West coasty The purpose of this study was to examine if there are any specific patterns regarding how a westcoast song might be constructed, and how one might use those patterns to write their own songs. The study was performed by analyzing westcoast songs from the period of 1978-82, sheet music as well as sounding material. Interviews with prominent writers and producers of the era, as well as of today has been conducted for an insight on their view. The results show similarities not so much of theoretical, but of sound aspects.

Syftet med detta projekt har varit att se om det går att efterlikna en modern popproduktion gjord i dator live med ett helt band i studion. Det skriftliga arbetet tar inte upp låtskrivning utan handlar om den tekniska procesen vid inspelning och mixning. Två låtar har arrangerats och spelats in helt och hållet i en dator för att sedan spelas in live med ett helt band i en studio. Dessa olika versioner av låtarna jämförs sedan med hjälp av sex mätpunkter.   De olika versionerna är lika varandra, men är inte exakta kopior. Datorinspelningarna är välstädade och exakta medan liveinspelningarna är mindre välstädade och stundvis grötigare.

Människans fötter är de kroppsdelar som bär upp kroppen och gör att vi kan förflytta oss. På liknande sätt utgör pedalstämman en slags grund som ger stabilitet i orgelmusiken. Detta arbete handlar om pedalteknik, dess möjligheter och begränsningar, samt om samarbetet mellan tonsättare och organist. Målet med studien har varit att utvecklas som musiker, både musikaliskt och tekniskt. Arbetet har resulterat i kunskap om pedalteknik, en inblick i hur en samarbetsprocess mellan tonsättare och organist fungerar samt en interpretation av ett nyskrivet musikverk. Studien riktar sig till dig som vill veta mer om pedalteknik, både för musikutövaren som vill spela orgel och för tonsättaren som vill komponera för orgel. Parallellt med samarbetet har arbetet bestått av studium och instudering av befintliga pedalstycken samt orgelskolor där ett antal teknikövningar valts ut. Tonsättaren i arbetet är Michelle Pettersson, kompositionsstudent vid Musikhögskolan i Piteå. Under läsåret 2018/2019 har ett antal möten mellan tonsättare och organist genomförts där musikalisk kunskap, tankar och idéer om orgelinstrumentet utbytts, diskuterats och utforskats. Detta har resulterat i två separata pedaletyder för orgel.

Denna uppsats handlar om förekomsten av Antisemitism i den svenska s.k. Vit makt-musiken. Uppsatsens syfte är att kartlägga förekomsten av antisemitism i tre vit makt- band: Pluton Svea, Storm och Dirlewanger. Analysen sker genom att texterna till två album av varje band studeras. Metoden är både kvalitativ som kvantitativ och bland annat så undersöks olika typer av antisemitiska uttalanden som därefter nivåsätts enligt en, av författaren, modifierad skala konstruerad av forskaren John C.G. Röhl. Resultatet av denna undersökning visar att antisemitism är ständigt närvarande i denna musikstil. Dock tar den sig olika uttryck beroende på vilket band det gäller. I de album som är producerade under 2000-talet tycks även en viss nedtoning av den våldsammaste formen av antisemitism kunna ses.

Der Einfluss von Hintergrundmusik auf Tätigkeiten und kognitive Prozesse ist nach wie vor umstritten. Mit dieser Arbeit sollte die generelle Wirkung von Hintergrundmusik geklärt werden. Zu diesem Zweck wurde eine Metaanalyse mit Studien zur Auswirkung von Hintergrundmusik durchgeführt.

Syftet med den här studien är att undersöka huruvida ljud och musik påverkar det narrativa berättandet i film. Som utgångspunkt har jag valt att göra en adaptionsanalys av Trainspotting (Welsh, 1993) samt (Boyle, 1996) för att på så sätt kunna se skillnader och likheter i förekomsten av ljud och musik i både film och bok. Studien visade att både ljud och musik har spelat en betydande roll för upplevelsen av filmen. Genom att använda sig av ljud och musik på ett sätt som skiljer sig från boken har filmen lyckats att porträttera och skildra den historia som boken berättar i ett helt annat medium.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna?   För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg.

Läroplanen fastslår att det är förskollärares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmåga, och deras förmåga att uttrycka sig via musik. Musik ses av många som en självklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och på vilket sätt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. Arbetssättet på musikinriktade förskolor jämförs medickeinriktade förskolors arbetssätt. Intervjuerna mynnar ut i ett resultat, där författaren delar inde upplevda huvudsakliga syftena till att arbeta med musik i ”Omsorgsrelaterade syften”(exempelvis musik som tröst) och ”Pedagogiska syften” (exempelvis musik för att lära utspråk). Intervjuresultatet påvisar i enlighet med tidigare forskning en efterlysning av detviktiga metasamtalet. Musik upplevs av pedagogerna som en viktig del av barnskänslomässiga utveckling.

Zugl.: Tübingen, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Graz, Univ., Diss., 2005