Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen. Undersökningsfrågorna besvarades och följande slutsats kunde dras: att svenska journalisterna använde sig mycket av sociala medierna i sin rapportering om den egyptiska revolutionen. Att sociala medier uppfyllde en viktig funktion i rapporteringen. Att några källkritiska problem uppstod i samband med rapporteringen trots att journalisterna använde sig av de traditionella källkritiska principerna.

Det går allt fortare. Nätjournalister befinner sig mitt i nyhetsflödet. De är bland de första individerna som får ta del av de nyheter som inkommer till en webbredaktion. Från att en nyhet inkommer till en webbredaktion till dess att den publiceras på nätet är en process som idag inte behöver ta mer än tio minuter. Under dessa tio minuter hinner en nätjournalist både att granska källan, kontakta eventuella vittnen, skriva nyheten och sedan publicera den. Det är mycket arbete som ska inrymmas på kort tid. Tidsgapet mellan när en nyhet inkommer till en redaktion och då den publiceras är därmed nästan obefintligt. Det har uppstått en ökad hastighet inom nätjournalistiken som alltmer påverkar journalisterna, deras arbetsmetoder samt det innehåll som publiceras i tidningarnas nätupplagor. Denna uppsats hade för avsikt att undersöka hastighetens inverkan på den lokala nätjournalistiken samt vilka konsekvenser denna får för lokaljournalister och de nyheter som förmedlas från en webbredaktion till allmänheten. För att uppnå detta syfte utformades två frågeställningar som avsåg att undersöka hastighetens inverkan på de journalistiska idealen samt hur detta fenomen påverkar nätjournalisters insamling,bearbetning och distribution av information. I Sverige finns det lite forskning kring hastighetens inverkan på den lokala nätjournalistiken. Mycket av den befintliga forskningen inom området nätjournalistik och hastighet fokuserar istället på stora, utländska och rikstäckande medieföretag som riktar sig till en stor målgrupp till skillnad från lokaltidningar som når en mindre grupp människor som är bosatta inom ett specifikt geografiskt område. Det förekommer därmed en outforskad lucka i den vetenskapliga forskningen. Ambitionen med denna uppsats var därmed att försöka tillföra ny information till området nätjournalistik. För att uppnå syftet baserades uppsatsen på två kvalitativa delstudier, nämligen samtalsintervjuer för att få en fördjupad insikt i de lokala nätjournalisternas uppfattningar och värderingar kring hastighet samt en deltagande observation för att se om deras ord även präglar deras handlingar. Studierna ägde rum på webbredaktionen hos NWT (Nya- Wermlandstidningen) som är den största lokaltidningen i Värmland. Resultaten från de kvalitativa delstudierna visade att hastigheten inte har en negativ inverkan på lokaljournalisternas insamling och bearbetning av information. Orsaken till detta är att de journalistiska idealen är starka hos de anställda samtidigt som de har fasta rutiner som tillåter dem att utföra ett bra arbete. Ytterligare en viktig faktor till varför hastigheten inte har samma genomslag i dessa två mediesteg kan till stor del bero på den lokala kontext som studierna har utförts i. Avsaknaden av deadlines har medfört att ingen större tidsbrist kan urskiljas inom den lokala nätjournalistiken. Detta medför att de anställda i allt större utsträckning själva kan bestämma hastigheten. Angående distribution av information så har hastigheten fått en negativnverkan inom lokaljournalistiken. Den har fått ett större genomslag i detta mediesteg till skillnadfrån de övriga två stegen insamlig och bearbetning Den främsta orsaken till varför hastighet eftersträvas av journalister i detta mediesteg är viljan att vara först med en nyhet. En viktig slutsats som erhållits angående detta mediesteg är att journalister på lokal nivå eftersträvar snabb publiceringshastighet i form av kontinuerlig uppdatering, inte nödvändigtvis för läsarnas skullutan på grund av deras vilja att slå sina rivaler. / The spread of news is accelerating. Today, the time for publishing a piece of news until it reaches the reader is minimal. The online journalists are in the middle of the news flow. They are amongst the first persons who receive the incoming news to the editorial staff. It does not take longer than 10 minutes from receiving the incoming news to the editorial staff before it has been published on the web. During these 10 minutes online journalists manage both to check the source, contact possible witnesses, write the news and finally publish it. There is a lot of work that has to be compiled in a short time. The time gap between the incoming of news to the editorial staff until it is published is almost minimal. An increased speed of the publishing of news has arisen within online journalism and this has an influence on the journalists, their working methods and the contents which is published in the web-edition of the papers. This paper had the intention to investigate what influence the speed has on the local online journalism and also what consequence this speed has on the local journalists and the news which is transmitted from the editorial staff to the readers. In order to obtain this intention two questions were formulated. The purpose with these two questions was to investigate the impact of the speed on the journalistic ideals and what influence this phenomenon has on the online journalists´ collection, processing and distribution of information. In Sweden there are few studies available regarding the influence of the speed on local online journalism. Most of the existing research within the area online journalism and speed focus instead on large, foreign and nationwide media companies. These companies concentrate on a large target group in contrast to the local newspapers which reach a smaller group of readers living in a specific geographical area. There exists therefore a small unexplored area in the scientific research. The aim with this paper was to contribute new information to the area online journalism. In order to be able to achieve this intention, the paper was based on two qualitative partial studies namely conversation interviews, in order to achieve a deeper knowledge of the local online journalists´ opinions and valuations regarding the speed and a participant observation to elucidate if they translate words into deeds. The observations took place at the editorial staff of NWT (Nya Wermlands-Tidningen), which is the largest local paper in Värmland. The results from the qualitative partial studies showed that the speed does not have a negative influence on the online journalists´ collection and processing of information. The reason for this is that the journalistic ideals are strong amongst the employees and they have also regular routines, which allow them to perform a good work. One further important factor why the speed does not have the same penetrating power in these two partial studies can to a large extent be due to the local context where the studies have been performed. The absence of deadlines has resulted in the fact that no major lack of time can be perceived in local journalism. The employees can to a great extent decide the speed. The speed has a negative impact within online journalism when it comes to distribution of information. The speed has here a larger penetrating power compared with the two other partial studies collection and processing of information. The main reason for why journalists strive after speed regarding distribution of information is the desire to be first with a piece of news. An important conclusion which was obtained in this study was that journalists on a local level strive after a quick publishing speed in form of a continuous updating, not necessarily for the reader s´ sake but because of the will to beat their competitors.

Papperstidningen är död! Länge leve webbtidningen! Inte riktigt så. Men sant är i alla fall att människors medievanor har förändrats mycket sedan internet blev en del av våra liv. Allt fler människor väljer att ta del av nyheter på nätet i stället för i papperstidningen. Utvecklingen gäller i synnerhet kvällstidningsgenren. Webbtidningens och papperstidningens olika förutsättningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstått. Och där tar denna studie avstamp. I en fungerande demokrati krävs kunskap och information om politik och om hur samhället fungerar. Medborgarnas viktigaste källa till information är medier. Syftet med studien är att undersöka hur den inrikespolitiska rapporteringen skiljer sig mellan kvällstidningars webb- och pappersversioner. Med utgångspunkt i gestaltningsteorin och teorier om nyhetskällor användes en kvantitativ innehållsanalys för att undersöka den politiska journalistiken under två veckors tid. Resultatet visar bland annat att webbtidningarna i större utsträckning rapporterar om politik sakligt och oftare använder ett beskrivande förhållningssätt. I mer än nio av tio artiklar erbjuder webbtidningarna dessutom läsaren bakgrund eller sammanhang. Papperstidningarna låter i sin tur fler källor komma till tals och ger medborgare ett större utrymme i den politiska rapporteringen.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhället. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen på dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i Kärrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet är att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet åt politiska praktiker samt undersöka huruvida det går att synliggöra någon ideologi i medietexterna. Frågeställningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt hur hierarkiseringen av källor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrågeställning syftar även till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet åt politiska praktiker. För att svara på frågeställningarna görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Textanalysen görs på en tematisk nivå av hela materialet, dessutom görs en närläsning av fyra artiklar. Chantal Mouffes teori om samtiden som postpolitisk används för att sätta texten i ett socialt sammanhang, Jan Ekecrantz & Tom Olssons makroorienterade teori om journalistiken som institution används för att få en förståelse för journalistikens position i samhället. Mikael Karlssons teori om nätjournalistik används för att förstå materialets karaktärsdrag. Studien visar att våld, polisinsatsen, hotet mot demokratin och vittnesberättelser är framträdande teman. Demonstrationerna representeras utifrån våld, officiella källor dominerar men även demonstranter och vittnen framträder. De politiska gruppernas identiteter konstrueras främst som goda eller onda utifrån våldsanvändning. Således dominerar en liberal, en akademisk och en polisiär diskurs, men det återfinns även en diskurs kritisk mot polisen; en motdiskurs. Den övergripande diskursen i materialet är ideologisk. Postpolitikens diskurs synliggörs genom att demonstrationerna konstrueras som illegitima politiska praktiker då deras politiska motiv osynliggörs, samtidigt som de bedöms som moraliskt förkastliga, med anledning av deras våldsamma utveckling.