Syftet med denna studie har varit att studera vilken syn pedagogerna har på betydelsen av musik och sång, i fråga om språkinlärning hos barn med annat modersmål i förskolan. Därtill även att studera vilka didaktiska redskap pedagogen kan använda sig av i arbetet, samt vilka pedagogiska konsekvenser detta gav. Undersökningen byggde på tio intervjuer med pedagoger som arbetade i mångkulturella förskolor. Arbetets fokus har därmed varit att belysa pedagogernas medvetenhet i fråga om deras avgörande roll för barnens språkutveckling. Resultatet från intervjuerna visade att alla pedagoger var självmedvetna om betydelsen med användandet av musik och sång och om deras roll i valen av de artefakter som plockas fram under dessa aktiviteter, i mötet med de mångkulturella barnen. Slutsatsen som drogs efter genomförd studie var att trots ett aktivt språkfrämjande med hjälp av musik och sång, drog inte respondenterna några paralleller mellan effekterna på barnens första och andra språk.

Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om musik och språkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för språkutvecklingen, tycker de att det främst genom musiken som barnen lär sig språket eller är det genom något helt annat. För att reda på svaren på mina frågor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelärare på två förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de främsta sätten att lära sig språket på i förskolan och nästan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik är inte enbart bra för språket utan även för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik är ett roligt sätt att lära sig språket på, och barnen är omedvetna om att det är språket de tränar när de håller på med musik. Nyckelord: förskolan, förskolelärare, musik, språkutveckling.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen? Metod Vi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %. På basis av enkätmaterialet gjorde vi ett extremgruppsurval inför intervjuundersökningen. I extremgrupp 1 ingick lärare som använde sig av musik i stor utsträckning samt hade ett genomtänkt syfte med musikanvändandet. I extremgrupp 2 återfanns de idrottslärare som hade ett litet användande samt färre genomtänkta syften med sitt musikanvändande. Vi valde att genomföra fyra intervjuer vilka innefattade två respondenter från respektive extremgrupp. Resultat Vi kunde se att 77 % av de undersökta idrottslärarna använde sig av musik i stor utsträckning i sin undervisning. Samtliga idrottslärare valde att använda musik inom disciplinerna dans och styrka/kondition, en stor andel använde sig även av musiken inom gymnastik (90 %) samt inom lekar (74 %). Vad gällde syftestillämpningen kunde vi konstatera att 69 % av lärarna hade ett genomtänkt syfte med sitt musikanvändande. Med avseende på de generella syftena fann vi en relativt jämn fördelning mellan de pedagogiska, organisatoriska samt de motivatoriska syftena. Då vi såg till det specifika syfte lärarna hade med sin användning av musik kunde vi urskilja en relativt jämn fördelning med en svag övervikt för syftena start- och stoppsignal, förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna. De största påverkansfaktorerna till idrottslärarens musikanvändning och syftesbruk var ramfaktorer, elevpåverkan samt idrottslärarens försocialisation. Slutsats Musiken förekommer i idrottsundervisningen främst som start- stoppsignal, för att förbättra takt/rytm samt med syfte att motivera eleverna i idrottsundervisningen. Undersökningen visar på att musiken används i stor utsträckning av idrottslärarna och framför allt inom disciplinerna dans, styrka/kondition och gymnastik. Det finns inget generellt syfte som dominerar gällande idrottslärarens musikanvändande.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas. Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt eller inte.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad musiklärare som arbetar i grundskolans tidigare år har för förhållningssätt till musikämnets egenvärde. Detta utreds genom två frågeställningar som fokuserar på syftet till att musik används i skolan samt hur musikämnets egenvärde skulle kunna öka. Forskningsmetoden som används för att undersöka detta är hermeneutisk metod och undersökningsinstrumentet är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. Resultatet visar att musikundervisning bedrivs i skolan i syfte att följa styrdokumenten, att generera spelglädje och kreativitet, att ge eleverna avbrott från teoretisk undervisning samt att skapa lustfyllt lärande. Musikundervisning bedrivs även i syfte att vara kultur- och traditionsbärande och har en stor betydelse för elevers identitetsskapande. Resultatet visar dessutom att studiens lärare anser att musikämnets egenvärde skulle kunna öka om dess förtjänster skulle tydliggöras, liksom de positiva resultat som musikundervisningen genererar också i andra ämnen. Egenvärdet anses även kunna öka om musikundervisningen blir mer kvalitativ genom att musiklärarna får adekvat utbildning och att de rumsliga och materiella förutsättningarna för undervisningen blir bättre. Analysen visar dock att vad lärarna benämner vara av egenvärde inte alltid är detta.

Föreliggande studie berör musikens roll och möjlighet i arbetet med förskolans demokratiska uppdrag och studiens syfte är att undersöka på vilka sätt förskolans musikaktiviteter kan användas som ett verktyg för att främja det demokratiska arbetet i verksamheten. Studien gör ett försök att applicera ett deliberativt demokratiperspektiv på musikaktiviteter i förskolan och tar således avstamp i Habermas och Deweys tankar om demokrati och kommunikation. Studien är gjord i etnografisk anda med hjälp av deltagande observationer genomförda i förskolemiljö. Resultatet har därefter analyserats utifrån tre olika aspekter av det deliberativa samtalet samt utifrån de situationer där deliberativ kommunikation iakttagits. Studiens huvudsakliga resultat visar att det deliberativa samtalet framträder i verksamheten på flera olika sätt. Barnen uttrycker sig med röst, kropp och instrument och gör på så sätt sig själva delaktiga i den musikaliska kommunikationen. De bemöter också varandras uttryck på ett respektfullt sätt, bland annat genom spegling, samt möts i musikaliska dialoger där de söker gemensamma vägar i musicerandet. Här blir både överläggning och strävan efter enighet tydligt framträdande. Studiens resultat visar också att olika sammanhang kan främja eller hindra den deliberativa kommunikationens närvaro. Möjliggörandet av rörelse och instrumentspel i musikaktiviteterna är inslag som verkar gynnande för det deliberativa samtalet, samtidigt som verksamhetens regler på vissa sätt verkar hindrande.

Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet.

Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie. Teorin bygger på samspel och lärande genom kulturella redskap, vilket behandlas i vår studie. Resultatet visar tecken på att förskollärarna ser musik som ett redskap för att utveckla barns språkutveckling, samtidigt som de uttrycker att de har lite tid till planering av musiken och att det sker mest spontant. Samtliga förskollärare i vår studie beskriver att de använder musik varje vecka fast i olika stor utsträckning. De flesta förskollärarna berättar att barnen använder enklare musikinstrument och att förskollärarna spelar gitarr. Samtliga förskolor i vår studie använder sig av sång som ett kulturellt verktyg. Alla förskollärare berättar om musikens positiva inverkan på språkutvecklingen såsom begreppsbildning, ordförståelse och språkmelodi. I studiens resultat kan det utläsas att förskollärarna menar att det är grundläggande att det finns en mening eller en tanke bakom allt som lärs ut. Glädjen i musiken betonas som betydelsefull av förskollärarna som uttalar att det är viktigt för meningsskapandet. I vår studie betonar förskollärarna vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter för barnen och vidare framhåller de att de följer barnens intresse.

Syftet med denna studie var att undersöka högstadieelevers uppfattningar, på en specifik skola, om bakgrundsmusik på lektioner i idrott och hälsa. Vi ville även se om valet av musik har någon betydelse för elevernas inställning och motivation. Slutligen undersökte vi hur lärarna använder sig den musikanläggning som fanns i idrottssalen. Vi har använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod med enkäter, som delades ut till samtliga elever i årskurs nio på en skola i Uppsala. Med enkäterna fick vi fram deras uppfattningar om hur bakgrundsmusik kan påverka under en lektion i idrott och hälsa. Vi har även gjort tio observationer där vi tittade på om eleverna påverkades av bakgrundsmusiken, men även hur musiken användes av lärarna. Detta gav oss ett kvalitativt inslag i denna studie. Resultatet av enkäterna och observationerna visar att musiken har en inverkan på eleverna, och att lärarna använder musiken på olika sätt. Slutsatsen av studien är att musik är en yttre faktor som kan påverka den inre motivationen. Musiken kan få elever att utföra uppgifter en längre tid då musikens tempo och rytm, som är vitala delar i en låt, hjälper dem under aktiviteten. Vidare kan vi säga att lärare måste anpassa sitt musikval utefter kontext, dvs. åldersgrupp och aktivitet.

Syftet med studien är att undersöka hur genusmönster konstrueras i samband med musikaktiviteter i förskolans verksamhet och hur dessa kommer till uttryck. Hur visar sig genuskonstruktioner och vilket förhållande har de till samhällets värderingar och normer? Underlag för analys och diskussion var observationer som dokumenterades på film och ägde rum i femårsavdelningar på tre olika förskolor. Både planerade och spontana musikaliska aktiviteter står i fokus. Undersökningen vilar på ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i socialkonstruktivism och etnometodologi. Etnometodologi undersöker metoder och rutiner som används för att skapa mening och konstruera ett gemensamt socialt liv. Vidare redogörs för tidigare forskning som kartlägger genus som socialt och kulturellt konstruerad och forskning som sätter genus i relation till musik. Analysen sker med hjälp av interaktionsanalysen (Jordan & Henderson, 1995) där materialet granskas och tolkas utifrån ett barnperspektiv. Studiens resultat visar upp skillnader i flickors och pojkars genus konstruktioner och framställer olika metoder och rutiner för att skapa och upprätthålla dessa. Flickor har till exempel en benägenhet att uppträda som regeluppehållare och pojkar ses som mer aktiva och initiativtagande. Olika faktorer som gruppkonstellationer, miljö och pedagoger är avgörande för resultaten och påverkar barnens genushandlingar. I diskussionsdelen sätts tidigare forskning, teoretisk bakgrund och metod i förhållande till resultat och analys. Det dras paralleller till andra studier och likheter och skillnader beskrivs och diskuteras.