<p>This report is the written part of a bachelorthesis on the computer engineering program at</p><p>University of Halmstad. The project was a cooperate project that where done together with</p><p>Free2move Holding AB. Free2move is a company with eight employees in Sweden and four in</p><p>Malaysia. The company is today developing Bluetooth modules and RFID chips. The market for</p><p>this kind of products is growing very rapidly, last year it grew 71 percent. The most important</p><p>market for Free2move is to provide other developers with Bluetooth modules.</p><p>Free2move has recieved some inquiries from previous customers about a system that would allow</p><p>communication between two or more persons. After recieving this, Free2move started to evaluate</p><p>the grounds for such a protocol and also how the transmisison time slots should be distributed</p><p>among the parties. The result was planned to manage an infinite number of users and the possibility</p><p>for two users to talk simultaneously.</p><p>The goal of the project was to develop a prototype of a reciever with functionality according to a</p><p>specification and protocol developed by Free2move. One part of the project where to do a research</p><p>of the market to find suitable hardware for the reciever, at least a tranciever/reciever and a processor</p><p>with DA-converter. Factors such as pricing, power cousumption and size should be take in</p><p>consideration during the researchphase.</p><p>Free2move had explicity said that they where intrested in a microprocessor from Texas that had low</p><p>power comsumption and that we should concider takingthat one. The PIC microprocessor from</p><p>Micrichip was one of the other candidates. Since the specification of the protocol demanded a DAconverter</p><p>with 16 bit resouliton an external codec was neccesary to be implemented in to the</p><p>construction.</p><p>During the project negotiations about the structure and functionality of the protocol where still not</p><p>finished. This resulted in a turn in what the goal of this project was, and a new goal where set. The</p><p>goal where now to develop and construct a reciever and a transmitter and make a research of how</p><p>well diffrent kind of protocol would perform.</p>

<p>Schizofreni orsakar stort lidande för många människor, både för patienten och för dess närstående. Den totala samhällskostnaden är hög för vård av patienter med schizofreni. Behandling sker på ett flertal olika sätt. Det ingår i sjukdomsbilden att en del patienter drar sig undan behandling och det har visat sig att musik är ett sätt att nå patienten. Syftet med föreliggande arbete var att belysa musikens effekter på personer med schizofreni och som metod har litteraturstudie använts. Resultatet visar att musik minskar psykiatriska symtom och att livskvaliteten ökar. För patienten är även mänsklig kontakt betydelsefull, både relationen till en musikterapeut och till övriga medpatienter. I omvårdnad kan musik användas för att bygga upp en terapeutisk omvårdnadsallians så att återhämtning möjliggörs. Det råder stor brist på forskning inom området och fortsatt forskning är viktig eftersom schizofreni är en allvarlig och svårbehandlad sjukdom och vi bör därför utveckla och variera olika verksamma behandlingsalternativ.</p>

<p>Matematiken ses ofta som ett grått, trist ämne. Går det att ”färglägga” med hjälp av estetiska ämnen som redan finns på skolan som t ex dans och musik. Dans och musik är en stor del av ungdomarnas vardag och i informationssamhället är musiken tillgänglig för alla, via internet, tv etc. När musik och dans ofta är en central aktivitet hos ungdomar och fångar deras uppmärksamhet, varför skulle det inte kunna användas i undervisningssyfte? Genom att berätta om matematikens historia sätter vi färg på den ytterligare, och gör matematiken mer levande.</p><p>Matematikens och naturvetenskapens historia går längre tillbaka än civilisationens historia, men den har utvecklats sedan de första städerna har vuxit fram. Den berör den del av världen som vi vet väldigt lite om. Ämnet historia i skolan utgår från västerländsk världssyn och den mångkulturella skolan saknar interkulturell undervisning. Att involvera ämnen som historia och musik i naturvetenskapliga ämnen är egentligen inte en lära om andra kulturer utan en lära om oss människor och den långa färden vi har gjort tillsammans. Man kan berätta om de framgångar ”vi” gjort och påpeka alla de misstagen ”vi” begått.</p><p>Jag vill utvärdera en form av integrerad undervisning i matematikhistoria där musik och dans har en central roll inom lektionens ramar. Studien ska svara på frågorna, om huruvida matematikhistoria, musik och dans kan väcka intresse för matematiken och hur elever med olika bakgrund upplever den integrerade och interkulturella undervisningen? Jag har valt att använda mig av både kvantitativa och kvalitativa enkätundersökningar i de klasser som jag</p><p>har haft, samtidigt som jag har tyckt att några deltagande observationer skulle kunna fylla en funktion.</p><p>Undersökningen visade att den integrerade undervisningsmetoden går hem hos ungdomarna</p><p>oavsett deras etniska bakgrund. Lektionerna var fyllda av glädje, lust och nyfikenhet. Detta arbetssätt, där rytmik och lek finns inbakat i lektionerna, kommer verkligen att prägla mitt arbetsliv i framtiden.</p>

<p>Otillräcklig smärtlindring och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i den postoperativa vården. Smärtan i sig kan också leda till olika postoperativa komplikationer. Komplementära metoder är idag efterfrågade och börjar också integreras i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan använda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smärta. Frågeställningarna som sedan ställdes var då, kan komplementära metoder minska smärta postoperativt, minska opioidanvändningen samt påverka andra smärtrelaterade symtom i kroppen, såsom andningsfrekvens, blodtryck, puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie där 22 kvantitativa artiklar granskades. Resultetet delades in i kategorier utefter vilka metoder som studerats i artiklarna. Litteraturstudiens resultat visar att komplementära metoder såsom, akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS har smärtlindrande egenskaper samt höjer välbefinnandet hos patienterna. Det sågs också en minskning i opioidanvändning samt påverkan på vissa andra smärtrelaterade symtom. Mer forskning behövs för att ytterligare utreda de komplementära metodernas plats i den postoperativa vården. Redan idag finns forskning som indikerar att komplementära metoder fungerar effektivt som smärtlindring och eftersom de saknar/har få biverkningar bör de kunna införas och integreras i sjukvården.</p>

<p>Huvudsyftet med studien är att undersöka om lärande kan underlättas genom musikutövande i förskolan och förskoleklassen. Valet av undersökningsområde grundar sig på tidigare erfarenheter och på den satsning som regeringen nu gör med fortbildningsinsatsen Tonspråk för verksamma pedagoger i syfte att öka de estetiska kunskaperna inom dessa grupper. Kunskaperna ska bidra till att pedagogerna kan använda sig av ett ämnesövergripande arbetssätt genom estetiska lärprocesser i sin dagliga verksamhet. De forskningsfrågor som studien baseras på kretsar kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen, pedagogernas förhållningssätt och deras uppfattningar kring eventuella kopplingar mellan musik och lärande. Litteraturstudierna har bidragit med ett nytt begrepp som ej fanns med från början. Detta begrepp är <em>musisk </em>och när det uppdagades var det nödvändigt att försöka reda ut begreppet då det ansågs ha relevans för studiens sammanhang. Dock har det visat sig att begreppet inte verkar allmänt vedertaget och tillräckligt utrett trots det nära samband som upptäckts mellan musiskt lärande och lärande i musiksammanhang.</p><p> </p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger som är verksamma inom förskola och förskoleklass. Denna urvalsgrupp grundar sig på förskollärarens hela kompetensområde då detta ansågs vara av värde för studien.</p><p> </p><p>Det finns tidigare forskning inom området som pekar på sambandet mellan musik och lärande. Flera författare delar uppfattningen att musik kan underlätta själva kunskapsinhämtandet och den empiriska studien stöder dessa. Andra viktiga resultat som framkommit är att pedagogens roll är mycket betydelsefull vid själva musikutövandet samt att den nya lärarutbildningen och dagens läroplaner har reducerat förekomsten av musik och tydliga mål kring musikutövandet i förskolan/förskoleklassen. Intresse och engagemang måste finnas hos pedagogen för att musikutövandet ska vara stimulerande för barnen. Med tanke på dessa resultat finns det en problematik då pedagogen knappt erhåller några kunskaper inom detta område i dagens utbildning. Dock har det under studiens genomförande framkommit att lärarutbildningen återigen ska förnyas men hur denna utbildning kommer att se ut finns det i skrivande stund ingen information om.</p><p> </p><p>Behovet av mer kunskap inom området musik och lärande har förtydligats i och med detta arbete. Studiens resultat bidrar med viktiga insikter om den didaktiska betydelse musiken har i lärandesammanhang då både tidigare forskning och empiriska resultat stöder varandra i sammanhanget.</p><p> </p>

<p>Visor är ett vanligt förekommande inslag i förskolans dagliga samlingar. Syftet med visor i förskolan är främst att skapa glädje, känna gemenskap och utveckla språket. Studiens syfte var att belysa hur urvalet av visor sker och förskollärarnas samt barnens reflektioner kring det som sjungs. Undersökningen berör ytterligare barnens förståelse för textinnehållet. Till grund för studien låg genus- samt intersektionalitetsperspektivet, för att belysa och problematisera de föreställningar kring könsroller som uttrycks i visor.</p><p>Studien genomfördes på tre olika förskolor, genom kvalitativa intervjuer av förskollärare och barn, där sex förskollärare samt sex barn deltog. Barnintervjuerna skedde i par, medan förskollärarna intervjuades enskilt. I resultatet framkommer respondenternas tankar kring urval av visor. Vidare lyftes syftet med visor i förskolan samt vad barnen förstår av texterna.</p><p>Av resultatet framgår att visor är ett återkommande inslag i verksamhetens samlingar. Val av visor är ofta styrt av teman, där pedagogen gör urvalet för att innehållet ska passa till ämnet. Barnen upplever spontant att det är ”fröken” som väljer visor. Endast två av de intervjuade förskollärarna hävdade att de granskat vistexter ur ett genusperspektiv. Andra pedagoger menar att de uppmärksammat framställningen av könsroller i texterna, men menar att de valt att ha kvar visorna i repertoaren med argumentet att bevara kulturarvet. Vidare diskuteras i vilken grad framställningen, av traditionella könsmönster i visor, påverkar barnen.</p>

<p>För att få reda på hur pedagoger i olika förskolor arbetar med musik, undersöker vi i detta arbete vad olika pedagoger har för uppfattning om musikens betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Genom att besöka fem olika förskolor som arbetar på olika sätt och där träffa pedagoger som arbetar i verksamheten, vill vi undersöka skillnader och likheter mellan de olika arbetssätten genom att ställa frågor kring ämnet. Förskolorna skiljer sig ifrån varandra genom olika profiler och sätt att arbeta. Två av de undersökta förskolorna ligger i mångkulturella områden, en förskola arbetar Reggio Emiliainspirerat, en förskola är allmän kommunal och en förskola jobbar med musik som profil. Frågorna ställer vi i en intervju som vi spelar in på band, inspelningen transkriberar vi sedan för att kunna se att vi förstått frågorna på ett korrekt sätt och inte missat någon information. Vi använder oss av intervjuer med hög grad av strukturering samt låg grad av standardisering, för att sedan kunna göra en kvalitativ analys av resultaten vi får.</p><p>För att få en förförståelse kring ämnet skriver vi om tidigare forskning som gjorts i ämnet. Där fokuserar vi på pedagogiska filosofer som vi stött på tidigare i vår lärarutbildning och som har tankar kring barns utveckling. Det är en viktig grund i vårt arbete. De filosofer vi refererar till är Lev Vygotskij, Loris Malaguzzi och Howard Gardner. Vygotskij ser den sociala miljön som en viktig del i barns utveckling. Likaså gör Malaguzzi, men han ser språket som det allra viktigaste ett barn äger. Gardner talar om människans åtta olika intelligenser, som är i behov av varandra för att utvecklas själv.</p><p>Vår samlade uppfattning av det vi undersökt är att pedagoger i de olika förskolorna anser att musiken har stor betydelse för barns språkliga och sociala utveckling. Arbetet med musik finns i verksamheterna mer eller mindre dagligen, däremot är man olika mycket medveten om hur och varför man verkligen arbetar med musiken för att barn ska utvecklas genom den. Vi har sett att man arbetar rutinmässigt i flera verksamheter och om man skulle reflektera mer och göra tydliga målbeskrivningar så skulle arbetet med musik i förskolan kunna betyda mer och man skulle se ett tydligare resultat av arbetets syfte.</p>

<p>The research this report is based on aims to find out the characteristic features of the marketing tools that are essential for a music artist, and define a successful artist. The thesis arises and discusses how different medias can have an affect on an artists career and on his/hers achievement. To bee seen in the right medias can have an important influence on their career. To be able to answer our aim we have interviewed people who have a solid knowledge about music business, we have also used a qualitative method. The outcome of the research is that there are some indications that show important factors which are essential when it comes to marketing artists. Television is one marketing medium that reaches a wide audience, as well as there are television programs that introduce new artists. Synchronization between artists and other brands has become more common nowadays to launch artists, additionally is Internet used as another marketing tool. Furthermore there are features that show that a fast exploitation is not always profitable. Our research illustrates also that a long-term commitment gives the artist a secure career.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur och i vilket syfte arbetsterapeuter använder musik i behandling. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sex yrkesverksamma arbetsterapeuter intervjuades. Intervjuerna analyserades och resulterade i nio kategorier: <em>Att uppnå välbefinnande, Att uppnå känsla av kompetens, Att stimulera till aktivitet, Att uppmuntra social kontakt, Att skapa lugn, Att minska smärta, Att träna och bibehålla fysiska funktioner, Att träna och bibehålla kognitiva funktioner</em> och <em>Att skapa struktur i en aktivitet.</em> Sammanfattningsvis visar denna studie att arbetsterapeuterna tyckte att musik var ett lättillgängligt och bra medel i behandling samt att det gick att använda för de flesta patientgrupper. Ofta var syftet att patienter skulle få göra något lustfyllt och roligt, påminnas om att de klarade att utföra och stimuleras till att utföra aktiviteter. Musik användes för att skapa social kontakt och gemenskap. Som smärtlindring var musik effektivt då det tog bort fokus från smärtan. Det visade sig även att musik motiverade till rörelse och användande av kognitiva funktioner. Lugn och rogivande musik användes för att uppnå avslappning. Det framkom i resultatet att musik kunde användas för att skapa struktur i aktivitet. I slutsatsen uppmuntras vidare forskning kring musik som struktur i aktivitet då författarna inte hittat tidigare studier om det. </p>

<p>Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.</p><p>Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.</p>