This thesis is an experimental exploration of cooperation on extended techniques for marimba. In my bachelor thesis I experimented with techniques not commonly used on marimba and also innovated some new ones. Eleven of the techniques I found have been used in this thesis. I have collaborated with three composers who, based on my seminar on extended techniques, have written one piece each for extended techniques on marimba. The compositional process of the three pieces have been an interactive collaboration between each composer and me. The drafts have been sent back and forth with reflections from both the composers and me on what was not working and why. This resulted in three playable pieces which I have recorded. The purpose of this thesis is to explore the process of cooperation when writing for unconventional techniques and one goal has been to widen the horizon for marimba music with these techniques. It resulted in the three wonderful pieces of music, Pathfinder by Johannes Pollak, The last to leave by Pontus Bertling and Jag kommer på en bra titel snart, jag lovar! by Viktor Elinder. It gave me a deeper understanding of extended techniques, both their potentials and limitations. I also learned a lot about commissioning music and collaboration.

In this project I wanted to explore new aspects of a percussionist ́s role in an ensemble situation. To do this, I wrote music for an eight-piece ensemble that was presented at the Royal College of Music in Stockholm. Targeting the vibraphone ́s idiomatic weaknesses by implementing and experimenting with different percussion instruments, effects and new techniques, I wanted to find new approaches and roles for myself as a percussionist. The process of defining the vibraphone ́s idiomatic weaknesses as well as choosing the additional percussion instruments is presented. Three arrangements are then more thoroughly described; the instrumentation that was used, what roles the new instruments created and what impact these had both sonically and musically in an ensemble context. Thereafter, I compare the new approaches discovered in the project to more conventional vibraphone playing. Here, both the pros and cons with implementing additional percussion instruments, effects and new techniques are discussed. Finally, I state how and why this project has changed the way I see myself as a musician, and how this transformation could impact how I approach the vibraphone in the future. / <p>Medverkande musiker: </p><p>Björn-Atle Anfinsen – trumpet</p><p>Mona Krogstad – saxofoner</p><p>Marcus Wärnheim – träblås </p><p>Agnes Darelid – trombon </p><p>Mattias Olofsson – gitarrer </p><p>Jesper Söderqvist – vibrafon, slagverk, syntar och skrot </p><p>Johan Tengholm – kontrabas</p><p>Nils Agnas – trummor</p>

Detta är ett skriftligt arbete om ett musikaliskt verk jag studerat in inför min examenskonsert som avslutar min kandidatutbildning vid Kungliga Musikhögskolan. Det skriftliga arbetet ska tillsammans med min inspelning ses som en helhet. Här presenterar jag mina reflektioner över musikaliskt uttryck, tekniska lösningar och tankar kring musik i allmänhet. Verket heter Hard- Boiled Capitalism And The Day Mr. Friedman Noticed Google Is A Verb och är ett solo för vibrafon komponerad av den amerikanske slagverkaren Ben Wahlund. Som teoretisk utgångspunkt har jag Maurice Merleau–Pontys (1908-1961) filosofi, och jag börjar mina resonemang utifrån ett avsnitt i hans bok Kroppens Fenomenologi (1945). I den försöker han komma fram till hur förhållandet ser ut mellan kroppen och världen: att det är genom erfarenheten vi når objekten. Övning som metod ser jag ur det ljuset. Resultatet är en övergripande analys av verket samt nedslag i olika delar, med beskrivningar av – och resonemang kring – musiken. Jag följer musiken kronologiskt och avslutar arbetat med en Coda.

Studiens syfte är att undersöka min lärandeprocess när jag på det melodiska slagverksinstrumentet vibrafon studerar in tre folkmusiklåtar på gehör utifrån ljudinspelningar. Den teoretiska utgångspunkten för studien är det sociokulturella perspektivet och den decentrerade mästarläran. Studiens frågeställningar berör tillvägagångssätt, vilka kulturella redskap som används samt hur lärandet visar sig. I resultatet framkommer att många olika materiella och intellektuella redskap används i inlärningsprocessen och att lärandet visar sig genom exempelvis ökat tempo och tillägnande av fler och fler detaljer i musiken. I diskussionen ställs dessa resultat i relation till presenterad litteratur och forskning och aspekter som diskuteras är bland annat hur olika kulturella redskap samspelar och tillsammans främjar lärandet, hur den musikkulturella inramningen sätts utifrån den utövandes tidigare erfarenheter och kunskaper samt hur samspel och kommunikation kan visa sig i enskild övning utan tydlig praxisgemenskap. / The purpose of this studie is to analyse my learningprocess when learning three swedish folkmusic tunes by ear on the vibraphone, with the help of audio recordings. The theoretical basis of the studie is the sociocultural theory and a decentered view of master-learning. The issues of the studie has been to examine the ways in which I structure my practice to reach my goals, the use of different cultural tools and how the development can be seen. The result reveals that a lot of different tools, both material and intellectual, are being used in the learningprocess and that the development can be seen in increasing of tempo and appropriation of more and more details in the musical perfomance. In the discussion the results are put in relation to the litterature and theory which has been presented. Some aspects that is discussed is how the use of different cultural tools together can have a positive effect, how a musicians previous experience and knowledge affects the learningprocess and how interaction and communication can be seen in individual practice without a clear social context.