Självständigt konstnärligt masterarbete inom komposition. Reflektioner kring förutsättningar och kreativ process inom filmkomposition. / <p>Bilaga: 1 DVD</p>

No description available.

InledningDenna studie behandlar elevers upplevelser av musik i fritidshemmet samt vilken betydelse musiken har för deras utveckling. Vidare redogörs det för hur eleverna upplever lärarens roll i musikaktiviteter. Fritidshemmets verksamhet bygger på ett grupporienterat arbetssätt med utgångspunkt i relationer mellan elever samt elever och personal. Betydelsefulla delar i verksamheten är skapande arbete, lek samt rörelse. De verksamma lärarna inom fritidshemmet har i uppdrag att uppmärksamma elevers varierande intressen för att ständigt utmana eleverna i sitt lärande. Det estetiska lärandet genererar en självständighet där tankar och känslor utgår från det egna perspektivet. Det ger även en frihet till bearbetning, mottagande samt användande av information. Estetiska lärprocesser agerar en viktig faktor vad gäller kunskapsutveckling, när varierade infallsvinklar knyts samman spelar det estetiska perspektivet en viktig roll. I estetiska lärprocesser ligger fokus på processen i skapandet och inte på den slutliga produkten då det är genom produktionsfasen möjligheten ges att reflektera samt bearbeta information.SyfteSyftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av musikaktiviteter i fritidshemmet samt vilken betydelse lärarens medverkan har för elever i musikaktiviteter.MetodStudien förhåller sig till kvalitativ metod genom datainsamlingsverktyget gruppintervju där enligt planering fyra grupper med fem elever i varje grupp deltar. Intervjufrågorna formas efter frågeställningarna och har dem som utgångspunkt. Den teoretiska ramen inspireras av fenomenologin.ResultatResultatet visar att de musikaktiviteter som förekommer i fritidshemmet är få. Den aktivitet som är främst förekommande är att lärarna kopplar en surfplatta till en högtalare som i sin tur rullas ut på gården när fri lek sker utomhus. Eleverna beskriver lärarens medverkan som att läraren endast startar och stänger av musiken.Vidare beskriver eleverna att de är engagerade inom musicerande av instrument. De berättar även att de vill ha en lärare på fritidshemmet som har kunskaper vad gäller musicerande av instrument.

Ett arbete om övningsmetod för långsamma satser. Jag tar upp svårigheterna med detta specifikt ur mitt perspektiv som flöjtist. / <p>Inspelningen innehåller ur Flöjtkonsert i D-dur op. 283 av Carl Reinecke, sats 2 - <em>Lento e mesto</em>. Indra Strautmanis - flöjt, Olga Tomilina - piano.</p>

<p>From the start the goal with this project has been to make a sounding interpretation of the act of wavesurfing from the perspective of a surfer and an exploration of the possibility to create soundprints that with music captures and recreates physical movements, experiences and moments of flow.</p><p>To do this I have collected physical data from a surfer surfing the waves at Torö Stenstrand (the most "famous" surfbreak in the Stockholm region) that I later connected to chosen musical parameters such as rhythm, pitch, tempo and texture. Because the goal was to capture the experience of surfing waves I also recorded sounds of the waves and the surroundings and mixed it together with the written out music. </p>

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 20 000 människor varje år av någon demenssjukdom. Sjukdomen medför med tiden intellektuella, psykologiska, beteendemässiga och kroppsliga försämringar som kan medföra minskad initiativförmåga och lidande. Genom att möjliggöra för personer med demenssjukdom att delta i aktiviteter som exempelvis musik, kan försämringar motverkas då musik stimulerar både kognitiva och fysiska funktioner. Syfte: Syftet med litteratursammanställningen var att belysa musikens betydelse för personer med demenssjukdom. Metod: Litteratursammanställningen inkluderade tio kvalitativa studier som valts från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Studierna har granskats och analyserats med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av litteratursammanställningen visade att musik ökade livskvaliteten för personer med demenssjukdom och förbättrade interaktionen mellan dessa personer och vårdgivarna. Musik förbättrade även kommunikationen samt minskade beteendeförändringar. Konklusion: Resultatet visar på att musik fördelaktigt kan användas i demensvården för att främja välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Det finns emellertid ett behov av vidare forskning för att ytterligare kunna stödja fördelarna med musik i demensvården. / Background: Every year in Sweden nearly 20 000 people develop dementia. Dementia causes over time intellectual, psychological, behavioural and physical impairments which in turn can lead to decreased ability to take initiative and increased suffering. By providing people with dementia to participate in activities for instance music, impairments can be counteracted since music stimulate cognitive and physical functions. Aim: The aim is to illuminate the importance of music for people with dementia. Method: This litterature review include ten qualitative studies which were selected from the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO. The chosen studies have been surveyed and analyzed with inspiration of a qualitative content analysis. Result: The result of the literature review showed that music increased quality of life for people with dementia and improved the interaction between patient and caregiver. Music also improved communication and reduced behavioral changes. Conclusion: Music can advantageously be used in dementa care in order to promote well-being for people with dementia. However, there is a need for further research to further support the benefits of music in dementia care.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar “Musikens sammanhang och funktioner”, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område. Den metoden som valdes är den kvalitativa intervjun. De som deltog i dessa intervjuer var fyra musiklärare, två män och två kvinnor, med lång erfarenhet av musikundervisning riktad mot elever i grundskolans senare år. Resultaten visar på att det finns ett samband mellan informanternas utbildning, musikaliska bakgrund och hur de planerar, genomför och organiserar musikundervisningen. Resultaten pekar även på att undervisningen inom Musikens sammanhang och funktioner mest är inriktad på momentet musikhistoria och då i synnerhet pop- och rockmusik. Resultaten visar också att Musikens sammanhang och funktioner inte får något större utrymme av den totala undervisningstiden.

Musikplattformen, som är den del av Statens musikverk dit det fria musiklivet kan vända sig för att söka ekonomiskt stöd, har bland annat som mål att erbjuda musikupplevelser av ”högsta kvalitet”. I den här undersökningen försöker jag ta reda på hur Musikplattformens bidragssökare beskriver, tolkar och motiverar vad som är kvalitativa egenskaper hos de musikaliska projekt som de söker bidrag för. Undersökningen baseras på en närläsning av tio bidragsansökningar till Musikplattformen. Genom att titta på vad varje bidragssökare skriver i sin ansökan urskiljer jag olika aspekter som lyfts fram som kvalitativa. På så sätt försöker jag visa på vad som i varje ansökan tolkas och lyfts fram som kvalitet och på så sätt kunna visa på skillnader och likheter i hur Musikplattformens bidragssökare resonerar kring kvalitet. Till min hjälp tar jag främst Pierre Bourdieus teorier om kulturproduktionsfältet och de två värdepoler som det kan sägas spänna mellan: Ekonomiska och kulturella. Kulturproduktionsfältet har traditionellt dominerats av kulturella värden. Resultaten visar att de studerade bidragssökarna har ett övervägande högre kulturellt anslag, snarare än kommersiella ambitioner i sina ansökningar. En majoritet av de studerade framför inte några ekonomiska värden som viktiga eller kvalitativa, och i vissa fall motsätter sig de direkt sådana värden. I endast en ansökan, som även representerar den yngsta musikgenren, förs ekonomiska värden fram som kvalitativa. Detta kan ses som att en förändrad uppfattning kring dessa värden kanske håller på att växa fram inom det fria musiklivet.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot. Under lektionstillfällena bar samtliga elever stegräknare, där stegantalet redovisades efter varje tillfälle. Utifrån Borgskalan fick eleverna dessutom skatta både hur ansträngande stationsbanan upplevts som helhet samt hur ansträngande den upplevts då det varit som mest påfrestande. Därefter jämfördes resultaten från de båda testtillfällena för att påvisa eventuella skillnader alternativt likheter. Resultat: Samtliga klasser i undersökningen tog fler steg vid det första undersökningstillfället än vid det andra, oavsett vilket musiktempo de började med. Skillnaden i antal steg mellan de olika lektionstillfällena var dock signifikant enbart för en av klasserna. Beträffande hur eleverna skattat sin egen ansträngningsnivå på Borgskalan under de båda testtillfällena upptäcktes ett klart samband mellan det antal steg eleverna tagit och deras upplevda ansträngning. Samtliga klassers medelvärden, för såväl helheten som vid maximal ansträngning, var högre vid det första testtillfället än vid det andra. Resultatet överensstämmer med att eleverna tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Slutsats: Klassernas resultat spretar åt olika håll. Gemensamt för samtliga klasser är att eleverna har skattat ansträngningen under det första testtillfället som mer ansträngande än vid det andra, både beträffande helhet och vid maximal ansträngning. Detsamma gäller för hur många steg eleverna tog. Samtliga elever tog fler steg vid det första tillfället än det andra. Av vår studie att döma tycks det därför inte finnas någon korrelation varken mellan musikens tempo, hur många steg eleverna tar eller hur eleverna uppfattar ansträngningsnivån. Istället pekar undersökningens resultat på vikten av att variera undervisningen. Då eleverna i studien fick upprepa en redan tidigare utförd lektion tycktes motivationen och därmed även deras aktivitetsnivå (i antal steg mätt) sjunka. [1] BPM = beats per minute (taktslag per minut) / <p>I kursen Idrott III VT 2014.</p>

Ukrainian sacral chant is closely connected with the Byzantine cultural heritage.