Bakgrund Undersökningen har sin grund i relevant forskning, litteratur samt styrdokument för förskolan. Fokusområdet för undersökningen berör förskollärares förhållningssätt gällande musikanvändning i förskolan. Vid sökningsprocessen observerades det att tidigare forskning som identifierades inom ämnet inte behandlade konkreta arbetssätt i samband med musik som estetisk lärprocess samt hur förskollärare kan stärkas i att vilja använda musik i förskolan. Genom intervjuer i förhållande till relevant forskning berör undersökningen det förhållningssätt förskollärare har gällande musikanvändning i förskolan samt konkretisering av arbetssätt med musikundervisning i fokus.          Syfte Syftet med studien är att synliggöra förskollärares förhållningssätt till musik i förskolan. Vi vill genom studien tydliggöra vilka lärandemål som sker vid musiksituationer i förskolan med fokus på musik som estetisk lärprocess. Metod Den metod som använts under studiens gång har varit halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med fem förskollärare som arbetar inom förskoleverksamheten. Resultat Resultatet av denna studie betonar att musikundervisning kan gynna barns lärande på ett flertal plan genom ett ämnesöverskridande förhållningssätt till musik. I resultatet lyfts förskollärarnas rekommendationer fram till pedagoger som vill arbeta med musik i förskolan genom exempelvis användandet av enkla rytmikinstrument som trummor och klaves. Samtliga förskollärare i studien betonar vikten av musik under lärsituationer i verksamheten om det finns ett tydligt syfte med undervisningssituationen. I resultatet lyfts även fram forskning och litteratur som förskollärarna förhåller sig till när de undervisar musik i förskolan. Den slutsats som resultatet framhåller är att musik är en viktig aspekt av barnens lärande i förskolans verksamhet och lärandet sker i samspel med barn och pedagoger.

Titel: Musikterapins roll i det pedagogiska arbetet med särskoleelever – en kartläggande studie av högstadie- och gymnasiesärskolor. English title: The role of music therapy in special education –  a swedish nationwide study within secondary schools Language: Swedish Nyckelord: Musikterapi, pedagogik, högstadiet, gymnasiet, lärare   En uppsats på grundläggande nivå som undersöker i vilken omfattning musikterapi integreras i det pedagogiska arbetet med särskoleelever i 8 stycken utvalda skolor inom högstadiet och gymnasiet i Sverige samt vilka förutsättningar som påverkar en möjlig integrering. Tidigare forskning tar upp såväl nordiska som internationella perspektiv på musikpedogisk integrering i särskolearbetet. Metoden som används för att insamla empiriskt material är intervjuer via telefon och e-post enkäter. Resultatet visar att musikterapi förekom som en integrerad del av det pedagogiska arbetet på 4 av 8 skolor. I en av de övriga skolorna fanns en extern musikterapeut anställd vilken tog emot eleverna individuellt en gång i veckan. I diskussionsdelen förs ett kritiskt resonemang gällande val av metod, lärdomar och hinder som uppstod under arbetets gång.

Detta arbete gick ut på att hitta olika vägar till att inkorporera skalfrämmande toner då jag spelar bassolo inom olika former av jazzmusik.  I början av arbetet spelade jag in fyra låtar tillsammans med ett band och jag hade som huvudfokus att spela ett solo på varje låt. Inspelningen fungerade som jämförelsematerial för att höra hur mina solon lät före jag inledde arbetet. Jag analyserade även dessa solon för att få en större överblick av hur jag spelade solo före inledandet av arbetet.  Därefter arbetade jag med tre olika övningar som jag skapade med hjälp av olika källor. Efter att ha fokuserat på övningarna spelade jag in nya solon till inspelningarna. Slutligen analyserade jag de nya solona och jämförde med de gamla. Jag intervjuade även tre basister för att få höra åsikter från utomstående musiker.  I samband med detta arbete upplevde jag att jag som bassist lyckades utveckla ett nytt tonföråd och ett nytt synsätt på hur man spelar solo med hjälp av skalfrämmande toner.

No description available.

Metalcore är en subgenre som är ständigt ifrågasatt av många. En del metalfans ser metalcore som någoting dåligt i metalgenren och tycker att subgenren inte är metal. I denna studie undersöks hur olika gränser skapas mellan genrerna metal och metalcore, detta genom att undersöka argumenten som metalfansen har om metalcore. Argumenten analyseras med hjälp av en kvalitativ argumentationsanalys med material från internetforumet Reddit. Resultatet visar på att negativitet finns mot metalcore, genren är alldeles för simpel och alldeles för mainstream för metalfans. Metalcore-låtar är endast en omstuvning av andra metalcore-låtar enligt metalfans. Den visar också en sorts splittring av fansen där några av metalfansen tycker om äldre metalcore.

As a reaction to developments being made by indie developers in the peripherals of the video game industry, this paper has been authored with intent to contribute to an ongoing discourse on interactive media. This paper details a study of Cardboard Computers project Kentucky Route Zero, and the means by which the player in Kentucky Route Zero has their interactions enabled within the game. A number of select scenes from the games were chosen prior to the actual process of data gathering, and these scenes were then analysed using a custom method by primarily combining methods described by Michel Chion as well as Jesse Schell. The scenes were scrutinised in search of every possibility for player interaction, and then divided into smaller, more manageable chunks where instances of interaction were further isolated and then named after a number of common characteristics. The chunks containing these instances of interaction were then compared to one another in search of functional connections. The results of the study indicates that two major types of interactions, direct and indirect, work in tandem to provide players with a mode of interaction within the game. Further research into the studied field could build on the findings of this study to different types or character of interaction, as well as the functions of more complex interactive systems.

Denna studie syftar till att undersöka ljudkvaliteter som lyssnare uppfattar som verklighetstrogna och till vilken grad en mikrofon ett triangulärformat membran ger en mer verklighetstrogen ljudåtergivning än mikrofoner med cirkulärt formade membran. Ett kvalitativt lyssningstest genomfördes där undersökningsmaterialet bestod av inspelningar av fyra instrument: trummor, gitarr, piano och sång. Alla inspelningar hade spelats in med tre olika kondensatormikrofoner: Neumann U87, AKG C414, med cirkulärt formade membran och Ehrlund EHR-M som skiljer sig åt då den har ett triangulärformat membran. 20 studenter från Högskolan Dalarna deltog i lyssningstestet. De fick lyssna på de olika inspelningarna och bedöma vilka de uppfattade som mer verklighetstroget och vilka ljudkvaliteter de upplevde gav en verklighetstrogen ljudåtergivning. Resultatet visar att majoriteten av lyssnarna föredrog EHR-M. I de flesta fall motiverades detta med att mikrofonen upplevdes ha balanserad frekvensåtergivning och genom sitt ”naturliga ljud”. En del av informanterna föredrog istället C414 eller U87 därför att dessa mikrofoners ljudåtergivning stämde bättre in på deras preferenser om hur instrumenten lät mest verklighetstroget.

Denna studie undersöker hur en kompositörs musikaliska vision kan påverkas av att interageramed en fokusgrupp. Studien är en kvalitativ forskning med syftet att undersöka hur fokusgruppenpåverkar och utvecklar det musikaliska verket. Fokusgruppen tog hjälp av värdeord somskapades av kompositören och under två workshops svarar de på frågor om vad de anser spelaroll i musik. Detta för att få en större inblick i hur de tänker gällande musik och även för attguida kompositören i sitt musikskapande. De svar som uppkom under studiens två workshopsanalyserades. Grupperna ansåg att melodi, harmonik och rytmik spelade störst roll i att förmedlakänslor inom musik. En låt skapades baserat på fokusgruppernas svar. Målet var att låten skulleförmedla alla värdeorden till fokusgrupperna men bara några värdeord lyckades nå fram tilldeltagarna i fokusgruppen.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ”musik”, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling. Förskollärarna anser dock att musik kan vara ett bra verktyg för språkutveckling. De två viktigaste faktorerna för att förskollärare ska använda sig av musik som språkutvecklande verktyg för barnen är deras intresse och kunskap. / Program: Lärarutbildningen

BakgrundI den nya läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) uppmärksammas vikten och betydelsen av estetik i olika former, vilka bör utgöra både innehåll och metod i verksamheten. Olika musikpedagogiska forskningar med inriktning mot förskolan synliggör att musiken mest används som metod i verksamheten. Detta kontrasterar till styrdokumentet och väcker diskussion kring musik som lärandeobjekt i förskolan. I den nya läroplanen (Lpfö 98 rev. 2010) framhålls det ett gemensamt undersökande och utforskande arbetssätt i verksamheten. Pågående kommunikation under ett gemensamt undersökande och skapande med fokus på musikaliska grundelement ger förutsättningar för pedagogiska rum, där musik kan uppstå i olika former och blir lärandeobjekt. En daglig musikalisk verksamhet kopplas till musikalisk lärandemiljö, vilket anses betydelsefull för barns musikaliska lärande.SyfteAtt undersöka hur stor andel av förskollärare som använder sig av grundläggande musikkunskaper under planerade aktiviteter med barn i olika åldrar för att främja barns musikaliska lärande.MetodVi använder oss av en kvantitativ metod med enkät som redskap. Kartläggningen utgår från 32 enkäter, som representeras av 42 förskollärare från sex olika förskolor tillhörande två olika stadsdelar.ResultatOavsett att alla respondenter är medvetna i olika grad om att musiken ska vara både innehåll och metod i verksamheten, visar enkätresultatet att de inte använder sig av sina teoretiska och didaktiska musikkunskaper i större utsträckning. Alla förskollärare upplever intresse för musik som lärandeobjekt i förskolan, fast 13/32 uppskattar det intresset i ganska låg grad. Detta påverkar förskollärarnas vilja för kompetensutveckling inom musik, vilket kan begränsa deras förståelse för musik som lärandeobjekt. Musikaliska upplevelser uppstår fortfarande i traditionella former, vilka är sång, dans och rörelse. Instrumentanvändning och aktivt lyssnande uppmärksammas väldigt svagt eller inte alls. Bara 4/32 upplever musikaktivitet i förskolan som daglig och regelbundet återkommande aktivitet. / Program: Lärarutbildningen