No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Examenskonsert: https://youtu.be/AmrP0emJuJU</p>

Die vorliegende Studie befaßt sich mit einigen ausgewählten Aspekten des Musiklebens im Kloster Osek (Ossegg) während des 18. und 19. Jahrhunderts. Musikwissenschaftliche Forschungen zur Thematik und die in diesem Zusammenhang erschienenen Aufsätze - insbesondere aus der ersten Hälfte des 20. Jahrhunderts von Paul Nettl und Emilián Trolda - brachten bisher nur lückenhafte Ergebnisse.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.

Syftet med studien är att beskriva skillnader och likheter mellan några elevers musicerande utanför och inom skolans verksamhet. Genom intervjuer med elever som läser i nionde klass samlades data in som underlag för studien. Studien utgår ifrån kategorier som musikstil, privat musicerande, skolmusik och genre, för att beskriva hur relationen ser ut mellan elevens egen musikstil, identitet och skolmusiken. Dessa sätts i relation till läroplanen och om det med utgångspunkt i elevernas svar går att avläsa förutsättningarna att uppnå målen i det centrala innehållet och kunskapskraven. Resultatet visar att det inte finns någon klar bild av den egna musikaliska identiteten men däremot framträder musiklyssnandet som viktigt. Viljan att utmanas och spela sådant som ligger utanför den musikaliska preferensen är svag hos eleverna. De uppfattar att lärarna anpassar undervisningen efter deras egen musikstil. Eleverna påstår också att de får göra lite vad de vill på lektionerna. Resultatet visar på ett glapp mellan det som Lgr 11 säger att musikämnet ska innefatta och det som faktiskt genomförs i undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka hur musik används med och av de yngsta barnen i en förskola samt att undersöka hur pedagogerna gynnar barnens intresse för musik och instrumentalspel. Med hjälp av två av de tre frågeställningarna fokuserade studien på om det blev någon skillnad på barnens musiska intresse och lärande i aktiviteter med instrument i relation till att endast ge fri tillgång till instrument. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och ett etnografiskt perspektiv, vilket har inneburit att vara deltagande i observationerna samt använda olika undersökningsverktyg, vilka var spaltobservationer, videoinspelning och intervjuer. Deltagarna i studien var barn i två till tre års ålder och tre pedagoger på två olika småbarnsavdelningar på en förskola där det finns ett uttalat musikintresse. En tydlig skillnad som resultatet visade var att barnen spelade på instrumenten på olika sätt i den fria leken och i musikaktiviteterna. I musikaktiviteterna började barnen slå i jämnare takt på virveltrumman och xylofonen medan de i den fria leken spelade lite hur som helst. Det som kom fram i resultatet av både musikaktiviteterna och den fria leken var ett stort intresse, goda samspelssituationer och glädje hos barnen. I resultatet av intervjuerna beskrivs pedagogernas intresse för att ha instrumentalspel med barnen men på grund av osäkerhet kring hur de ska använda dem blev det inget instrumentalspel med barnen.

Utifrån tidigare forskning och skolverkets rapporter tycks det finnas en stor utmaning i skärpunkten mellan det som styrdokumentens kriterier språkligen förmår uttrycka, och de ämnesspecifika kvaliteter och kriterier som musiklärare enskilt, och som yrkeskår utifrån detta förväntas kunna formulera. Denna studies syfte var därför att undersöka hur musiklärare tolkar och tillämpar kunskapskrav i musikämnet. Ett kunskapskrav i kursen Ensemble med körsång, 200p på gymnasiets estetiska program valdes ut för detta ändamål, varav följande forskningsfrågor ställdes: Hur tolkar musiklärare kunskapskravets innehåll? Samt hur går musiklärare tillväga när de bedömer elevers kunskaper i relation till kunskapskravet? Datainsamlingen skedde genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med fem musiklärare. Data bearbetades med tematisk analys och en teori om bedömningsmetoder. Studiens ena slutsats är att större vikt läggs vid det musikaliska hantverket och genrekunskap än det konstnärliga uttrycket i kunskapskravet, samt att detta i hög grad kan relateras till att konstnärligt uttryck anses vara ett svårtolkat begrepp. Studiens andra slutsats är att bedömning av kunskapskravet i huvudsak sker genom att observera elevers processer – från repetition till konsert, men att de bedömningar som görs av elevers konstnärliga uttryck i mångt och mycket, baserat på ovanstående tolkningsproblem, vilar på oklara grunder. Utifrån denna studie, och i relation till tidigare forskning och Skolverksrapporter, föreslås därför en nationell lärarsamverkan kring tolkning av kunskapskrav och möjliga tillvägagångssätt för bedömningar som leder till summativa beslut i musikämnet. Även en utvärdering av bedömningsstöd i musik på gymnasiet, där också en översyn av kunskapskravens formuleringar i musikämnet skulle kunna vara tänkbar. Sammantaget föreslås det senare vara en uppgift värdig Skolverket, som dessutom identifierat en bedömningsproblematik i musikämnet i sina rapporter.