BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju. Under fyra förmiddagar befann vi oss på förskolan och observerade pedagogerna vid musikaktiviteter. I anknytning till varje observation utfördes en fältintervju.ResultatDen viktigaste faktorn för barnets musik- och språkutveckling verkar vara pedagogens intresse och engagemang. Därtill kompetenser över att barnet lär i stimulerande miljöer tillsammans med andra barn och med vuxna. Vi fick fram att musik bidrar till språk-utveckling, bland annat skapas förutsättningar för ett rikare ord och begrepps förråd. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med detta arbetet har varit att undersöka hur jag genom olika metoder kan väcka min kreativitet. Jag har under min tid på musikhögskolan lidit av kreativ kramp och har haft svårt att skriva musik. Jag tog mig hjälp utav tre olika metoder. Den första metoden var att använda tidspress. Då skrev jag musik under 30 minuter och under en dag. Den andra metoden gick ut på att med hjälp av begränsningar i form av att bara använda Logic Pro’s egna loopar för att skriva musik. Den sista metoden var att med hjälp av bild skriva musik efter känslorna jag fick när jag kollade på bilderna. I denna metod tittade jag både på gamla bilder och tog bilder under 24h för att sedan skriva musik. Resultatet som blev av detta arbete är att jag skrev fem låtar och upplever att jag väckte min kreativitet. Jag har förstått under arbetets gång att min kreativitet alltid funnits kvar, den har bara tagit sig nya banor och olika vägar.

Jag har länge skrivit pop-musik till andra artister, ofta i session tillsammans med andra låtskrivare, men varje gång jag försökt skriva musik som jag själv ska framföra har det tagit stopp. Jag bestämde mig för att ta itu med detta och utmana mig själv att övervinna de hinder som ofta dyker upp. Därav ägnade jag delar av våren 2019 med att undersöka de upplevda skillnaderna mellan att skapa musik åt mig själv och att skapa musik åt andra. Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaderna som uppstår när jag skapar musik till mig själv gentemot när jag skapar åt andra, för att hitta ett arbetssätt som fungerar så bra som möjligt för mig. Genom att skriva och producera i olika konstellationer fick jag lärdomar om hur jag fungerar, inte minst när det gäller hur jag upplever skillnader i frihet och kontroll när jag skriver till olika mottagare. Efter flertalet sessions hade jag lyckats ta fram så många som nio olika låtar, och med det kom minst lika många insikter och lärdomar. Utifrån detta material skedde ett urval bland låtarna, som så småningom ska bli en EP.

I denna uppsats studerar och analyserar jag melodier inom populärmusik som jag personligen tilltalas av. Komponenter som jag riktar in mig på är exempelvis rytmer, tonförråd, upprepning och kontraster. Syftet med studien är att höja min lägstanivå som låtskrivare och etablera en medvetenhet kring val av de toner och rytmer som utgör melodierna i mina låtar. Jag har begränsat mig inom den joniska durskalan, då jag själv främst använder det tonförrådet i mina egna låtar. Målet är att hitta mönster som ger en ökad förståelse för melodier och etablera ett analytiskt tänk som går att använda som en slags verktygslåda i framtida låtskrivande. Det finns många teorier om vad som är en bra melodi, och mitt utforskande grundar sig i en subjektiv bild av de melodier som jag tilltalas av. Genom att leta mönster hoppas jag att själv bli en bättre låtskrivare efter genomfört projekt. Jag använder mig av ett antal olika metoder för att medvetandegöra viktiga delar i melodierna. Den första metoden är att analysera och transkribera ett antal låtar samt lyssningsexempel i detaljnivå för att se vilka komponenter som utgör kärnan av melodin. Nästa metod är att intervjua låtskrivare för att tillsammans ha ett undersökande samtal kring bra melodier och dess komponenter. Den tredje metoden innebär att studera litteratur på ämnet och att göra de medföljande övningarna. Vidare kommer jag testa att skriva a capella, något som för mig som instrumentalist tidigare har känts onaturligt och främmande. Slutligen sammanfattar jag detta med den femte metoden, vilket är eget utforskande (och till viss del komponerande) där jag implementerar idéer och tankar jag upptäckt under arbetets gång. Melodispråk är ett komplext ämne att studera, där många små parametrar påverkar hur den färdiga melodin upplevs. Studiens resultat visar att många av de melodier jag tycker om ofta skrivs i ett rus av inspiration - för att sedan förädlas i en analytisk process. Viktiga komponenter är då balans av symmetri/asymmetri, upprepning, val av toner som speglar rätt känsla samt vilka rytmer som används för melodierna.

Studien handlar om hur musiken påverkar en spelare i ett spel. Studien utfördes genom att klocka deltagarnas varvtider på spelet Burnout 3 Takedown för att se om det fanns en skillnad i prestation med olika sorters musikgenrer. Det blev sammanlagt sex olika försök där ett försök skedde utan musik och de resterande fem skedde med olika genrer. Studien inleds med en inledning där bakgrunden till studien beskrivs och där även syftet och forskningsfrågan lyfts fram. Därefter kommer ett kapitel om forskning som skett på ämnet tidigare. Här kommer forskning om hur musiken påverkar prestationen i spel men även hur musiken påverkar motivation. Det kommer även ett avsnitt om hur spelmusik skapas. Efter tidigare forskning kommer ett kapitel om vilka metoder som använts för att samla information till studien. Dels intervjuer men även observation. Det kommer även i samma avsnitt en del om hur studien har designats, vilka deltagare som valts och vilken musik som valts. Sedan kommer resultatet för studien. Här presenteras varje deltagares resultat på studien och hur de kände när de genomförde sina försök. Som avslutande kapitel kommer en diskussion om resultatet och sedan hur studien kan användas i musikläraryrket. I det avslutande kapitel kommer även metoden för studien att diskuteras och problematiseras. I det avslutande kapitlet kommer även förslag på fortsatt forskning att läggas fram.

Syftet med studien var att undersöka om och i så fall hur några musiklärare använder musikundervisningen som ett verktyg för språkutveckling i årskurs 1. Detta skedde utifrån tre aspekter: musikundervisning för att främja språkutveckling, språkutvecklande arbetsformer i musikundervisningen samt musikundervisningens möjligheter till språkutveckling hos andraspråkselever. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och ett didaktiskt perspektiv. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med åtta musiklärare verksamma i grundskolor i en mellanstor kommun i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga musiklärare anser att elevernas språkutveckling främjas av musikundervisningen, även då dessa inte aktivt planerar för detta i första hand. Eleverna fick i musikundervisningen möta och öva på språkliga byggstenar, som exempelvis kopplingen mellan fonem och grafem, rimord, textriktningen, ordförståelse, nya begrepp, ordföljd, fantasi och inre bilder. Denna övning skedde genom sång, rörelser och ordlekar. Vidare menar musiklärarna att andraspråkselever övar på det svenska språkets ordföljd och betoningar genom sång samt på ordförståelse genom samtal kring sångtexter. Musiklärarna menar även att andraspråkselevers språkliga självförtroende främjas av deltagande i musikundervisningen. Elevernas språkutveckling, menade musiklärarna, påverkades av musiklärarnas didaktiska val och interaktionen i undervisningen. Studien kommer fram till att det finns många likheter mellan musikundervisningen och svenskämnets kursplan för årkurs F-3. Vi diskuterar musikämnets språkutvecklande möjligheter och om dessa är så stora som musiklärarnas uttalanden visar. Vidare diskuteras huruvida musikämnet bör få större utrymme i elevernas undervisning samt i lärarutbildningen. Vi ser även möjligheter för äldre åldersgrupper och nyanlända att ta del av språkutvecklande arbete via musikundervisning.

Syftet i mitt arbete var att bygga upp en databas av musikaliska verktyg utifrån kontrabasisten Paul Chambers musikaliska språk och under åren 1957 till 1959.I arbetsprocess har jag själv transkriberat och även studerat andras transkriptioner på ett antal välkända Paul Chambers-låtar, detta för att få ett musikaliskt facit av data som jag kunde gå tillbaka till och konsultera för information när jag sedan skuggspelade och analyserade.Jag har använt mig av dessa ovan nämnda metoder för att bygga en databas att aktivt arbeta med. Arbetet mynnade ut i en konsert där jag tillsammans med en grupp musiker framförde låtar utvalda av mig i andan av Paul Chambers. Konserten spelades in för att ytterligare kunna analyseras tillsammans med mina medmusiker. Detta för att diskutera, reflektera och få respons på mitt spelande och huruvida jag uppnått målet med arbetet.Genom intensiv lyssning, transkribering, skuggspelning och diskussion har jag kommit fram till att Paul Chambers frasering går att efterlikna till viss del, men som varje musikers röst är den unik. Härmandet av Paul Chambers frasering har blivit ett verktyg för att utveckla min egen musikaliska identitet istället för att bli en kopia av Paul Chambers.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva musiklärares upplevelse av genomförandet av kommunaliseringen av den svenska skolan som ägde rum i början på 1990-talet samt dess effekter. Studien har genomförts med utgångspunkt i analys av semistrukturerade intervjuer och tidigare forskning om kommunaliseringen. Resultat visar att musiklärarna i studien var negativt inställda till en kommunalisering samt att de under årens lopp inte har ändrat uppfattning. En betydande orsak till deras inställning är efterfrågan av likvärdighet mellan skolor. Lärarna i studien efterfrågar likvärdighet och anser att ett statligt huvudmannaskap ökar förutsättningarna för likvärdighet ute i kommunerna.

Syftet med undersökningen är att synliggöra hur sånglärare idag ser på sångens varierande terminologi i sångundervisningen. I det centrala innehållet i Lgy 11 för kurser som rör momentet sång behandlas aldrig vilka begrepp som sångläraren bör behandla i sångundervisningen. Med det sammantaget finns det även ett flertal olika sångskolor som använder sin egen metodik och terminologi som sånglärare ibland använder som undervisningsmaterial. För att undersöka hur sånglärare ställer sig till sångens terminologi har en kvalitativ semistrukturerad-intervjuundersökning genomförts genom intervjuer av sånglärare som är verksamma eller har varit inom ämnet sång på antingen högstadie-, gymnasie-, universitets- eller kulturskolenivå. Resultatet som kommit fram efter behandling av intervjuerna visar på ett resultat där sånglärarna är individuella sånglärare som i största syfte använder sig av en terminologi som eleven ska förstå för att utveckla eleven. Det visar även på ett resultat där sånglärarna är väl medvetna om en aktuell situation där det existerar en varierad terminologi inom ämnet sång. Undersökningen presenterar också en efterföljande diskussion baserat på resultatet, den tidigare forskningen och bakgrunden till undersökningen. En diskussion som både ser fördelar och nackdelar med sångens terminologi som det ser ut idag. Fördelar som lärarens möjlighet till att elevanpassa undervisningen för att se till elevens bästa möjliga utveckling. Nackdelar som avsaknad av konsensus inom yrket där ord och begrepp kan skapa förvirring mellan elev och lärare. Diskussionen avslutas med förslag på vidare forskning på området där det rekommenderas en utökad undersökning hur förslagsvis elever ser på denna existerande situation.