Bakgrund: Musik upptäcktes tidigt vara ett bra redskap att arbeta med iomvårdnaden. Det har visat sig lindra bland annat smärta och agitation hospatienter. Varje år ökar antalet personer med demenssjukdom i Sverige. Allamänniskor har en relation till musik och med denna studie vill författarna se hurmusik påverkar personer med demens (PMD).Syfte: Syftet var att undersöka vårdares upplevelser av hur patienter meddemensdiagnos påverkas av musik.Metod: Nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna granskades,analyserades med inspiration av innehållsanalys och sammanställdes sedan till ettresultatResultat: De flesta vårdare upplevde att musik hade en påverkan påkommunikationen och att initiativ till samtal ökade hos PMD. Känslor som glädje ochlugn infann sig och samspelet mellan vårdare och patient stärktes. Musik ökadegenerellt den sociala interaktionen och upplevdes som en positiv aktivitet där allakunde delta. Vårdare upplevde även att PMD kognition och rörelse stärktes.Konklusion: Musik gav många positiva fördelar hos PMD. Musik är ett enkelthjälpmedel vid omvårdnad av personer med demens som kan användas på flera olikasätt.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka olika övningsstrategier för attutveckla improvisationsförmågan inom jazzgenren. Jag har idag förmågan attimprovisera över låtar, men det jag eftersträvar är att utveckla den föratt få improvisationerna mer varierade. Avsikten med arbetet är attutveckla förmågan att improvisera i form av fler rytmiska och harmoniskaidéer.Jag har använt mig av ett flertal olika gehör- samt notläsningsövningar somjag tror kan påverka ens improvisationsförmåga positivt. Jag har spelat innär jag improviserar före, under samt efter övningsperioden. Jag har äventranskriberat och analyserat mina improvisationer för att undersöka meringående vad jag gör melodiskt och rytmiskt.Undersökningen har resulterat i att jag är mer medveten i minaimprovisationer och gör enligt mig mer intressanta och friaimprovisationer. Förmågan att improvisera har påverkats positivt med hjälpav dessa gehörs- och notläsningsövningar.

This thesis gives the reader my view of what it’s like to be a leader of a big band, an arranger of big band music, and the difference in playing in an ensemble compared to being a soloist in front of the band.The process of planning the whole project, choosing musicians, rehearsing and the final concert is described in the text, and I also write about each composition that I chose, and the arrangements that i made on these compositions.In the last part of the text, I reflect on about how each part of the project panned out, and I go deeper in the difference in how I think about timing in music when I play in an ensemble as opposed to when I play an improvised solo, as well as the difference in sound, and I describe the difficulties with switching between these playing styles.

Jag vill som klassisk pianist bli bättre på att tolka sång- och pianomusik eftersom jag spelar mycket tillsammans med sångare i vardagslivet. Jag har valt två sånger ur sångcykeln Winterreise som jag har analyserat för att komma fram till en tolkning som jag kan argumentera för.   Jag har analyserat sångerna med not- och harmonianalys och jag har skrivit framförallt om något oförväntat eller nytt händer i musiken. När jag kände att jag undersökt partituren noga så började jag hänvisa till texten. Med arbetet har jag besvarat mina tre frågeställningar: Hur påverkar en djupare förståelse av Die Krähe och Frühlingstraum arbetet med musikaliska uttryck i de två sångerna? Hur tolkar jag kopplingen mellan texten och pianostämman i olika avsnitt? Hur får jag pianostämman att uttrycka detta? Nu i efterhand så har jag en inblick hur jag ska gå tillväga när jag ska tolka sång- och pianorepertoar. Min tidigare kunskap inom musikteori var ganska begränsad och detta arbetet har hjälpt mig att utvecklas.

Den konstnärliga delen av detta examensarbete omfattar förarbetet inför en publicering av en singel på Spotify. I arbetet ingick att göra en färdig produktion från en demo tillsammans med en annan producent, samarbeta med en mix- och en mastringstekniker, organisera en PR- fotografering, samarbeta med en grafisk designer som skapade en omslagsbild. Den färdigmastrade låten med omslagsbild användes vid publicering på Spotify i maj 2019 under mitt artistnamn. Som ett tillägg till det konstnärliga arbetet har jag gjort en intervjustudie där jag har undersökt artistens roll under en produktionsprocess, från låtidé till release. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur avtal med skivbolag kan påverka artisters arbete under produktionsprocessen. Ämnet är mycket angeläget för mig eftersom jag har sedan två år tillbaka jobbat som indieartist. Den huvudsakliga frågan i intervjuundersökningen är: ”Hurdana fördelar och nackdelar finns det med att jobba som en signad artist under en produktionsprocess, från låtidé till release?” För att undersöka detta har jag intervjuat indieartister och signade artister. Ytterligare en kunskapskälla har varit Loren Weismans bok The Artist’s Guide to Success in the Music Business samt utvalda relevanta webbsidor. I studien kommer jag inte fram till några generella slutsatser utan redogör genom en analys för informanternas svar. Dessa svar indikerar primärt vad det kan finnas för fördelar och nackdelar med att ha avtal. Även jämförande frågor om för- och nackdelar med att jobba som indieartist besvaras. Arbetet avslutas med en reflektion över studiens resultat och mina egna erfarenheter samt ett förslag till framtida forskning om att det vore intressant att veta mer om skivbolagets sida i samarbetet med artisterna och kanske fokusera på hur en A&R eller manager känner kring samarbetet med sina artister.

No description available.

Detta arbetet går ut på att undersöka hur användandet av presets påverkar min arbetsgång när jag mixar låtar i en studio, i vilken utsträckning jag kan använda presets samt om de utvecklar mitt sätt att mixa på. Resultatet blev att presets utvecklar mitt sätt att mixa på och kan, beroende på situationen, effektivisera min arbetsgång.

I detta arbete så har jag undersökt hur det är att skriva produktionsmusik på piano. Genom att ha tagit reda på hur man arrangerar denna slags musik så har ett genomförande av tolv låtar på piano gjorts, samt kortare varianter av låtarna i 15, 30 och 60 sekunders format. Efter att ha skrivit och spelat in alla låtar så har en analys och reflektion genomförts. Genom analysen och reflektionen av låtarna så har jag insett mina svagheter och styrkor i låtskrivning av pianostycken som funkar för mig eller inte, och vilka låtskrivarmönster som jag faller tillbaka i. Tack vare detta vet jag nu i efterhand att jag dock har kapaciteten att skriva ett pianoalbum med korta versioner inriktat till produktionsmusikbibliotek under kort tid.

This thesis is about an analysis of the process of interpreting and playing the solo part of Louis Spohr’s clarinet concerto.. It started out as a project focusing on the similarities between craftsmen and musicians. The results from the interviews did not show any methods I could use in my work as a clarinetist. Therefore the project took a different turn. Instead of studying the methods craftsmen use to prepare their projects, I started looking at different ways of preparing Louis Spohrs’ clarinet concerto no 2. This new approach proved successful, since I’ve worked on this subject before and knew what to look for. Even though the results of the research didn’t show me what I had expected, it still gave me a better view on music and my own and other musicians’ flaws and strengths. I focused a lot on interpreting the work without any considerations what so ever on the interpretation process. After a lunch concert with me playing the Louis Spohr concerto about half time into the project, I started studying other aspects of the concerto and found a lot of material to work on and develop. A part of the research process also shows some details that were new to me, even though I’ve played the piece for months.