skapandelust hos barnen där samtalen mellan barnen var höga gällande färgval och motiv.

Jag har valt att undersöka hur tre stycken förskollärare i en mellanstor kommun arbetar med musik i verksamheten för att främja språk hos barn. De flesta förskolor i Sverige sjunger och spelar tillsammans med barnen i stor utsträckning. Syftet med undersökningen var att undersöka ifall dessa pedagoger var medvetna om musikens förmåga att främja språk. Ifall medvetenheten fanns ville jag granska hur samt varför de planerar och genomför sina musiksamlingar i avsikt att öka språket hos barn. Som metod har jag använt mig utav kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att samtliga har goda kunskaper inom musik samt på vilket sätt musik och språk på många sätt hör ihop. Medvetenheten är relativt stor kring dessa två enheter och hur de konkret kan tränas för barnens vidare utveckling. Pedagogerna visar stort engagemang för ämnet musik som konstutövande, men även som ett viktigt pedagogiskt redskap för barnens språkutveckling. Samtliga menar att förutsättningen till all form av lärande är att pedagogen själv är glad, inspirerande och engagerad. Detta gäller inte minst vid genomföranden av musiksamlingar i syfte att främja barns språk.

Syftet med detta examensarbete var tvåfaldigt. För det första var det att pröva hypotesen, att det finns brister i ämnet musik i lärarutbildningen med inriktning mot förskolan. För det andra var det att se hur Läroplan för förskolan uppfylls i ämnetmusik på sju förskolor. Metoden var en varierad intervjumetod där personer på högskolor och universitet intervjuades via telefon och förskollärarnaintervjuades vid personliga möten. Resultatet av undersökningen visar dels att hypotesen stämmer och dels att Läroplan för förskolan i ämnet musik inte uppfylls till fullo på de undersökta förskolorna. Detta beror dock inte på bristande utbildning. Bristerna i ämnet musik vid lärarutbildningen med inriktningmot förskolan syns ännu inte i musikundervisning i förskolan, men risken finns i framtiden om inte utbildningen görs om.

Genom att göra en undersökning försöker uppsatsen undersöka huruvida det går att påverka aspekter som upplevd tidsperiod, upplevd miljö samt upplevd känsla för en kort spelsekvens enbart genom att alternera musiken som återföljer denna. Det undersöks också om ålder eller dator- och spelvana kan påverka hur en spelar uppfattar ett datorspel.Testpersonerna inkluderade i studien blev uppdelade i två grupper. Respektive grupp fick sedan spela spelsekvensen med olika musikläggning, och efter det svara på frågor om deras upplevelser.Resultatet utav studien visar att man i viss mån kan påverka ovannämnda aspekter av en spelsekvens genom att enbart alternera musiken. Genom jämförelser med studier utav filmmusik görs ett antagande att dessa aspekter är betydligt lättare att påverka om musiken samspelar med övriga delar utav spelet. Kritiskt för hur väl spelaren uppfattar dessa förändringar är dennes vana utav spel och datorer. Åldern tycks enligt studien inte spela någon roll i hur man uppfattar datorspel.

Studien syftar till att undersöka hur verksamma förskolepedagoger ser på sitt arbete med musik i förskolan. Vidare undersöks hur pedagogerna tänker sig att barn lär genom musik, samt hur de använder musik som pedagogisk resurs i den dagliga verksamheten. Undersökningen bygger på åtta intervjuer med pedagoger som arbetar, eller har arbetet, med åldersgruppen 1-3 år. Studiens resultat visar att pedagogernas syn på den egna musikaliska kompetens har stor betydelse för hur de använder och upplever musik som en pedagogisk resurs i förskolan.

<p>Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet.</p>

<p>Vårt examensarbete går ut på att utforska processen kring att producera en artist och sedan presentera denne för skivbolag. Till grund för detta arbete ligger vår förra studie, ”Hur ser musikproducentens roll ut inom svensk populärmusik” och resultatet av den studien har vi i detta arbete omsatt i praktiken. Vi har nu arbetat med ett case, vilket bestod i att producera en sångerska och sammanföra hennes låtar till en homogen produktion för att slutligen presentera denna för två svenska majorskivbolag. Vid presentationen förde vi en diskussion med respektive A & R angående både vår presentation och artistpresentationer i allmänhet. Resultatet av arbetet är dels produkten, vilken är en demonstration av de tre låtar vi producerade samt de tips och reflektioner vi fick vid presentationerna.</p>