No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka olika övningsstrategier för attutveckla improvisationsförmågan inom jazzgenren. Jag har idag förmågan attimprovisera över låtar, men det jag eftersträvar är att utveckla den föratt få improvisationerna mer varierade. Avsikten med arbetet är attutveckla förmågan att improvisera i form av fler rytmiska och harmoniskaidéer.Jag har använt mig av ett flertal olika gehör- samt notläsningsövningar somjag tror kan påverka ens improvisationsförmåga positivt. Jag har spelat innär jag improviserar före, under samt efter övningsperioden. Jag har äventranskriberat och analyserat mina improvisationer för att undersöka meringående vad jag gör melodiskt och rytmiskt.Undersökningen har resulterat i att jag är mer medveten i minaimprovisationer och gör enligt mig mer intressanta och friaimprovisationer. Förmågan att improvisera har påverkats positivt med hjälpav dessa gehörs- och notläsningsövningar.

Mitt projekt handlar om att vara jazzsångare och att reflektera över vad jag anser att en jazzsångare är. Det handlar också lika mycket om processen att utvecklats i min musikerroll och utforska de många aspekternas innebörd. I de individuella sånglektionerna hos Irene Sjögren under min kandidatutbildning har det inte varit en skarp skiljelinje mellan att vara sångare och musiker; båda ryms inom begreppet jazzsångare. Det reflekterar också mitt synsätt på min egen identitet som jazzsångare och att samtidigt vara bandledare.  Målet är därför att försvara jazzsångarens legitimitet som improvisatör och musiker, och redovisa projektet i en konsert som blir mitt personliga ”statement i jazzsång” tillsammans med en jazztrio. Jag konkretiserar en del av de aspekter som utgör en jazzsångare och samtidigt visar min process hur jag repeterade och planerade programmet för att lyfta fram dessa aspekter i konserten. Arbetetet fokuseras därför till stor del på musikledarskap och hur jag som jazzsångare leder mitt band för att uppnå en bra konsert. / <p><strong>Medverkande musiker</strong></p><p>Liselotte Östblom – sång </p><p>Filip Ekestubbe – piano </p><p>Josef Karnebäck – kontrabas </p><p>Emil Norman Kristiansen – trumset </p><p>Björn Arkö - tenorsaxofon </p><p></p><p><strong>Program </strong></p><p>Time Remembered (Bill Evans / Paul Lewis)</p><p>Night And Day (Cole Porter) Arr: Liselotte Östblom </p><p>Yardbird Suite (Charlie Parker / Eddie Jefferson)</p><p>Winter Sweet (Kenny Wheeler / Norma Winstone)</p><p>Very Early (Bill Evans / Carol Hall)</p><p></p><p>Be Bop Lives (Boplicity) (Miles Davis / Mark Murphy)</p><p>Arr: Liselotte Östblom, Björn Arkö </p><p></p><p>When Lights Are Low (Benny Carter / Spencer Williams)</p><p>Arr: Liselotte Östblom </p><p></p><p>Turn Out The Stars (Bill Evans / Gene Lees)</p><p>Cherokee (Ray Noble)</p><p>Prelude To A Kiss (Duke Ellington / Irving Gordon / Irving Mills)</p><p>Beautiful Love (Victor Young)</p>

I detta arbete undersöks hur enskild sångundervisning kan utformas så att sångelever kan få med sig musikteoretiska verktyg, likt elever med andra instrument, att använda vid såväl instudering som improvisation och musikskapande. Fokus har varit sångundervisning inom Contemporary Commercial Music (CCM) – ett paraplybegrepp som innefattar genrer som pop, soul, jazz, country, rock, r’n’b och hiphop.  För att få en inblick i hur man kan arbeta med musikteori i sångundervisning har tre erfarna sångpedagoger intervjuats. Samtliga arbetar på ett musikteoretiskt medvetet sätt med sina elever. Med hjälp av deras erfarenheter och metoder samt tidigare forskning presenteras möjliga vägar till en adekvat inkorporering av musikteori i enskild sångundervisning. I tidigare forskning om musikteori för sångare föreslås bland annat solmisation, rörelser och gehörsträning som metoder att utveckla sångelevers musikteorikunskaper. Informanterna ger exempel på övningar för att stärka harmoniskt och teoretiskt medvetande hos sångelever samt ger sin syn på viktiga områden inom musikteori för sångare – harmonik, rytm, intervall och improvisation. Informanterna lyfter även vinsterna med att lära sig ett ackordsinstrument.  I studien framkommer att breda, grundläggande musikteoretiska kunskaper utgör en viktig grund för musicerande och improvisation. Att teoretisera det klingande – namnge det som hörs och det som sjungs – ger sångeleven ett musikteoretiskt språk att använda i kommunikation med sina medmusiker. Detta betonas både i tidigare forskning och av informanterna.

Vallmusik har länge varit en del av folkmusiken som personligen fascinerat mig mycket och känts svår att greppa. Jag tycker att den låter både enkel och komplex på samma gång och att det är något speciellt med både uttrycket i musiken och i tonaliteten som särskiljer sig från annan musik. Det påminner mig också om det som slog an i mig när jag först föll för folkmusik; något enkelt och lite vemodigt men samtidigt starkt och tidlöst. Svårt att sätta fingret på, men kanske själva kärnan av det jag dras till generellt i folkmusiken. I den här stilanalysen har jag valt att fokusera på en del av vallmusiken som är vokal - nämligen kulning.  Det finns så mycket att hämta för mig i vallmusiken i allmänhet och kulningen i synnerhet. Jag vill utforska hur jag kan överföra det jag hittar till mitt eget skapande och min röst, utifrån mina förutsättningar och preferenser, och samtidigt ha förankring i traditionen.