Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 – 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid. Syftet med studien har varit att undersöka ur ett historiografiskt perspektiv användningen av myter i läromedel. Huvudfrågan för studien har varit ifall det har skett en förändring över tid i användingen av myter och deras innehåll samt hur denna förändring ter sig i historiska pedagogiska texter som återfinns i läromedel för gymnasiet mellan 1980 – 2012? Analysen av materialet visar på att en förändring av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett. Under 1980-talet använde man sig av myter som berättande källor i historiska pedagogiska texter, under 1990-talet och 2000-talet använde man sig av myter som kvarleva. Resultatet visar även på ett en minskning av användningen av myter i historiska pedagogiska texter har skett under 2000-talet. Sammanfattningsvis har det konstaterats att en förändring har skett i historiska pedagogiska texter och att förändringen av användningen av myter är ett resultat av att historieskrivningen har förändrats vilket i sin tur har påverkat vilka myter man lyfter fram och hur man lyfter fram dem

Syftet är att undersöka antiflykting-propaganda på sociala medier med fokus på multimodala texter för att förstå vilken bild av flyktingar som ges, i texter med olika modaliteter.  -Hur kan antiflyktingkampanjer på sociala medier förstås utifrån teori om propaganda? -På vilket sätt reproducerar antiflykting-propaganda myter med grund i orientalism? -Vilka ord och/eller begrepp används i propaganda materialet för att beskriva flyktingar och övertyga mottagaren om att gränserna bör stängas? Artikeln "Sweden: State-funded Muslim sniper training", blogginlägget "Shariapoliser nu lagliga i Tyskland" samt bilderna "Flykting vs Terrorist" och "Rape, Rape, Rape: You can do it in Finland" ligger till grund för analysen. Materialet analyseras via propaganda-tekniker, Edward Saids studie om orientalism och med redskap från semiotiken. Huvudresultatet visar att propaganda-teknikerna förenkling, förstärkning, förtätning och förklädnad används aktivt. Digital kommunikation utgår från den klassiska propaganda-modellen. Sex myter har identifierats som grundar sig i en islaminriktad orientalism. Materialet innehåller ett avhumaniserande språkbruk.

The purpose of this study was to study how metaphors are used in sports chronicles . As a complement, we also chose to study whether there are gender differences in the use of metaphors. We also wanted to take a look at whether journalists tend to mythologize sports stars with the help of metaphors. We have been using a qualitative study in our work. We chose to examine four sports journalists who writes sports chronicles for the newspaper Aftonbladet. Two males and two females.  In our results, we concluded that metaphors are very common in sports chronicles. We used a metaphor analysis in our study of the chronicles. We also found that gender differences in the use of metaphors is not so big. When we examined the differences between women and men, we started mainly from British Hultén's theory that men are abstract and women concrete in their texts.

Efter en lång medial debatt gällande bonus och ersättning till bankpersonal har Swedbank stoppat sina bonusutbetalningar och börjat ett förändringsarbete beträffande sitt ersättningssystem. Under samma period beslutade sig banken för att se över alla sina policys och processer. Denna studie har sin utgångspunkt i detta förändringsarbete med fokus på Swedbanks HR-policys och på hur ledningen arbetar och tänker kring skapandet och implementeringen av nya policys. Är detta förändringsarbete på Swedbank en effekt av det mediala pådraget och ett sätt att säkerställa organisationens legitimitet?Institutionella myter skapas av omgivningen och definierar vad som anses vara effektivt och rationellt i samhället och organisationer. Myterna är ofta bortkopplade från det som egentligen händer i organisationens dagliga arbete. Studien har en kvalitativ ansats och baseras på två intervjuer med ledande personer inom Swedbank och delvis på styrdokument såsom Code of conduct, policys, instruktioner samt arbetsdokument beträffande förändringsarbetet i Swedbank. Som analysmetod av intervjuerna användes en abduktiv tematisk analys, vilket innebär att det empiriska materialet utformas och analyseras utifrån teman. Dokumenten analyserades från samma teman, men även utifrån hur dokumenten var utformade och vad syftet var med dem. Det empiriska materialet tyder på att ledningen i Swedbank är medvetna om att det existerar ett glapp mellan vad som händer i organisationen och vad som är beslutat på högre nivå. En viktig drivkraft för att initiera policys är enligt intervjupersonerna att de vill reducera detta glapp genom att se till att reglerna och regelverken blir färre och lättare att ta till sig. I studien framkommer att förändringsarbetet tog sin början på grund av en extern legitimitetskris och att de HR-policys som existerar har tillkommit på grund av en stark påverkan utifrån genom till exempel lagstiftning. Samtidigt är organisationens företrädare starkt övertygade om att de nya regler och policys som de arbetar med kommer att implementeras och fungera mycket bättre än de tidigare.

Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien. Studien har en kvalitativ ansats och huvudsaklig datainsamlingsmetod är intervjuer. Vidare utgör interna dokument och information från organisationens hemsida empiriskt material som tillförs i den tematiska analysprocessen. I studiens resultat framkommer att organisationen och dess traineer har liknande förväntningar på vad traineeprogrammet medför. Likheterna överensstämmer gällande traineeprogrammets attraktionskraft och att deltagande i traineeprogram ger mer än vad en vanlig anställning ger, traineerna får en exponering inom organisationen och möjligheter att tillgodogöra sig kunskap av både generell och specifik karaktär. Resultatet visar dock att det finns skillnader i förväntningar gällande produktivitet och kontaktmöjligheter. Traineeprogrammet kan med hjälp av nyinstitutionell teori betraktas som en trend, ett framgångsrecept och en legitimitetsskapande aktivitet som anammas av både organisationen och traineerna som vill bli framtida ledare. Att genomföra och delta i traineeprogrammet kan utifrån humankapitalteori betraktas som en investering som både organisationen och traineerna gör. Därtill är humankapitalet inte oberoende av det sociala kapitalet. De kontakter traineerna knyter kan vara viktiga för deras framtida möjligheter inom organisationen. Studiens syfte har uppnåtts och den sammantagna bilden visar att oavsett rationalitet i genomförandet av och deltagandet i traineeprogrammet så betraktas det som meriterande på arbetsmarknaden.

<p>Narratives about UFO:s and extraterrestrials can be regarded as part of an everyday religiosity, yet the issue has been poorly studied outside an American context, within the discipline of Religious Studies. In this paper, I therefore seek knowledge about the further development of these narratives within the Swedish UFO-movement from the 1960’s until today. Influenced by social anthropologist Claude Lévi-Strauss´ discussion about mythems as the smallest components of a myth, I argue that the stories which emerge within the Swedish context differ from the American ones. This difference consists of both loss of certain mythemes and the addition of others to this mythic complex. These changes are further to be found on three diverse levels. Sweden is on the first level given a role in the cosmic drama, and also a history of UFO-observations. On a thematic level, so called abduction stories lose their sexual overtones, while indigenous conspiracy theories are being created around the Swedish Defence Research Agency, FOA. On a third and ideological level, some narratives are strongly influenced by indigenous socialistic ideology. The changes which occur within the narrative complex are further analysed against the background of the Swedish political and ideological situation during the time of development of these narratives. Finally the differences between legend, myth and common tales are discussed. I conclude that the relevant way of referring to these stories is as to mythic narratives.</p>

<p>Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden. Resultatet visade även på att en viktig faktor som kan påverka synen på våldtäktsoffer var tendensen till en skuldbeläggning av offret. Slutsatsen var att det behövs mer utbildning och forskning om våldtäktsmyter för att öka medvetenheten om hur dessa negativt påverkar bemötandet av kvinnliga och manliga patienter som blivit utsatta för våldtäkt.</p>

Våldtäkt är ett allvarligt samhällsproblem, våldtäkt är ett begrepp laddat av värderingar. Syftet med denna studie var att undersöka faktorer som inverkar på bemötandet av våldtäktsoffer. Metoden som användes var en litteraturstudie, där vetenskapliga artiklar lästes, granskades samt kvalitetsbedömdes. Resultatet visade på att tilltron till våldtäktsmyter var en stark faktor som påverkade synen på våldtäktsoffer. Våldtäktsmyterna som idag är vedertagna är desamma som bokstavligt talat var etablerade redan på medeltiden. Resultatet visade även på att en viktig faktor som kan påverka synen på våldtäktsoffer var tendensen till en skuldbeläggning av offret. Slutsatsen var att det behövs mer utbildning och forskning om våldtäktsmyter för att öka medvetenheten om hur dessa negativt påverkar bemötandet av kvinnliga och manliga patienter som blivit utsatta för våldtäkt.

Narratives about UFO:s and extraterrestrials can be regarded as part of an everyday religiosity, yet the issue has been poorly studied outside an American context, within the discipline of Religious Studies. In this paper, I therefore seek knowledge about the further development of these narratives within the Swedish UFO-movement from the 1960’s until today. Influenced by social anthropologist Claude Lévi-Strauss´ discussion about mythems as the smallest components of a myth, I argue that the stories which emerge within the Swedish context differ from the American ones. This difference consists of both loss of certain mythemes and the addition of others to this mythic complex. These changes are further to be found on three diverse levels. Sweden is on the first level given a role in the cosmic drama, and also a history of UFO-observations. On a thematic level, so called abduction stories lose their sexual overtones, while indigenous conspiracy theories are being created around the Swedish Defence Research Agency, FOA. On a third and ideological level, some narratives are strongly influenced by indigenous socialistic ideology. The changes which occur within the narrative complex are further analysed against the background of the Swedish political and ideological situation during the time of development of these narratives. Finally the differences between legend, myth and common tales are discussed. I conclude that the relevant way of referring to these stories is as to mythic narratives.

No description available.