Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant. Syftet med uppsatsen är således att undersöka skillnader mellan vuxna lärares språkbruk på Facebook och ungdomars språkbruk på LunarStorm. Undersökningen fokuserar på talspråkstendenser och avvikelser från standardspråket och innebär också en jämförelse mellan vuxnas (lärare) och ungdomars språkbruk på nätet. Syftet är också att se vad detta har för betydelse för undervisningen i skolan. Jag har undersökt 44 inlägg, varav hälften från varje community, utifrån tre kategorier: talspråkstendenser, olika typer av stavning och extralingvistiska signaler. Jag höll också en samtalsliknande intervju med två flitiga användare av LunarStorm för att se om resultatet kunde stödja de farhågor som idag debatteras angående ungdomars internetanvändning och språkbruket där. Farhågorna handlar om pedofili på nätet, en råare ton och att standardskriftspråket skulle vara hotat. Resultatet visar på stora skillnader i språkbruket på Facebook och LunarStorm vilket kan ha viss betydelse för undervisningen i skolan. Det visar också att farhågorna för barns och ungdomars språkbruk inte står i proportion till verkligheten eftersom resultatet tyder på att chattspråket (precis som annat språk) förändras med tiden, med åldern och med de erfarenheter som till exempel en högre utbildning ger.

This study examines two Facebook groups with the explicit purpose of creating a resistance against the nationalist and right-wing political party the Sweden Democrats. Through qualitative interviews with administrators of these groups, three main themes have been identified and analyzed: the motivation behind the resistance, the role these groups play for their members and the path to an active political engagement online. The theoretical basis for the analysis consists of Becker’s theory on deviant groups, Goffman’s dramaturgical perspective and Bauman’s description of the age of nostalgia.  The study finds that the members of the groups mainly protest against the outlook on people expressed by the Sweden Democrats through their view on immigrants. While an increasing number of people in Sweden express negative views on immigrants, the members of these groups turn to each other online to find a community where their views are shared. The Facebook groups act as places of support, but also as sources of fact-based information where arguments to use in life offline can be found. Anyone who doesn’t sympathize with the Sweden Democrats, and who agrees to the group terms of preserving a friendly debate climate, is welcome in these groups, creating a relatively heterogenous group composition.  The start of an active engagement in these groups seems to have been triggered by a specific event, but the social process leading there appears to consist of a development of a sense of justice through upbringing and earlier experiences. A current life situation permitting time for engagement as well as a feeling of deviating from the views of others in their social proximity, seem to be other important factors resulting in an active political engagement online.

Teknologi har blivit en viktig del i barn och ungdomars liv. Spel, kommunikation, bloggar, skolarbeten och att umgås via sociala nätverk tillhör aktiviteterna online. Syftet med den här litteraturstudien var att utifrån ett teoretiskt perspektiv där bland annat Actor-Network-Theory (ANT) ingår belysa och utforska barns och unga människors interaktioner på och med Internet och det lärande och förutsättningar för hälsa som kan skapas. Tjugotre artiklar från tidskrifter med en disciplinär bredd, som bland annat innefattar utbildningsteknologi, psykologi, socio-logi och mediakunskap, har studerats. Interaktion var ett genomgående tema i artiklarna. Barn och ungdomar interagerade med varandra och med andra på olika sätt och med olika syften. Delaktighet och gemenskap var viktiga begrepp. Kamratstöd online har visat sig vara betydelsefullt för unga med allvarliga sjukdomar. Många av de populära spelen är onlinespel som kan spelas av ett stort antal spelare samtidigt. Spelarna umgicks med sina vänner, lärde känna nya människor, hjälpte varandra genom olika uppdrag i spelet och firade uppnådda mål tillsammans. Olika roller framträdde i de olika kontexterna, både självvalda och tilldelade av andra. Det lärande som uppstod i de olika kontexterna var situerat och bestod likaväl av akademiska kunskaper och digitala färdigheter som av social kompetens, socialisering och ”livsfärdigheter”. Den teoretiska referensramen i uppsatsen var inspirerad av bland andra Latour, Bandura, Antonovsky samt Lave och Wenger. Jag kallar den ”Del i det hela” och menar att ett aktörskap i ett heterogent nätverk med en gemensam aktivitet kan bidra till en känsla av sammanhang (KASAM), en känsla av mening. Dessa delar har betydelse för vår hälsa – den psykiska, den sociala samt den existentiella hälsan. / Technology has become an important part of children and young people’s lifes. Games, communication, blogs, school work and hanging out in social networks are examples of online activities. Using a theoretical perspective including Actor-Network-Theory (ANT), the aim of this literature review was to illustrate and explore children and youth’s interactions on and with the Internet, and the learning processes and conditions for health that can emerge. Twenty-three articles from journals of different disciplines, such as educational technology, psychology, sociology, and media science, were included. Interaction was a constant theme throughout the articles. Children and young people interacted with each other and with others in different ways and with different purposes. Participation and fellowship were important concepts. Online peer support has shown to be significant for youth with severe disease. Many of the popular games are online games that can be played by many players simultaneously. The players socialized with their friends, got to know new people, helped each other through various missions in the game and celebrated achieved goals together. Different roles appeared in the different contexts, some self-selected and some assigned by others. The learning processes that occurred in the different contexts were situated and consisted of academic knowledge and digital skills, as well as of social competence, socialization and life skills. The theoretical framework used in this essay was inspired by Latour, Bandura, Antonovsky, and Lave and Wenger. I call it “Part of it all” and believe that an actorship in a heterogeneous network with a collective activity may contribute to a sense of coherence (SOC), a sense of meaning. These elements are significant for our health – the psychological, the social, and the existential health.

Undersökningens syfte är att redogöra för interaktionen på fyra svenska soloartister och sångares Instagramkonton, där fokus legat på att kartlägga interaktionen mellan musikartister och fans, samt fans emellan, för att sedan beskriva vilka mönster som förekommer i interaktionen vid en jämförelse mellan alla fyra konton. Målet med den kvalitativa undersökningen har varit att nå en övergripande förståelse för interaktionen, och undersökningen har därför genomförts med en induktiv forskningsansats, för att få en bred förståelse för materialet. Undersökningens empiri består av 240 publiceringar, hämtade från fyra olika Instagramkonton. Resultatet av den empiriska undersökningen visar på att interaktionen mellan artist och fans ofta är ensidig samt styrs av artisten, fans ger respons direkt kopplat till det som publiceras på artisternas konton och de får sällan svar på det de skriver till artisterna. Fansen får en varierande inblick i vilka artisterna är privat och vad de gör på sin fritid, och fansens engagemang är också som störst vid publiceringar som på detta sätt är kopplade till artisternas privatliv. Fansen kan sägas ha en bred kännedom om musikartisten som de är intresserade av, medan det står oklart huruvida musikartisten har kännedom om vilka deras fans är. Den interaktion som förekommer mellan fansen handlar närmast uteslutande om att de tipsar varandra om sådant som har publicerats på artisternas konton, utöver detta förekommer sällan någon annan form av interaktion fansen emellan.