En av de viktigaste delarna av mitt arbete som filmmusikkompositör är att ha en ordnad arbetsmetod så att jag kan förverkliga mina idéer så snabbt som möjligt och samtidigt ha en unik musikalisk identitet som skiljer mig från andra filmmusikkompositörer. Denna metod innefattar olika steg. Från att skapa ljudbanker till att använda musikaliska idéer, harmonier och instrument från olika musikkulturer som är relaterade till filmen. Detta arbete beskriver min process med att skapa musik till en film. Alla steg i processen har genomförts i samråd med filmens regissör, och jag beskriver hur detta påverkar mitt musikskapande. Ett viktigt resultat från studien är ett större förståelse för vad behöver man tänka på när man blandar persisk musik med västerländsk musik.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolåren. Vi som gjort arbetet har läst olika program i vår respektive utbildning där den ena av oss läst Svenska i ett mångkulturellt samhälle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra läst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. På detta sätt har vi upplevt undervisningen olika baserat på den utbildning vi fått i vårt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sätt att uppfatta och utveckla undervisningen så att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. Utgångspunkt i vår studie har varit styr- och måldokument för grundskolan och svenskämnet och som stomme för den teoretiska delen har vi främst använt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lärande. För insamling av vårt empiriska material har vi intervjuat ett antal pedagoger som undervisar barn i olika åldrar samt gjort klassrumsobservationer. Gemensamt för samtliga informanter är att de i viss mån använder sig av musik och drama i svenskundervisningen. I vår studie har vi konstaterat att styr- och måldokumenten uppmuntrar till att integrera musik och drama i undervisningen. Vi har dock konstaterat att det finns hinder för pedagogerna som kan bero på bland annat bristande resurser i form av pedagogiska redskap och avsaknad av en tillåtande miljö. / Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolåren. Vi som gjort arbetet har läst olika program i vår respektive utbildning där den ena av oss läst Svenska i ett mångkulturellt samhälle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra läst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. På detta sätt har vi upplevt undervisningen olika baserat på den utbildning vi fått i vårt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sätt att uppfatta och utveckla undervisningen så att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. Utgångspunkt i vår studie har varit styr- och måldokument för grundskolan och svenskämnet och som stomme för den teoretiska delen har vi främst använt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lärande. För insamling av vårt empiriska material har vi intervjuat ett antal pedagoger som undervisar barn i olika åldrar samt gjort klassrumsobservationer. Gemensamt för samtliga informanter är att de i viss mån använder sig av musik och drama i svenskundervisningen. I vår studie har vi konstaterat att styr- och måldokumenten uppmuntrar till att integrera musik och drama i undervisningen. Vi har dock konstaterat att det finns hinder för pedagogerna som kan bero på bland annat bristande resurser i form av pedagogiska redskap och avsaknad av en tillåtande miljö.

ABSTRACTBjelkenbrant, Pernilla, 2007: Musik och kommunikation – en kursutvärdering (Music and communication – a course evaluation) The purpose of this study is to do a quality assurance of the course “Music and communication” (MUPR1205) as it was implemented in a class of music students at the program of Arts and Culture at Törnströmska upper secondary school in Karlskrona during 2006/2007. The overall question is to what extent the shaping of the course involves the attainment of the values and goals formulated in the national school documents. The study includes an interpretation of course goals related to overall goals, and a suggestion of how theories of the relationship music – society can be applied to those goals to make a successful course structure. The questions upon which the evaluation is done, tell us whether the students understand the theories and consider them relevant to their future music making, i.e., to which extent course goals are achieved. The investigation displays a successful result. Even though the basis of the study does not allow for any general conclusions when it comes to the quality of course structure in relation to course goals, it clearly shows a successful model where students had the opportunities to achieve excellent results, and where I, as a teacher, got to be creative and self reflecting. Through this self-evaluation, carried out on an individual teacher basis, there is presented several options of improvement and development of interdisciplinary collaborative projects with other teachers and programmes – options that hopefully serve as inspiration for other teachers interested in developing and improving their teaching.

This thesis explores how theories of immersion may inform the creation of a musical composition. The idea behind the thesis was to find what makes a piece of music engaging for the listener, and if it was possible to device a method for achieving this. A point of departure was to gain an increased understanding of what role flow has in music listening. I wanted to explore whether the theory of flow could be used in a composition process to understand and predict how the music is perceived by a listener. By doing this I wanted to create music experiences that were immersive and emotional. The method used in this thesis was to combine the theories behind flow and research about strong listening experiences to create methods, approaches, and tools for composition. I chose to call these my composition principle. The result of this thesis was the composition principle and a piece for chamber orchestra called From Ashes. In the final discussion I concluded that in this process, the composition principle was unsuccessful in creating immersive listening experiences, but partly successful in creating emotional listening experiences. I also concluded that, in this composition process, the composition principle was not helpful in the composition process but useful in learning about composition and music in general.

Den här studien har tagits fram för att reda på hur musikundervisningen i grundskolan och grundsärskolan läggs upp och anpassas genom medierande verktyg och artefakter samt tekniska artefakter. Studien behandlar även vilka skillnader det kan finnas i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Studien är kvalitativ och har sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. För att komma fram till ett resultat har semistrukturerade intervjuer med musiklärare i grundskolan och grundsärskolan gjorts. Fyra musiklärare blev intervjuade och inspelade via Zoom. Deltagarna fick frågor om hur de lägger upp sin undervisning, vilka anpassningar de gör och vilka medierande verktyg och tekniska artefakter som används. Deltagarna fick även frågor om de kunde se någon skillnad i hur musikundervisningen ser ut i grundskolan jämfört med grundsärskolan. Resultatet visar att deltagarna i studien använder sig av liknande medierande verktyg och artefakter vid anpassningar, såsom bildstöd och färgkodning. När det kom till de tekniska artefakterna fanns en del skillnader eftersom deltagarna jobbade på olika sätt, med bland annat musikskapande. Resultatet visade även att det fanns vissa skillnader i bemötandet av elever med funktionsvariationer i grundskolan kontra grundsärskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare resonerar kring och motiverar undervisning i musikhistoria i grundskolans senare år, årskurs 7–9. Det empiriska material som samlats in är inhämtat genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex musiklärare. Två lärare från Stockholm, två från Göteborg och två från Malmö. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett historiebruksperspektiv. Tidigare studier inom detta område har visat på hur lärare i historieundervisningen delvis låter individuella preferenser påverka urvalet av material samt att modern historia ofta är det som anses vara mest relevant för ämnets syften. Att elever och lärare uppfattar historieundervisning som nyttigt för att förstå vår identitet och vår plats i historien redovisas också för i tidigare forskning. I en musikpedagogisk kontext visar tidigare forskning även på svårigheter i att definiera en musikalisk kanon och vad som bör ingå i denna för att sammanfatta och redovisa en komplex musikhistoria. Nya värderingar och normer växer fram som även det påverkar komplexiteten inom detta fält. Kursmål och läroplaner för musikämnet är vagt och öppet definierade vilket också fått lärare i musik att förhålla sig mer individuellt till urval av material där egna och andra lärares preferenser får styra över urvalet snarare än formella styrmedel. Resultatet i denna undersökning visar på att musiklärare ser på musikhistoria som något som kan bidra till att förstå och stärka den mänskliga identiteten samt förstå vår plats i historien, både ur ett musikaliskt perspektiv och i ett bredare mer allmänhistoriskt perspektiv. Analysen av lärarnas svar i studien visar på att de använder sig av olika typer av historiebruk beroende på syftet med undervisningen i musikhistoria. Det visar även på att individuella preferenser är rådande i urval av material till musikhistorieundervisning samt de inneboende svårigheterna i att ta fram ett material som täcker hela musikhistorien, komplexiteten i att definiera en klar bild av vad som bör ingå i en sammanfattning och förmedling av musikhistoria.

I detta arbete har jag undersökt musikens minsta beståndsdelar för att ta reda på vad som krävs för att skriva lättspelad musik som också är rolig att spela och lyssna till. Med noggranna litteraturstudier, djupgående verkanalyser, informativa intervjuer och huvudpunkten; mitt egna komponerande, har jag undersökt vilka konstnärliga val som ligger till grund för min musikaliska kompositionsprocess. Arbetet har resulterat i fyra välklingande musikaliska verk, som framförts av ensembler på Framnäs folkhögskola, samt en förståelse för de konstnärliga valens musikaliska betydelse. Resultatet har även tagit mig ett steg närmare att förstå vad det egentligen innebär att komponera och att vara konstnär. Den här studien riktar sig till kompositörer och musikintresserade som vill utveckla sina arbetssätt och tonspråk, och därigenom skriva välklingande musik som uppskattas av både musiker och publik. Även om de fyra verken i detta arbete är förhållandevis tonala borde denna metod gå att appliceras på respektive kompositörs egna tonspråk och konstnärliga uttryck.

I det här arbetet har undersökt effektiviteten bland tre olika tillvägagångssätt att skriva text, ackord och melodi till en låt när jag endast har två timmar på mig att skriva så mycket av låten som möjligt. De tre olika tillvägagångssätten är: 1) börja med melodi och ackord för att sedan skriva text, 2) börja med text för att sedan skriva melodi och ackord, 3) skriva melodi, ackord och text tillsammans. Varje tillvägagångssätt testades fyra gånger vardera, vilket resulterade i tolv stycken låtar. Under undersökningen har jag lärt mig vikten av att ha en tydlig idé innan jag börjar skriva musik och vikten av texten i en låt. Dessutom har jag lär mig fördelarna och nackdelarna med att de tre olika tillvägagångssätten och när de passar bäst.

I det här arbetet har jag undersökt och prövat tillämpningen av en lektionsserie innehållande ensembleövningar bestående av rytmiska permutationer, dynamik, samspel och ensembleledning i undervisningen för kursen Ensemble 2 på gymnasienivå. Syftet har varit att undersöka om ensembleövningar kan fungera som komplement till undervisningen för ensemble, där fokus vanligtvis till ligger på arbete med repertoar. I genomförandet av lektionsserien har jag för insamlandet av data låtit de berörda eleverna fylla i en kvalitativ enkät vid lektionsseriens början och slut där eleverna värderat och beskrivit sin förståelse för samspel i ensemble, samt genomfört en fokusgruppsdiskussion med de berörda eleverna. Resultatet visade att den här typen av ensembleövningar möjligtvis kan ha en plats i undervisningen. Resultatet av arbetet hoppas jag kan inspirera till nytänkande och utvecklande förhållningssätt till ensembleundervisning för musiklärare inom alla skolformer.

No description available.