<p>Denna uppsats utgår från perspektiv och intressen hos en döv, blivande lärare i idrott och hälsa. I den svenska grundskolans kursplaner ingår musik, rytm, dans och rörelse, förutom i ämnet musik också i ämnet idrott och hälsa. Specialskolan för döva och hörselskadade barn skall motsvara grundskolan och har i stort sett liknande intentioner i sin kursplan som grundskolans, så när som på att ämnet musik ersätts av ämnet rörelse och drama. Vad gäller ämnet idrott och hälsa är mitt intryck att musik och dans felaktigt plockas bort från ämnet i specialskolan. Syftet med min uppsats är att ge exempel på hur musik och dans i idrottsundervisningen för döva barn i specialskolan kan se ut, uppfattas och påverka barnen. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med tre personer, en skolpsykolog, en rytmiklärare och en idrottslärare, som med sin kunskap representerar varsitt ämnesområde: "Dövhet och socialisation", "Musik och dans" och "Musik och dans i idrottsundervisningen". Dessa tre ämnesområden ger en helhetsbild i diskussionen, som kan inspirera till samverkan över ämnesgränserna i specialskolan. En vanlig fördom är att döva personer inte kan uppfatta musik och därmed inte dansa. Döva personer, kan påverkas av en sådan fördom och anta en negativ uppfattning av musik och dans. En sådan fördom kan också vara en orsak till att musik och dans plockas bort av en del lärare i idrott och hälsa i specialskolan. Musik och dans på dövas villkor är att skapa musik för döva, som ger rytmer att dansa till.</p>

No description available.

Detta arbete tar sin utgångspunkt i mina funderingar om hur musiklärare arbetar för att nå upp till de mål som anges i Lpo 94. Anledningen till att jag har fastnat just för hur man uppnår dessa mål i ämnet musik beror på att min personliga erfarenhet är att det är mycket svårt att göra detta. Jag har också velat ta reda på om och hur lärare utvärderar sin undervisning. Även här är det mina egna erfarenheter som ligger till grund för nyfikenheten. Många lärare jag har sett verkar helt på det klara över att en viss lektion eller ett visst moment i undervisningen inte fungerar. Trots detta fortsätter de att genomföra lektionen/momentet om och om igen! Hur utvärderar dessa lärare? Mitt arbete bygger främst på de intervjuer som jag har gjort med två musiklärare och några av deras respektive elever. Utgångspunkten för arbetet är i övrigt Lpo 94, som skall ligga till grund för all undervisning, samt den övriga litteratur som jag kommer att presentera nedan. I litteraturgenomgången finns bland annat en kort historik över musikämnets utveckling i Sverige. Jag presenterar sedan mina intervjuer med lärare och elever samt de frågor som jag använde mig av under intervjutillfället. Intervjuerna är i sammandrag samt återgivna objektivt och så noga som möjligt för att ge en bättre förståelse för mitt subjektiva resonemang som sedan följer under rubriken"diskussion". I denna diskussion knyter jag även an till den litteratur som jag har läst. Jag tycker att intervjuerna har gett mig en bra uppfattning om hur musiklärare ute på fältet verkligen arbetar. Extra intressant var det att jag av en slump träffade två så pass olika lärare. Naturligtvis arbetar de liknande på många sätt (på grund av Lpo?) men de skiljer sig ganska mycket åt vad det gäller kunskapssyn och framför allt hur de utvärderar sin undervisning.

Huvudsyftet med detta arbete har varit att ta fram en enkät för att ta reda på hur några elever förhåller sig till musik och musikundervisning. Enkäten tar upp elevers förhållande till musik i hemmet, i musikundervisning samt den övriga undervisningen. Denna enkät har sedan använts för att genomföra en undersökning av tre klasser i år sex. Enkäten har utformats utifrån vald litteratur, som bland annat tar upp hur människan förhåller sig till musiken, hur vi påverkas av musik samt hur barn påverkas av miljön i skolan. Resultatet visar att musik är viktigt för eleverna men att musikundervisningen kan behöva förändras för att passa eleverna bättre. Samtidigt har resultaten visat att enkäten behöver struktureras om på vissa frågor och det kan behövas några frågor till för att få så fullständigt resultat som möjligt. Framförallt har jag kommit fram till att förhållandet mellan klasserna och musikläraren skulle kunna bli bättre genom att låta eleverna bli mer involverade i planerandet av undervisningen. Det verkar även som att klasslärarens inställning till musik påverkar eleverna.

Denna uppsats handlar om musik och rörelse skulle kunna vara en alternativ vägledningsmetod vid studievägledning för ungdomar med diagnosen ADHD/DAMP. Uppsatsskrivarnas huvudsyfte var att undersöka om musik och rörelse skulle kunna användas inom vägledning för att ge dessa ungdomar större möjligheter till ett mer kvalitativt underbyggt val till vidare studier. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder genom intervjuer med studievägledare inom grundskola samt en aktiv studievägledare (verksam med ADHD-elever). Vi har också intervjuat en Tomatis terapeut (En metod som tränar hjärnan att prioritera, sortera och hantera sinnesintryck bättre) samt en användare av metoden. Resultaten vi kom fram till var att Tomatismetoden resulterade i stora förbättringar gällande koncentration och uppmärksamhet, samt att kvarvarande effekter bestod i minst sex månader. Intervjuerna av studie- och yrkesvägledarna visade bland annat att dessa var öppna för att prova musik &amp; rörelse i sin vägledning, men att de ekonomiska resurserna kunde bli ett hinder för skolorna att investera i dyrbara enheter. The main subject for this study may briefly be expressed as follows: Could possibly music and physical movement be used as alternative and additional means educational and professional guidance of children and young people with special needs e.g. due to problems like ADHD/DAMP? Consequently we have tried to study how these two means of assistance now are being used to guide such young clients and increase their possibilities to make a more qualified and well founded choice of further studies. Our research is mainly based on intensive interviews with guidance personnel active in elementary schools but also one teacher specialized on guiding pupils with an ADHD-diagnosis. Further on we made interviews with one therapist and one user of the so called Tomatis Method-a brain training method designed to help individuals to a distinguished and better handling of stimuli and sensual impressions. According to our results the Tomatis Method indeed improved the concentration and attention of the pupils-With effects clearly noticeable at least six months later. Our interviews with teachers specialized on guiding, revealed that they were quite positive to future test and use of music and physical movement as means in their work, although lack of economic resources might be in more expensive units and arrangements.

Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse. This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.

Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.

Abstrakt Syftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna är dem när de använder sig av musik som pedagogiskt verktyg. För att komma fram till resultatet bestämde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick därefter frågan, varför de gjorde som de gjorde. I mitt arbete jämförde jag mina resultat från undersökningen med vad det sägs i litteraturen. Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna är medvetna om sitt handlande och bemöter barnen på ett professionellt sätt.

Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor. Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog. Barnintervjuerna skedde i par, medan förskollärarna intervjuades enskilt. I resultatet framkommer respondenternas tankar kring urval av visor. Vidare lyftes syftet med visor i förskolan samt vad barnen förstår av texterna. Av resultatet framgår att visor är ett återkommande inslag i verksamhetens samlingar. Val av visor är ofta styrt av teman, där pedagogen gör urvalet för att innehållet ska passa till ämnet. Barnen upplever spontant att det är ”fröken” som väljer visor. Endast två av de intervjuade förskollärarna hävdade att de granskat vistexter ur ett genusperspektiv. Andra pedagoger menar att de uppmärksammat framställningen av könsroller i texterna, men menar att de valt att ha kvar visorna i repertoaren med argumentet att bevara kulturarvet. Vidare diskuteras i vilken grad framställningen, av traditionella könsmönster i visor, påverkar barnen.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om lärande kan underlättas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsområde grundar sig på tidigare erfarenheter och på den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen Tonspråk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan använda sig av ett ämnesövergripande arbetssätt genom estetiska lärprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som studien baseras på kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhållningssätt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lärande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med från början. Detta begrepp är musisk och när det uppdagades var det nödvändigt att försöka reda ut begreppet då det ansågs ha relevans för studiens sammanhang. Dock har det visat sig att begreppet inte verkar allmänt vedertaget och tillräckligt utrett trots det nära samband som upptäckts mellan musiskt lärande och lärande i musiksammanhang.   Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Denna urvalsgrupp grundar sig på förskollärarens hela kompetensområde då detta ansågs vara av värde för studien.   Det finns tidigare forskning inom området som pekar på sambandet mellan musik och lärande. Flera författare delar uppfattningen att musik kan underlätta själva kunskapsinhämtandet och den empiriska studien stöder dessa. Andra viktiga resultat som framkommit är att pedagogens roll är mycket betydelsefull vid själva musikutövandet samt att den nya lärarutbildningen och dagens läroplaner har reducerat förekomsten av musik och tydliga mål kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen. Intresse och engagemang måste finnas hos pedagogen för att musikutövandet ska vara stimulerande för barnen. Med tanke på dessa resultat finns det en problematik då pedagogen knappt erhåller några kunskaper inom detta område i dagens utbildning. Dock har det under studiens genomförande framkommit att lärarutbildningen återigen ska förnyas men hur denna utbildning kommer att se ut finns det i skrivande stund ingen information om.   Behovet av mer kunskap inom området musik och lärande har förtydligats i och med detta arbete. Studiens resultat bidrar med viktiga insikter om den didaktiska betydelse musiken har i lärandesammanhang då både tidigare forskning och empiriska resultat stöder varandra i sammanhanget.