<p>Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.</p><p>Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.</p>

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet. Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem. Smaken har sedan utvecklats och förändras i samma takt som deras självuppfattning och genusidentiteter. När det gäller genusperspektivet berättar informanterna att de genom sitt deltagande på ett fält som domineras av manliga uttryck, kan göra revolt mot rådande könsnormer kring kvinnlighet. De berättar också att de ibland kan uppfattas som störande och aggressiva när de uttrycker rockens råa och direkta karaktärsdrag. Musiken är väldigt viktig för dessa kvinnor även på ett personligt plan. Rocken hjälper dem att definiera sig själva och omvärlden. Den kan också hjälpa dem att komma i kontakt med sitt inre jag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare resonerar kring och motiverar undervisning i musikhistoria i grundskolans senare år, årskurs 7–9. Det empiriska material som samlats in är inhämtat genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med sex musiklärare. Två lärare från Stockholm, två från Göteborg och två från Malmö. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån ett historiebruksperspektiv. Tidigare studier inom detta område har visat på hur lärare i historieundervisningen delvis låter individuella preferenser påverka urvalet av material samt att modern historia ofta är det som anses vara mest relevant för ämnets syften. Att elever och lärare uppfattar historieundervisning som nyttigt för att förstå vår identitet och vår plats i historien redovisas också för i tidigare forskning. I en musikpedagogisk kontext visar tidigare forskning även på svårigheter i att definiera en musikalisk kanon och vad som bör ingå i denna för att sammanfatta och redovisa en komplex musikhistoria. Nya värderingar och normer växer fram som även det påverkar komplexiteten inom detta fält. Kursmål och läroplaner för musikämnet är vagt och öppet definierade vilket också fått lärare i musik att förhålla sig mer individuellt till urval av material där egna och andra lärares preferenser får styra över urvalet snarare än formella styrmedel. Resultatet i denna undersökning visar på att musiklärare ser på musikhistoria som något som kan bidra till att förstå och stärka den mänskliga identiteten samt förstå vår plats i historien, både ur ett musikaliskt perspektiv och i ett bredare mer allmänhistoriskt perspektiv. Analysen av lärarnas svar i studien visar på att de använder sig av olika typer av historiebruk beroende på syftet med undervisningen i musikhistoria. Det visar även på att individuella preferenser är rådande i urval av material till musikhistorieundervisning samt de inneboende svårigheterna i att ta fram ett material som täcker hela musikhistorien, komplexiteten i att definiera en klar bild av vad som bör ingå i en sammanfattning och förmedling av musikhistoria.

Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga sångares erfarenheter av att sjunga i genrer inom CCM på gymnasiet efter att de har gått i körklass i grundskola och om deras musikaliska och vokala identitet har påverkats av denna övergång och i så fall hur. Detta undersöktes genom kvalitativa intervjuer med fyra kvinnliga sångare som både hade gått de utbildningar som krävdes för att passa ihop med syftet och en eftergymnasial utbildning inom sång. Ur resultatet framkom det att sångarna använde musik och sin sång för att utforska och skapa sin vokala och musikaliska identitet. Det framkom även att lärarna hade stor påverkan på de hierarkier som skapades inom diskurserna och på elevernas handlingsutrymme. Sångarnas upplevda handlingsutrymme och agens visade sig ha stor påverkan på deras musikaliska och vokala identitetsutveckling. / The aim of this study was to examine female singers’ experiences of singing in the genres of CCM in upper secondary school after they had previously experienced singing in a choir program in the elementary school with a focus on the specific sound of Swedish choirs and to examine how their musical and vocal identity have been influenced by this. This was investigated through qualitative interviews with four female singers whose educations suited the purpose of the study and who also have attended a post-secondary education in singing. The result showed that the female singers used music and their singing to explore and create their own musical and vocal identity. It also showed that the teachers had a big influence on the power structures that were created in the discourses and also on the students’ room of manoeuvre. The singers’ perceived room to manoeuvre and musical agency proved to have a great influence on their musical and vocal identity development.

Gester, tecken och rörelser tillhör dirigeringens gestik och inom ramen för dirigering finns utöver gestik även metodik, kommunikation och den musikaliska helheten. Dirigering är en komplex form av musicerande och den är intressant för forskning i sin praktik, teori och mentalitet, där till exempel kommunikation och interaktion mellan dirigent och kör är ett uppmärksammat område. Genom att se på dirigering ur identitetsperspektiv, det vill säga sätta in dirigeringens komponenter i identitetsbegreppet, är det min förhoppning att få en förståelse för hur dirigering är uppbyggd musikaliskt, tekniskt och teoretiskt. I denna kvalitativa undersökning om dirigering och identitet har syfte och frågeställning varit att undersöka hur kördirigenter tolkar och beskriver dirigering och deras relation till identitet och dirigering. För att försöka förstå begreppet identitet har det i analysen av intervjuer samt fokusgruppsamtal med kördirigenter använts tre begrepp — insida, utsida och runtomkring. Genom att fenomenologiskt analysera intervjuerna och fokusgruppsamtalet har de intervjuades tolkning av dirigering och identitet, separat och tillsammans, tagit form. För att förtydliga studiens syfte synliggjordes analysen i en tabell som åskådliggör dirigeringens egenskaper och hur de kan kopplas till identitetsbegreppet. Dirigering är ett konstnärligt musikaliskt och kommunikativt redskap som använder många olika komponenter för att synliggöra musiken och helhetsbilden för körsångarna, vilka i sin tur omvandlar gestiken till ett musikaliskt uttryck. De intervjuade kördirigenterna tolkar begreppet identitet olika, men ur fenomenologiskt perspektiv kan dirigering formuleras som en identitet då den från olika uppfattningar och erfarenheter formas och utvecklas. Dirigeringen är en social konstruktion som är i ständig förändring. En identitet fortsätter alltid att utvecklas, vilket dirigering gör varje gång en ny människa börjar dirigera och får agera och interagera med körsångare.