The thesis investigates how body movements influence a musical performance, with the aim to reach a more expressive performance by an increased awareness of gestures. In the study, three versions of the same clarinet piece were recorded on video; one with me, one with my clarinet teacher and one with a fellow clarinet student. The study addresses the following research questions: - How do body movements correspond to musical intentions? - How are my gestures formed and influenced by my teachers’ gestures? - In what ways can a raised awareness of gestures affect my musical performance? The videos were coded and analysed using open coding. As a reference, each clarinettist notated their intended phrasing in the score. This was marked as phrases (slurs) and Goal Points, and was also annotated in ELAN. With the intention to answer the first research question, the body movements were compared with the performers intended phrasing. In order to answer the second research question, coded sequences from each performance were compared with each other to find similarities and differences, using both quantitative and qualitative methods. Finally, I recorded a second performance of the same piece to investigate whether awareness of gestures affected my performance. Results align with previous research and indicate that body gestures are unique for each performer and connected to musical intentions. Results also indicate a resemblance in movement patterns between my teacher’s performance and my own, suggesting that gestures can be transferred from teacher to student.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka min instuderingsprocess i rollen som dirigent respektive ackordeonist och att därefter jämföra skillnader och likheter mellan dessa processer, för att slutligen dra lärdomar av de olika rollernas möjligheter och svårigheter och att förbättra mina metoder för instudering och utveckla mitt konstnärskap. För att undersöka processerna genomfördes tre konstnärliga projekt, ett orkesterverk i rollen som dirigent, ett solostycke i rollen som ackordeonist och en kammaropera där de båda rollerna kombinerades. Orkesterrepetitioner och slutproduktioner dokumenterades med videoinspelning. Projekten analyserades utifrån en uppställning av olika parametrar för instuderingsprocessen. I en avslutande diskussion påvisas vikten en grundlig instudering och den tid som krävs för detta. Vidare fann jag att som dirigent bör jag spela partituret under instuderingen och att jag som ackordeonist bör bygga förförståelse genom analys av verket, innan jag spelar det. Slutsatser drogs även om att kunskap om musikens bakgrund och sammanhang, tillsammans med en metod att forma egna föredragsbeteckningar, möjliggjorde goda resultat.

Under detta arbete har jag undersökt hur jag kan bli snabbare som låtskrivare inom hårdrock och metal. Genom att använda mig av olika typer av begränsningar så som tidsbegränsningar och begränsningar i val av instrument har jag sökt ett svar på hur dessa hjälper mig att arbeta snabbare. Fyra tracks producerades och under arbetet med dessa undersökte jag hur jag arbetar för att bli varse vad som påverkar mig att arbeta snabbare. I slutändan upptäcker jag att begränsningar kan hjälpa mig att hålla fokus på den stora helheten och inte fastna i ett evigt detaljarbete. Detta i samverkan med referenslåtar som en källa för idéer möjliggör ett snabbare låtskrivande.

Studien syftar till att undersöka ifall det är en bra undervisningsmetod då man viker 8 veckor av terminen till att komponera och spela in en låt på lektionstid. Studien skall även undersöka den didaktiska aspekten av metoden. Studiens syfte är även att belysa vikten av att koppla teori till det praktiskt utövande av sin kunskap. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex av de gitarrelever jag undervisade med denna learn by doing metod. Intervjuerna är gjorda utifrån semistruktuerade frågor. Behovet är stort för eleverna att få prova sina kunskaper praktiskt. Då det teoretiska överväger förlorar eleverna syftet med det de har lärt sig. Därmed riskerar de få hål i den övergripande helheten. Utmaningen men även svårigheten att skriva och spela in en låt, triggar förhoppningsvis igång ett behov hos eleven att fylla i de teoretiska luckorna i skapandeprocessen. Eleverna tar på detta sätt mer ansvar för sitt eget lärande. Att nå kursmålen med denna metod är fördelaktigt, oavsett vilken nivå eleven befinner sig på.Vägarna till kunskap är oändliga. Inspelning av elevens egen låt är en av dem och denna studie visar att både lärare och elev har stor behållning metoden, både på ett pedagogiskt och personligt plan. Det skapar möjligheter att täcka in flera av betygskriterierna och eleverna känner samtidigt ett medbestämmande över sin utbildning. / Purpose: To analyse the guitar methodology on the basis of my experience from the last five years with my students. The concept was: let the students write and record their own songs. This study wants to find out how the students experience this way of learning. Do they feel that they have achieved a new level on their instrument or was it just a few moments of fun? Results: The students have a need to practice what they learn in theory. If the education leans towards the theoretical, the concept of what they have learned won’t seem useful and they will have gaps the music education.By letting the student write and record their own songs, the needs will be fulfilled and the students take more responsibility for their education. The ways to knowledge are countless and this is one of them. Students as well as teachers will have a win-win situation, both on a pedagogical and a personal level.

De allra flesta besöker någon gång i sitt liv en kyrka, antingen i en anhörigs syfte eller sitt eget. Trots sekulariseringen som pågår i Sverige så uppskattar de flesta traditionen kring vigslar, dop och begravningar. Musiken är en viktig del i dessa kontexter och det är viktigt att upplevelsen blir som besökarna önskar eftersom det ofta är en känslosam tillställning. Därför är det viktigt att vi som jobbar som kyrkomusiker är beredda att göra vad som krävs för att tillfredsställa besökarnas önskemål. I detta arbete utforskar jag processen kring att bearbeta ett orkesterpartitur till orgelpartitur, och hur användbar min metod är. Genom att studera orkesterpartituret och lyssna på inspelningar skapar jag ett partitur för orgel som innefattar så mycket som möjligt från orkesterpartituret. Jag använder orgelns olika möjligheter för att få min bearbetning att likna orkesterversionen. Processen har resulterat i större kännedom om transkriptioner och bidrar till att jag med större säkerhet kan genomföra fler transkriptioner i mitt arbete som kyrkomusiker och kan framföra väl bearbetade versioner av önskad musik inför förrättningar.

César Franck's sonata for violin and piano in A Major of 1886 is one of his last and one of his most prominent works. It has for long been one of my favourite works and I chose it for my Bachelor exam. It is a good example for the cyclic form used by various composers in the 19th century. Since the beginning, the tempo and character of the first movement have been discussed amongst musicians and scholars. Also, D'Indy, one of Franck’sstudents, analysed the themes and motives of the Sonata, which has raised discussions. The purpose of my essay is to analyse these discussions and to see whether the knowledge of this background and these discussions has helped me personally in my approach to the Sonatawhen I practiced itand whether it has influenced me in my interpretation. For this purpose, I used sheet music, literature and recordings.In summary, the knowledge of the background and of the discussions has helped me a lot to get a better access to the Sonata and thus influenced my interpretation. Without this knowledge, I would certainly not have come to such a deep and thorough understanding of the Sonata / <p>Besides the Sonata for Violin and Piano by César Franck, which I played together with Anna Christensson, I played the Solo Sonata no. 3 by Eugène Ysaÿe and Passacaglia by Johan Halvorsen together with Emma Alrikson.</p>

I det här arbetet har jag skrivit originalmusik utifrån fyra referenslåtar. Urvalet av referenslåtarna har skett på olika sätt, efter bland annat eget tycke, populäritet, utomståendes tycke och ett slumpmässigt val. En del av undersökningen mitt arbete har gått ut på att undersöka hur dessa val påverkat mina kreativa val. Eftersom jag är pianist har jag valt att skriva musiken med piano och även låtit det ha en framstående roll i mina låtar. Jag kom bland annat fram till att min metod fick mig att arbeta mer effektivt.

Studiens syfte är att i två skolor undersöka hur sex pedagoger använder musik och funderar kring musikens roll i skolan och huvudfrågeställningen är: hur kan musik användas pedagogiskt för att stimulera estetiska såväl som utomestetiska lärandeprocesser?Mycket av litteraturen och forskningen pekar på tydliga samband mellan musik och inlärning där musiken både direkt och indirekt förstärker förmågor hos eleverna. I litteraturen pågår en debatt kring huruvida vi ska motivera musiken i skolan med dess förmåga att förstärka utomestetiska läroprocesser, eller dess rent estetiska kvalitéer. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med en viss grad av standardisering och ostrukturerade öppna frågor. Pedagogerna anser att musik kan vara en del i ett lustfyllt lärande eftersom olika läroprocesser blir informella. Musik och sångtexter förankras hos elever i stor utsträckning och är därför ett bra medel för såväl estetisk som utomestetisk inlärning, t.ex. språk- och matematikundervisning. Pedagogerna menar att musikutövandet och användandet av musik i skolan kan utveckla elevernas sociala förmågor genom samarbete och interaktion. De två pedagogerna med högskolepoäng i musik menar att huvudsyftet och målet med musikundervisningen är att utveckla musikaliska förmågor som röstvård, melodi- ackordspel och rytmik, medan övriga pedagoger poängterar att eleverna ska ha kul och känna en sångglädje och gemenskap.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade. Informanterna i vår studie uttrycker att musik oftast används som ett medel att lära annat till exempel matematik och språkutveckling. De menar också att musik är kultur och att förskolan har en sångskatt som måste föras vidare. Vår tolkning av resultatet visar att en del informanter uttrycker behov av utbildning, om musik ska börja användas som inommusikaliskt lärandeobjekt. Andra informanter menar att förtydligande i läroplanen kan ge samma effekt, samtidigt som den emotionella upplevelsen inte får glömmas bort.

Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare år pedagoger (Gt) kan integrera rytmik i sindagliga undervisning. Frågeställningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva föratt kunna integrera rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad rytmikpedagoger(Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera rytmik i grundskolans dagligaundervisning.För att få fram svar på frågeställningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem rytmik- ochfem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanställdes till resultatet i dettaarbete. Fortbildning anser båda pedagoggrupperna att de behöver för att rytmik ska kunnaintegreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen ärmaterial, intresse, tid och yta.Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger.