Denna kvalitativa studie syftar till att bidra till ökad kunskap om vad som gör musikundervisningen mer motiverande för elever på högstadiet. Trots att elever ofta lyssnar på musik och umgås kring musikaliska aktiviteter, som att dansa eller sjunga ihop, saknas motivation till att lära sig mer om musikämnet. 24 elever har i denna studie, genom fokusgruppssamtal, uttryckt sin uppfattning gällande motivation för musikämnet och vilka faktorer som påverkar den. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på att lära av varandra, samt att undervisa inom den proximala utvecklingszonen.  Resultatet visar att elevers motivation påverkas av en rad olika faktorer, somliga mer viktiga än andra för de som deltagit i studien. Majoriteten elever lyssnar ofta på musik och har en tydlig bild av vad de önskar lyssna på. De har olika låtar och spellistor för olika sinnesstämningar och tillfällen. Eleverna lyssnar både när de är ensamma och tillsammans med andra som ett sätt att umgås. Musiklyssningen tycks förena eleverna, där alla har något att bidra med och tycka till om. En faktor som nämns som avgörande för motivationen i flera grupper är vikten av hur läraren är. Eleverna vill ha en lärare som är rättvis och konsekvent med disciplin, någon som tillrättavisar klassen om arbetsro saknas. De vill samtidigt, vilket de understryker, ha en lärare som är “lite som en vän”. En lärare ska enligt dem förklara bra, vara engagerad och stöttande. Eleverna vill bli sedda och känna att läraren bryr sig om dem och deras utbildning. Samtliga grupper uttrycker att långa genomgångar, där läraren under lång stund pratar utan avbrott av annat, sänker motivationen. De vill då antingen bli involverade i genomgången alternativt få börja arbeta med en uppgift. Flera av eleverna nämner att de gärna vill att läraren visar hur de ska göra och inte enbart berättar vid tavlan. Samtliga elever talar utifrån en uppfattning om att musikämnet ska vara roligt och nämner instrumentspel som det som motiverar dem mest. Vid instrumentspel önskar fler att få vara med och påverka vad som ska spelas. Att spela en låt som de känner igen sedan tidigare, gärna något nutida, är det flera som tror ökar deras motivation. I samtliga grupper diskuteras betyg och/eller kommande gymnasieval. Om motivationen tryter är det flera av eleverna som tar hjälp av tanken att de vill kunna söka in på sitt förstahandsval till gymnasiet. För några ligger tankar om betyg och meritvärde främst, medan det för vissa är sista utvägen när inget annat motiverar. Något som slutligen visat sig ha betydelse för motivationen i vissa fall är vem eleverna arbetar med i klassrummet. Resultaten är utifrån elevers uppfattning och studien redovisar inte i vilken grad dessa faktorer påverkar.

Det förekommer studier som pekar på att det finns fördelar i att använda musik i språkutvecklande syfte. Frågan är hur vanligt det är att musikmetoder används i språkutvecklande ändamål av lärare ute i skolorna, och vilken syn elever har på musik som metod? Syftet med denna undersökning var därför att ta reda på hur elever i ämnet svenska som andraspråk ser på musik som medel i språkundervisningen, samt hur de anser att musik kan påverka på andra sätt. För att ta reda på detta användes en kvantitativ metod, genom internetbaserad enkät. Undersökningens resultat visar att många av eleverna inte har stött på musik som medel i undervisningen, men att de inte är främmande för tanken på det. De som varit med om musik i språkutvecklande syfte visar dock på tankar om att olika musikmoment passar för olika ändamål. Resultatet visar även att eleverna anser att musik har stor påverkan på människors känslor. Därför är frågan om huruvida ämneslärarutbildningen i svenska som andraspråk bör inkludera musikdidaktik viktig för framtida forskning att besvara.

<p>I inspelningen från konserten medverkar förutom jag själva en kör från Stora Synagogan, harpisten Lisa Viguier Vallgårda samt synagogans kantor Isidoro Abramowicz.</p>

No description available.

The aim of this study is to investigate how a group of people use music while studying, why they do it, and what perceived effects they get from it. The two main questions of the study were: What perceived effect does music have on the participants according to them? Does tempo have any effect on the participants? Six people were interviewed about their relation to music while studying, how it affected them and if they were listening to a specific genre. The study uses a socio-cultural theory perspective. Two themes emerged in the interview; In the first theme the informants used music as a tool to become motivated and listened to rock/pop with a high tempo. In the second theme the informants used music to relax and to become more focused while studying. The informants in this theme listened to classical/ambient music with a low tempo. The participants also talked about the downsides of music while studying and named specifically music with lyrics as a distraction.

In this project I wanted to explore new aspects of a percussionist ́s role in an ensemble situation. To do this, I wrote music for an eight-piece ensemble that was presented at the Royal College of Music in Stockholm. Targeting the vibraphone ́s idiomatic weaknesses by implementing and experimenting with different percussion instruments, effects and new techniques, I wanted to find new approaches and roles for myself as a percussionist. The process of defining the vibraphone ́s idiomatic weaknesses as well as choosing the additional percussion instruments is presented. Three arrangements are then more thoroughly described; the instrumentation that was used, what roles the new instruments created and what impact these had both sonically and musically in an ensemble context. Thereafter, I compare the new approaches discovered in the project to more conventional vibraphone playing. Here, both the pros and cons with implementing additional percussion instruments, effects and new techniques are discussed. Finally, I state how and why this project has changed the way I see myself as a musician, and how this transformation could impact how I approach the vibraphone in the future. / <p>Medverkande musiker: </p><p>Björn-Atle Anfinsen – trumpet</p><p>Mona Krogstad – saxofoner</p><p>Marcus Wärnheim – träblås </p><p>Agnes Darelid – trombon </p><p>Mattias Olofsson – gitarrer </p><p>Jesper Söderqvist – vibrafon, slagverk, syntar och skrot </p><p>Johan Tengholm – kontrabas</p><p>Nils Agnas – trummor</p>

I dagens samhälle finns ett enormt stort musikutbud. Under de senaste decennierna har tillgängligheten alltmer ökat för envar att gå på konserter och uppleva levande musik. Denna studies syfte var att utveckla mina möjligheter som utövande musiker och flöjtist att berika en konsertpubliks upplevelse och kommunicera musik oavsett publikens förkunskaper. Det gestaltas genom framförandet av Amy Beach’s Theme and Variations for Flute and String Quartet (1916/1920). För att uppfylla syftet utarbetades tre frågeställningar som behandlade hur jag kunde öka medvetenheten om performativa aspekter i mitt musicerande, på vilka sätt en publiks konsertupplevelse kan förhöjas och hur jag kunde använda scenisk gestaltning och musikkommunikation på min examenskonsert vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Studien genomfördes metodiskt genom musikanalys och instudering av notbild och konsertbesök för att erhålla publikperspektiv. Dessutom genomfördes två intervjuer med sakkunniga personer, en tidigare musiker och en forskare tillika pedagog. Studiens resultat indikerar att ett manus bidrar till att skapa ramar och struktur i att genomföra en konsert med god kommunikation med publik och medmusiker; musikanalys ger ökad förståelse för hur musiken bäst kan framföras; visuella markörer som val av klädsel har stor betydelse för publikens upplevelser av konserten då synintryck påverkar övriga sinnen. Till sist kan slutsatsen dras att kärnan i konsertupplevelsen är att etablera en dialog och kommunikation med musiker och publik vilket betyder att den individuella musikupplevelsen hos den enskilda åhöraren under en konsert är ett resultat av ett kollektivt skapande.

Syftet med det här arbetet var att undersöka min konstnärliga process i skapandet av musik till rörlig bild. Detta genom att hämta en arbetsmodell från filmkompositören Katharina Nuttall och applicera den på min arbetsprocess.  Arbetsmodellen byggde på frågeställningar som: • Varför musik?• Vad berättar musiken?• Var ska musiken vara? • Vilken sorts musik?• Vem spelar? (instrumentering) Och en lista med filmmusikens huvudfunktioner: • Är att berätta vad för film vi tittar på• Förstärka stämning och känslor i scener• Följa berättelsens dramaturgiska förlopp• Visa musikaliskt vad för plats vi befinner oss på och vilken tid • Binda ihop en story samt skapa tempo i scenen• Funktion som rytmen i klipptempo Genom att arbeta utifrån dessa frågeställningar och syften kring musikens funktion i film satte jag musik till två olika filmsekvenser. Arbetet resulterade i att min konstnärliga process blev mycket mer effektiv än förr. Vikten av en god planering och förarbete tillsammans med en effektiv systematisering av arbetsprocessen framgick tydligt och blev en lärdom. Jag kunde slutföra två inplanerade projekt i tid och jag kom fram till ett färdigt resultat på ett effektivt sätt.

Syftet med denna uppsats är att belysa elevinflytandet ur ett elevperspektiv i ensemblekurserna på ett musikestetiskt gymnasium, samt se vilka effekter det sociala samspelet har på eleverna ur ett sociokulturellt perspektiv. Den data som behövdes för denna studie samlades in genom semistrukturerade intervjuer och analyserades genom ett sociokulturellt perspektiv. Det visar sig att elevernas upplevelser som berör inflytande liknar varandra på många sätt, men det framkommer vissa skillnader. Inflytandet som framkommer tenderar till att framförallt vara av en positiv karaktär men det förekommer även negativa aspekter som påverkar eleverna. Det sociala samspelets inflytande på eleverna visar sig ha en stor påverkan på fler plan än den musikaliska utvecklingen. Eleverna lär sig att fungera som grupp, ta beslut och utvecklas som musiker.

Tidigare forskning visar att det är möjligt att uppfatta övergripande känslor som glädje och sorg i musik. Däremot saknas forskning kring uppfattningen av mer specifika känslor. För denna studie skapades ett musikstycke med målet att förmedla känslan av ensamhet, som är en underkategori av sorg. Musiken skapades med utgångspunkt i tidigare forskning och ett antal inspirationskällor från annan musik. Under intervjuer fick deltagarna lyssna på musiken och svara på vilken känsla de hörde. Deltagarna beskrev en sorglig känsla och vissa använde specifikt ensamhet. Resultatet visar att kompositörer kan behöva skriva musik utifrån målet att förmedla en specifik känsla. Valet av olika musikaliska parametrar som klangfärg och musikteoretiska moment var viktigt. Vid en utveckling av studien kan andra känslor utöver ensamhet undersökas. I framtida forskning borde även den undersökta målgruppen utökas. Ökad kunskap i forskningsområdet kan leda till bättre förståelse kring hur musik kan användas för att förmedla specifika känslor.